Fredrik Hanell

Biblioteksgeografin är ett översiktsverk som på ett kartläggande vis introducerar de vanligaste bibliotekstyperna i Sverige samt sätter in dem i relevanta begreppsliga, juridiska och historiska sammanhang. I antologin presenteras och analyseras ett stort antal bibliotekskategorier såsom folk-, national-, skol-, företags- och sjukhusbibliotek. Boken visar på bredden och komplexiteten som ryms inom det samlade biblioteksväsendet och på den mångfald av perspektiv som kännetecknar forskningen inom fältet. Författarnas skiftande bakgrund och kompetenser skapar en ändamålsenlig blandning av teoretiska och praktiska infallsvinklar på biblioteksverksamheten, med ingångar av såväl humanvetenskapligt som samhällsveten­skapligt slag. Biblioteksgeografin vänder sig i första hand till studenter på grund­­­­l­äggande och avancerad nivå i biblioteks- och informationsvetenskap samt till företrädare för bibliotekarieprofessionen.

Samhällets förväntningar på utbildningsväsendets digitalisering är höga och lärarutbildningen anses ha stor betydelse för hur digitala redskap används i skolan. I den här avhandlingen studeras mötet mellan förskollärarutbildningen och digitala redskap – i synnerhet den sociala nätverkstjänsten Facebook. I avhandlingen studeras hur studenters informationslitteraciteter kommer till uttryck vid användning och appropriering av digitala redskap i studievardagen vid en förskollärarutbildning. Detta sätts i relation till föreställningar om lärarutbildningens digitalisering i nationella policytexter. Vid förskollärarutbildningen finns en etablerad syn på lärande som samlärande och i avhandlingen identifieras den som en viktig orsak till hur, och varför, digitala redskap används. Studenters identitet och sätt att tillägna sig redskapen gestaltas genom två informationslitteraciteter, som rymmer delvis olika sätt att dela och använda information: en relationell informationslitteracitet och en pragmatisk informationslitteracitet. Avhandlingen visar hur en diskurs om digital kompetens i nationell policy rymmer ett ekonomiskt perspektiv som fokuserar på mätbarhet och konkurrens. Detta perspektiv framstår som svårförenligt med idén om samlärande. Det finns därmed skillnader mellan nationell policy och vad flera studenter och lärare beskriver som viktigt när digitala redskap används vid lärarutbildningen. Fredrik Hanell är verksam vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Lärarstudenters digitala studievardag är hans doktorsavhandling i biblioteksoch informationsvetenskap.