Fredrik Stiernstedt

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer - till vad som kunde kallas för medie-vetenskapens idétraditioner. Den här antologin inventerar och förmedlar ett förråd av traditioner och texter, fyllt av verktyg för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text och placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang; presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av originaltexterna, inte att ersätta sådan läsning. Boken riktar sig till studenter och lärare i medie- och kommunikationsvetenskap och närliggande ämnen samt andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

• Vita fläckarna: Ett knappt år med det nya mediestödet har redan satt sina spår på redaktionskartan: Tre tidningar som nekats stöd har lagts ner och gratistidningarna visar ett nymornat intresse för redaktionellt innehåll. • Annonsmarknaden: Kräftgången fortsätter för tryckta nyhetsmedier och tv-annonsering som backat med nästan en fjärdedel jämfört med året innan. • Public service: SVT erbjuder verktyg som skapar motståndskraft mot desinformation och hjälper publiken att orientera sig i en alltmer digital tillvaro. • Kommersiell tv: Strömningstjänsterna ökar konsumenternas valfrihet samtidigt som annonsintäkterna minskar. Ett rejält omtag i affärsmodellen är nu en ödesfråga för tv-branschen. • Publiken: Klyftan ökar mellan hur stadsbor och landsbygdsbor använder medierna. Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2024.

Radio och TV i allmänhetens tjänst. Givet de förpliktigande orden är det inte konstigt att public service debatteras. I grund och botten är detta bra: Public service är en institution med makt och ska därför vara föremål för diskussion och debatt. Men samtidigt som det är positivt att public service debatteras är det olyckligt om diskussionen fastnar i ”tyckande”. När det gäller public service finns det ju hyllmeter av akademisk forskning! Att tycka är inte fel – men att argumentera utifrån fakta väger onekligen tyngre. Syftet med Public service: En svensk kunskapsöversikt är att på ett lättillgängligt sätt presentera vad empirisk forskning har kommit fram till i centrala frågor gällande public service. Kapitelförfattarna är verksamma vid svenska universitet och högskolor, och merparten av de resultat och slutsatser som presenteras bygger på genomgångar av tidigare publicerad forskning. I samtliga kapitel är det public services nyhetsjournalistik som fokuseras. Public service: En svensk kunskapsöversikt vänder sig till alla med ett intresse för public service – inte minst politiker, journalister och samhällsdebattörer. Boken har redigerats av Johannes Bjerling, vetenskaplig redaktör vid Nordicom.

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer – till medie­vetenskapens idétraditioner. Den här antologin både inventerar och förmedlar ett förråd av olika traditioner och texter som har haft stor betydelse för ämnet. Den är fylld av verktyg som behövs för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text, placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang, presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av original­texterna, inte att ersätta sådan läsning. Denna andra upplaga är reviderad efter de senaste forskningsrönen och utökad med fyra nya kapitel. Boken riktar sig främst till studenter och lärare i medie- och kommunikations­vetenskap med närliggande ämnen, men också till andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

Under senare år har nyhetsmediernas roll blivit föremål för allt hårdare kritik. Flera politiker och opinionsbildare på högerkanten hävdar att journalistiken vilseleder allmänheten och bidrar till att föra Sverige till randen av sammanbrott. Liknande anklagelser riktas mot medier i många andra länder och kan ses som en del av en bredare illiberal utveckling, där etablerade institutioner ifrågasätts och där strävan efter makt allt oftare ställs över rätt och sanning. I "Nationens fiender" analyserar Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt föreställningen om medierna som just en ”nationens fiende”. Varifrån kommer denna berättelse? Finns det någon grund för den? Och vad händer när den får fäste i den offentliga debatten? Med utgångspunkt i flera års forskning har författarna studerat de nätmiljöer där denna mediekritik formas och sprids. Genom ett hundratal intervjuer med personer som är aktiva i dessa sammanhang undersöker de varför berättelsen om ett hot mot nationen blivit så övertygande – och vilka konsekvenser den kan få för demokratin. Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt är forskare i medie- och kommunikations­vetenskap vid Uppsala universitet respektive Södertörns högskola.

När tillståndet för den svenska journalistiken 2025 sammanfattas syns några tydliga trender: • Efter några stabila år minskar antalet redaktioner. Samtidigt ökar antalet gratistidningar, troligen tack vare mediestödet. • Globala aktörer vinner både publiken och annonspengarna. • Politik och ekonomi pressar journalistiken. • Två beredskapsmål för public service. • Konstruktiv journalistik kan locka nyhetströtta.

The media systems of the Nordic countries have for long been characterised by universality, freedom, trust, and cooperation between stakeholders. In comparative media systems research, the Nordic countries have been described as belonging to a single model – the Nordic media welfare state. The future of this model is now more uncertain than ever, as it is under increasing pressure from global tech companies, new digital media infrastructure, and developments in media policy, which all seem to elude domestic regulatory control. These developments raise questions about both the current state and the future of the media welfare state in a digital society – questions that this edited volume seeks to explore through conceptual, theoretical, and empirical analyses. The first section of this edited volume analyses the current state of the media model in the Nordic countries and focuses on some of the challenges that the media welfare states are facing. The section provides a comparative analysis of how the media are used and how they are regulated. It also analyses specific challenges such as disinformation and hate speech and the current measures taken to tackle such issues. The second section of this volume addresses conceptual and theoretical issues regarding the concept of the Nordic media welfare state. Through both historical and contemporary case studies, the section extends the concept of media welfare by attending to digital infrastructures, libraries, environmental issues, as well as the integration of the media with other aspects of social welfare. In the final chapter of the book, the editors propose that the digital media welfare state can be expanded and adapted to the digital media landscape using the public service media companies as a platform to connect cultural institutions and citizens. This book is of interest to students, researchers, and anyone seeking to understand developments in the media industries and media policy in the Nordic countries. The chapters in this volume are written by experts in their respective fields and provide the reader with both an overview and detailed knowledge about the Nordic media model. The editors – Peter Jakobsson and Johan Lindell at Uppsala University and Fredrik Stiernstedt at Södertörn University – have collaborated in several research projects that connect to the question of the future of the digital media welfare state.

How prisoners serve as media laborers, while the prison serves as a testing ground for new media technologies. Prisons are not typically known for cutting-edge media technologies. Yet from photography in the nineteenth century to AI-enhanced tracking cameras today, there is a long history of prisons being used as a testing ground for technologies that are later adopted by the general public. If we recognize the prison as a central site for the development of media technologies, how might that change our understanding of both media systems and carceral systems? Prison Media foregrounds the ways in which the prison is a model space for the control and transmission of information, a place where media is produced, and a medium in its own right. Examining the relationship between media and prison architecture, as surveillance and communication technologies are literally built into the facilities, this study also considers the ways in which prisoners themselves often do hard labor as media workers--labor that contributes in direct and indirect ways to the latest technologies developed and sold by multinational corporations like Amazon. There is a fine line between ankle monitors and Fitbits, and Prison Media helps us make sense of today's carceral society.

Kommunikation är en förutsättning för att ett samhälle eller en kultur överhuvudtaget ska kunna existera. Detta gäller inte minst i en tid då tillvaron genomsyras av digitala medier och ett överflöd av kommunikation. Men vad är kommunikation? Vilka frågor är viktiga att studera? På vilka sätt och med vilka begrepp? Kommunikation förstås på olika sätt beroende på vilken tradition frågorna ställs ifrån och boken tar fasta på denna begreppsmässiga mångfald. Här kartläggs sju centrala kommunikationsteoretiska traditioner som har format och fortsätter forma forskares sätt att närma sig området: den retoriska, den fenomenologiska, den semiotiska, den socialpsykologiska, den kritiska, den cyber­netiska och den socio­kulturella traditionen. Kommunikation. En introduktion vänder sig till alla som är intresserade av vetenskapliga perspektiv på kommunikation men lämpar sig särskilt väl inom humanistiska och samhällsvetenskapliga grund­utbildningar på svenska högskolor och universitet.