Fredrik Lång

Följ med på en intellektuell upptäcktsfärd till det tänkande som formade vår värld. All filosofi har djupa rötter i sin egen samtid. Filosofin behandlar inte endast ”eviga frågor”, utan belyser i än större utsträckning den epok som varit dess upphov. Filosofin har genom seklen bidragit till att förändra eller bevara de samhällen och de sätt att leva vars skapelse den är. I det här verket, som på många sätt är en uppdatering och utvidgning av När Thales myntade uttryck (1982), gör Fredrik Lång en intellektuell och faktisk upptäcktsfärd i tid och rum i filosofins klassiska landskap. Han frilägger de rottrådar som tillfört tänkandet dess näring. Resan går från Miletos på Turkiets västkust till Crotone på den italienska stövelns sula. För att till slut landa i Aten, där den klassiska filosofin nådde sin höjdpunkt. Det här är inte en bok om abstrakta principer, utan en levande skildring av hur historiens mest radikala tankar växte fram ur sin egen samtid. Upptäck hur filosofin både skapades av - och i sin tur skapade - den mänskliga civilisationen.

Året är 1938, John är 28 år. Han har nyss fått ett ultimatum: byta sitt brittiska pass till ett finländskt, eller få sparken från jobbet. John tvekar inte en sekund. På vägen hem stannar han utanför Akademiska bokhandeln, köper en kartbok och kollar vilket land som ligger längst bort från Finland. Nya Zeeland. So let it be New Zealand. Men när det gäller kärlek har han betydligt svårare att välja: Inga eller Rakel? Rakel eller Inga? Det är kärva tider i världen. Något kommer att hända. Och när det händer blir det större än det förra kriget. Vad betyder ett hemland egentligen när man lagt det bakom sig? John ger sig av på en färd som aldrig ska ta slut. I en självständig fortsättning på romansuccen Flickorna på Nappari från 2013 berättar Fredrik Lång vad som hände med Rose och Osborne och deras barn under 1900-talets 20- och 30-tal. I centrum står sonen John, vars öde det blev att vara hemma överallt och ingenstans i världen. Nappari gård, som ligger i landskapet Satakunda, ägdes av släkten Tigerstedt under den tid som Fredrik Långs Nappari-romaner handlar om.

Suomenruotsalainen Fredrik Lång (s. 1947) on arvostettu kirjailija ja terävä aikalaiskriitikko. Sanataiteen lisäksi Lång on laatinut väitöskirjan filosofiasta. Hänen ei-fiktiivinen pääteoksensa Kuva ja ajatus (Bild och tanke, 1999) pohtii visuaalisia teoksia eri aikakausien ja yhteiskuntien merkitysten kantajina. Lång johdattaa lukijat muinaisuudesta renessansseitse modernismiin. Hän lukee yhtä tarkasti tekstejä kuin katsoo maalauksia ja veistoksia. Syyniin pääsevät niin Giotto kuin Duchamp, keskustelukumppaneiksi niin Aristoteles kuin Cusanus. Pohditaan antiikin sisintä, kristillisyyden ydintä ja porvarillisuuden syntyä. On yksi asia todeta niin kuin Lång toteaa. Kunkin ajan olennaisin kuvamuotoinen taide tuo esille syvimmän mahdollisen ymmärryksen ajastaan. Toinen asia on kyetä hänen tapaansa myös tulkitsemaan sitä viitseliäästi ja palkitsevasti.

Ajatuksen ja tunteen matka on Vilhelm H. Baggen tutkimusretki Leonardo da Vincin maailmaan ja aikakauteen. Romaani on oppineisuuden ja ironisen komiikan mestarinäyte. Siinä vakava ja kevyt, todellisuus ja kuviteltu, kaaos ja järjestys toteuttavat Leonardon kaavaa: järjen ja tunteen, tieteen ja taiteen maailmojen välillä ei ole rajaa. Kaikki on yhdistettävissä yhteen ja samaan kirjaan, ajatuksen ja tunteen suureen kirjaan.(takakansiteksti)