Fredrik Sterzel

Komparativ konstitutionell rätt som ämne och metod är här för att stanna. Få juridiska problem är i dag renodlat nationella till sin karaktär och lösning. Vi lever i en tid av globalisering och gränsöverskridande samarbete. I denna bok ges en introduktion till den komparativa konstitutionella rättens teoretiska och metodologiska utmaningar. EU-rättens förhållande till komparativ konstitutionell rätt behandlas ingående i ett särskilt kapitel. Därutöver behandlas nio olika konstitutionella system: Sveriges, Finlands, Tysklands, Frankrikes, Det förenade kungarikets, Turkiets, Rysslands, USA:s och Kinas. Boken är relevant för såväl juridikstuderande som statsvetare med ett intresse för jämförande politik, praktiserande jurister i behov av en introduktion till komparativ konstitutionell rätt och ingång till olika främmande rättssystem, och övriga med ett intresse för och behov av komparativ rätt.

Den offentliga rätten behandlar medborgarnas förhållande till utövare av offentlig makt. De rättsprinciper som utvecklats inom den offentliga rätten är till för att garantera att relationerna mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna utformas på ett sätt som tryggar rättssäkerheten. Innebörden i de olika principerna utmejslas och definieras i praxis. Genom detta sker en rättsutveckling som innebär att ramarna för maktutövning preciseras utan att ny lagstiftning införs. Principernas innehåll, som de utvecklats i praxis, påverkar i sin tur lagstiftningens innehåll. Det är mot denna bakgrund angeläget att förstå de offentligrättsliga principernas betydelse för lagstiftning och rättstillämpning, deras status som rättskälla och deras konkreta innehåll. Boken ger både studenter och forskare en bild av offentligrättsliga principer som är nödvändig för att nå djupare förståelse för hur den offentliga makten kan och bör utövas.

Den offentliga rätten behandlar medborgarnas förhållande till utövare av offentlig makt. De rättsprinciper som utvecklats inom den offentliga rätten är till för att garantera att relationerna mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna utformas på ett sätt som tryggar rättssäkerheten. Innebörden i de olika principerna utmejslas och definieras i praxis. Genom detta sker en rättsutveckling som innebär att ramarna för maktutövning preciseras utan att ny lagstiftning införs. Principernas innehåll, som de utvecklats i praxis, påverkar i sin tur lagstiftningens innehåll. Det är mot denna bakgrund angeläget att förstå de offentligrättsliga principernas betydelse för lagstiftning och rättstillämpning, deras status som rättskälla och deras konkreta innehåll. Boken ger både studenter och forskare en bild av offentligrättsliga principer som är nödvändig för att nå djupare förståelse för hur den offentliga makten kan och bör utövas.

Av Sveriges fyra grundlagar är regeringsformen den viktigaste. I den här boken ger författarna en överblick, identifierar de stora utvecklingstrenderna och går igenom regeringsformens alla kapitel – paragraf för paragraf. Alla centrala delar av svensk demokratis rättsliga reglering belyses såsom riksdagens ställning, regeringens förhållande till myndigheterna, enskildas rättighetsskydd och domstolarnas ställning och uppgifter. Regeringsformen erbjuder en användarvänlig genomgång av regerings­formens bestämmelser och ger en koncis och komplett bild av grundlagsregleringen av vårt statsskick. Denna femte upplaga är uppdaterad med ny rättspraxis och ny lagstiftning. Med sin lättillgängliga framställning vänder den sig till studenter inom juridik och samhällsvetenskap, till praktiskt verksamma inom områden som berörs av grundlagen och även till allmänt intresserade läsare.

Ett fritt samhälle bygger på yttrandefrihet, men hur mycket bör man acceptera när det gäller hets mot folkgrupp och angrepp på demokratin? I en demokrati utgår all offentlig makt från folket, men hur ska väljarna kunna kontrollera sina representanter? Ska en domstol kunna upphäva en lag som stiftats av den folkvalda riksdagen? Författningspolitik handlar om reglerna för det politiska maktspelet. Frågan är hur demokratin kan reglera sig själv genom grundlagar som tillkommit efter offentlig debatt och politiska beslut. Bakom dagens system ligger en lång historia av intressekonflikter och idébrytningar. I Svensk författningspolitik skildrar forskare inom juridik och statskunskap den svenska konstitutionens framväxt. De historiska och internationella utblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägval som svensk politik står inför idag. Boken vänder sig särskilt till studenter inom samhällsvetenskap och rättsvetenskap, men är också av intresse för alla som söker en djupare insikt i den politiska processen. Denna nya upplaga har utvidgats med ett kapitel om författningsberedskap, som handlar om hur Sverige styrs i krig och fredstida kriser. Kapitlet om lagstiftningsmakten har omarbetats. Boken har också aktualiserats med hänsyn till den parlamentariska situationen och till forskningsläget.

Optimismen om ett nytt och demokratiskt samlat Europa, med rättsstat och mänskliga rättigheter, var stor efter det kalla krigets slut och EU:s utvidgning till nya medlemmar i Central- och Östeuropa. Nu är stämningen en annan. I flera EU-länder går utvecklingen i fel riktning. Demokratin och rättsstatstanken har inte fördjupats. Efter finanskris och trycket från nya flyktingströmmar prövas rättsstat och demokratiska ideal också i gamla medlemsländer. Samtidigt har både EU och Europarådet svårt att ingripa mot medlemmar som inte följer grundläggande regelverk och normsystem. I Hoten mot rättsstaten i Europa skildrar och analyserar ledande jurister från Polen och Ungern vad som gått fel. Rättsstatens ställning i Europa i stort och de europeiska institutionernas möjligheter och begränsningar diskuteras av ledande europeiska experter. Boken är utgiven i samarbete med Rättsfonden. Den är ett underlag och bidrag till både den fortsatta politiska debatten och det akademiska studiet av en skrämmande kris för Europas grundvärderingar.

Det nordiska samarbetet har tjänat de nordiska invånarna väl under efterkrigstiden och kan karakteriseras av fyra spårbyten. Efter det första spårbytet på 1950-talet bildades, efter ett kollapsat försök till en skandinavisk försvarsgemenskap, Nordiska rådet och individens fria rörlighet inom Norden stod i fokus. Det andra spårbytet ägde rum 20 år senare, då man övergick till ett sektorbaserat programsamarbete genom ett fyrtiotal nordiska institutioner och tre centrala politiska sekretariat. Efter ytterligare ungefär 20 år sker ett tredje spårbyte i det finländska och det svenska EU-inträdets fotspår. Då misslyckas försöket att geografiskt bygga upp ett s.k. trepelarsystem inom Nordiska rådet. Det fjärde spårbytet, huvudämnet i denna antologi, började 2007 2009 då ett nordiskt försvarspolitiskt samarbete formades. NORDEFCO bildas, Thorvald Stoltenbergs rapport 2009, en nordisk solidaritetsförklaring antas av utrikesministrarna 2011 och civil säkerhet blir viktigare. Därmed är cirkeln sluten. Samarbetet är tillbaka där man började: säkerheten. För ögonblicket lever vi mellan en europeisk säkerhetsgemenskap och Rysslands geopolitiska återkomst. Att sätta säkerheten främst känns angeläget i Norden. Förord av Björn von Sydow Medverkande författare: Birgitta Agazzi, Alyson Bailes, Mats Bergquist, Bengt Dennis, Jan-Erik Enestam, Lars-Åke Engblom, Gunnel Gustafsson, Henrik Hagemann, Arne Hardis, Guy Lindström, Snjólaug Ólafsdóttir, Carolina Sandö, Hans H. Skei, Fredrik Sterzel, Bengt Sundelius, Jacob Westberg, Claes Wiklund, Lena Wiklund, Henrik Wilén och Henrik Wivel.