Fredrik Svanberg

History Unfolds: Contemporary Art Meets History was an international art exhibition for which the Swedish History Museum invited artists to engage with its research and cultural history collections. The project problematises notions of history, making the invisible visible and addressing pressing issues regarding the way history and cultural heritage are shaped and used. This publication comprises a presentation of the artworks in the exhibition, as well articles by scholars from different fields who probe and reveal hidden structures and unfold new insights. Participating artists: Artur mijewski, Dusica Drazic, Elisabeth Bucht, Esther Shalev-Gerz, Hiwa K, James Webb, Jananne Al-Ani, Meriç Algün Ringborg, Minna L. Henriksson, Susan Meiselas.

Nordbor är en kulturhistorisk exposé över livet i norr från 1500-talet till idag. Den handlar om människan i Norden, om hur livsmiljöer och kulturer vuxit fram, förändrats och formats till en väv av historiska erfarenheter. Verkliga personer, både historiska och nu levande, har en viktig plats i berättelsen. Sverige står i centrum, men med nordiska jämförelser och globala utblickar. Boken följer och fördjupar innehållet i Nordiska museets utställning Nordbor. Här knyts händelser, personliga berättelser och nyare perspektiv på historien samman med utvalda föremål, bilder och arkivhandlingar ur museets samlingar. Ett femtiotal forskare och specialister medverkar som skribenter, varav hälften är medarbetare vid museet.

Migration är ett av vår tids tongivande fenomen och har djupgående effekter i samhället. Museerna kan i dess spår inta en roll med potential att påverka vår förståelse av världen. När museer är som bäst utgör de platser där människor kan utforska transnationella kontakter, migrationens verkligheter och mänskliga rättigheter. Därigenom blir de relevanta som kulturinstitutioner och kan bidra till positiv social förändring, uppmuntra solidaritet och hållbar utveckling. I Museums in a time of migration reflekterar ledande forskare och museikuratorer över museernas engagemang i migrationsfrågor. Författarna presenterar nya och nyskapande projekt från hela världen tillsammans med grundliga analyser av de teoretiska och praktiska villkoren bakom dem. Särskild uppmärksamhet ägnas museernas roller, representationer, samlingar och samarbeten.

Svenskarna är ett museiälskande folk. Museerna har många fler årliga besök än Allsvenskan, Globen och Melodifestivalen tillsammans. Dessa publikmagneter är samtidigt komplexa samhällsinstitutioner som inte bara skapar, förvaltar och ställer ut kulturarv de ska också bidra med nya kunskaper. Men omfamnar museernas verksamhet i praktiken alla medborgare och all kultur i Sverige eller bara en del? I Älskade museum får vi en introduktion till ny forskning om svenska museer och kulturvetenskapliga perspektiv. Forskarna Charlotte Hyltén-Cavallius och Fredrik Svanberg djuplodar i frågor om mångfald och representation, inkludering och exkludering, skapande och omskapande av kollektiva normer. Författarna har tagit del av utställningar och diskussioner på internet, och även röster från museernas personal genom frågeformulär, intervjuer och samtal. Hur lyckas egentligen museerna med insamlandet av kultur och i sina förhållningssätt till nationen, religioner och de människor de ska representera?

Dagens globaliserade värld framstår ofta som unik, som om den enbart existerat under de senaste århundradena. Men även den förmoderna världen var på sitt sätt globaliserad, om än i en annan skala och med ett annat tempo. I Förmodern globalitet diskuterar forskare från olika discipliner globala sammanhang i det avlägset förflutna. Författarna berättar om främmande föremål, bilder och motiv från 5 500 år före vår tideräkning till omkring år 1500. Exemplen är utvalda för att belysa kontakter med skilda områden och diskutera konsekvenser som tidiga globala nätverk har medfört. I texterna resonerar forskarna om hur vi ser på materiella rester från olika delar av världen inom det nuvarande Sveriges gränser. De anknyter därmed till diskussionen om det "svenska" kulturarvet och frågan om detta utestänger eller bjuder in till en "svensk" gemenskap.

Hur kan man utveckla arkeologins publika relationer? Och varför är dessa frågor högaktuella just nu? Boken Publik arkeologi diskuterar arkeologins kommunikation med allmänheten med utgångspunkt i dagens situation och för fram en rad visioner för framtiden. Författarna argumenterar för nya vägar till ett mer publikt framtida kulturarvsarbete. Två grundläggande principer är flervägskommunikation och samskapande. Genom att öka människors delaktighet och aktivitet i samband med arkeologiska projekt skapas större engagemang och tydligare kopplingar mellan arkeologin och samtidens viktiga samhällsfrågor. Inspirationen kommer från det som i den engelskspråkiga världen kallas public archaeology, men också från en rad utvecklingsprojekt som de senaste åren har genomförts i Sverige. Boken tar upp uppdragsarkeologins situation, samtidsarkeologins publika potential, etiska frågor och hur man kan arbeta med publik arkeologi på museer. Publik arkeologi presenterar dessutom några av de utvecklingsprojekt som Historiska Museet i Stockholm har satsat på under 2007. Avslutningsvis innehåller boken en liten handledning till arkeologiskt publikarbete.