Gabriela Bjarne Larsson

För 500 år sedan var bostadsbristen i Stockholm omfattande. I jämförelse med dagens befolkningsmängd var invånarantalet i Gamla stan dubbelt så stort. Trots att Stockholm ofta hemsöktes av pestepidemier, som skördade många människoliv, fylldes staden snabbt med nya invånare. Stockholm befann sig nämligen i en expansionsfas och drog till sig många nya hantverkare och köpmän. Den enda möjligheten för de nyinflyttade att få en bostad var att gifta sig med en borgarkvinna. Genom giftermålet hamnade kvinnan i en unik rättslig position, som tillät henne att bedriva affärer och förfoga över hushållets fasta och lösa egendom. I sin studie undersöker författaren dynamiken mellan handelsprivilegier, arvssystem och bostadssituation. I fokus för undersökningen står frågan om den medeltida svenska stadsrättens strikta regler om rätten till fast egendom. Författaren ägnar särskilt intresse åt att studera kvinnornas möjligheter att äga och förvalta fast egendom. Gabriela Bjarne Larsson är docent i historia vid Stockholms universitet.

Denna bok innehåller metodövningar i historia. Fokus ligger på hur ny historisk kunskap kan och bör arbetas fram. I sin forskning möter den humanistiska forskaren källor och vetenskaplig litteratur som ska tolkas. Vad händer i det mötet? Vad i texten måste uttolkaren förhålla sig kritisk till? I varje kapitel beskriver och urskiljer författarna en specifik del i forskningsprocessen. Man får lära känna begrepp, definitioner och metoder som kan användas för att bearbeta ett källmaterial. Varje kapitel inne- håller flera övningar med olika svårighetsgrad. Bokens uppbyggnad är progressiv med en stegrad komplexitet från det första avsnittet som resonerar om vad historia är till det sista där studenten själv får pröva på att vara historiker. Boken vänder sig i första hand till studenter i historiska ämnen på universitet och högskolor.