Fritz-Anton Fritzson

Vad är rättvisa? Vad ger staten legitimitet? Vilka är källorna till välstånd? Liberaler har länge brottats med dessa eviga frågor. I Ny liberalism introduceras åtta samtida tänkare, som har varit betydelsefulla för utvecklingen av liberal filosofi och ideologi under de senaste årtiondena. De politiska filosoferna John Tomasi, David Schmidtz, Jan Narveson, Michael Huemer och Chandran Kukathas ekonomhistorikern Deirdre McCloskey, ekonomen Kenneth Binmore och socialpsykologen Jonathan Haidt presenteras av sakkunniga svenska författare i var sitt kapitel i denna antologi som sammanställts av Patrick Krassén. De flesta av tänkarna har aldrig tidigare presenterats på svenska. Ny liberalism vänder sig till alla med intresse för politisk filosofi. Den kan läsas både av den som har enbart grundläggande kunskaper och den som har ägnat många år åt fördjupning i liberalismens ideologiska grundvalar. Sedan den första utgåvan 2018 har två nya kapitel lagts till. Antologin innehåller texter av: Jesper Ahlin Marceta, Fritz-Anton Fritzson, Alexander Funke, Ebba Karlsson, Patrick Krassén, Niklas Elert, Andreas Bergh och Mattias Svensson Sagt om boken Den liberala idétraditionen har alltid varit i rörelse, för att kunna vara relevant för nya tider. I Ny liberalism får vi goda introduktioner till sex tänkare som har stått för några av de viktigaste bidragen till vidareutvecklingen av liberal teori under de senaste årtiondena. -Lars Fr. H. Svendsen, professor i praktisk filosofi vid Universitetet i Bergen Försvaret av ett fritt samhälle måste vara ett intellektuellt äventyr, menade Hayek. Det har det inte varit på ett tag. Därför är denna volym, och tänkarna som presenteras i den, så angelägen. Här är det fria samhället återigen ett intellektuellt äventyr som kittlar tanken och fantasin. -Johan Norberg, författare och idéhistoriker Varför lyda lagen? Hur långt sträcker sig mina solidariska förpliktelser? Är ingenting heligt? I en tid när 'liberal' alltmer blivit en identitet är det befriande att lyfta blicken mot de eviga liberala spörsmålen, som vi här får aptitretande ingångar till via sentida liberala tänkare som hittills varit okända för en svensk publik. -Gina Gustavsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och fristående kolumnist i Dagens Nyheter. Om redaktören PATRICK KRASSÉN är jur. kand. och fil. kand. i statsvetenskap från Stockholms universitet. Han har bland annat varit redaktör för tidskriften Liberal Debatt, ledarskribent i Svenska Dagbladet och redaktör och medförfattare till boken Den nödvändiga vinsten (Timbro 2014).

Does subjectivism in value theory – the view that value is grounded on attitudes – imply that when we think and talk about what is good and bad we must necessarily be thinking and talking about our desires and other attitudes? • Does value subjectivism entail that evaluative utterances are reports or expressions of the speaker’s attitude? • Are subjectivists committed to an axiology according to which only preference satisfaction is valuable for its own sake? • Are subjectivists disqualified from talking about intrinsic value? • Is it a consequence of subjectivism that if we had different attitudes than those that we in fact have different things would be valuable? • Is subjectivism a view on which things can be good or bad only by being good or bad for particular people? • Are subjectivists committed to objectionable forms of relativism or egoism? • Is every form of idealization of attitudes in tension with the spirit of subjectivism? • Is subjectivism a bleak view on which nothing matters? In Value Grounded on Attitudes – Subjectivism in Value Theory, Fritz- Anton Fritzson defends subjectivist views against some common objections and offers a sympathetic formulation of value subjectivism.