Gabriella Nilsson

I believe that all people need to move about. Actually, some have difficulties in doing so. They stay in their home neighbourhoods where they’ve grown up and feel safe. I can understand that, but my wife and I, we didn’t want that. We are more open to new ideas. This anthology is about seniors on the move. In seven chapters, Nordic researchers from various disciplines, by means of ethnographic methods, attempt to comprehend the phenomenon of Nordic seniors who move to leisure areas in their own or in other countries. The number of people involved in this kind of migratory movement has grown considerably within the last 20 years. Costa del Sol, along the Mediterranean coastline and Österlen in Southern Sweden are two examples of locations that have become attractive to lifestyle migrants. The warmer climate and the expectations of a certain quality of life are recurrent pull factors. The quote above gives voice to one of these seniors, stressing the necessity of moving. The anthology contributes to the international body of literature about later life migration, specifically representing experiences made by Nordic seniors. As shown here, mobility and migration in later life have implications for identities, traditions, feelings of belonging, family and friends, health, images of old age, societal planning and policies, and even for religious attachment. The book presents a joint statement, intended for international scholars in the field, but also for Nordic policymakers and practitioners involved in the daily life and needs of the people who move in later life. The editors Anne Leonora Blaakilde and Gabriella Nilsson are both ethnologists affiliated with the Center for Healthy Ageing, University of Copenhagen, Denmark and the Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University, Sweden, respectively.

TikTok är en av samtidens främsta lekplatser. Vad som helst och vem som helst kan hitta en målgrupp. TikToks popularitet har inte gått obemärkt förbi, vare sig i forskningen, politiken eller i den offentliga debatten. På bara några år har appen vuxit till en av världens populäraste och mest omdebatterade digitala plattformar. Den är medskapare till populärkulturella trender med stor påverkan på andra plattformar och kulturella branscher. På många sätt utgör TikTok sinnebilden av dagens globaliserade masskultur. I den här boken närmar sig ett antal kulturforskare fenome- net TikTok för att förstå vad plattformen berättar om dagens samhälle, vilka funktioner den har för identitetsskapande och gemenskap, samt vilka behov den tillfredsställer hos användarna. Vi intresserar oss för både smala nischer och breda trender. Vi frågar oss hur plattformens genomslag kan förstås i relation till dess algoritmer och tekniska lösningar. Boken fokuserar på TikTok som mötesplats där kulturella fenomen och praktiker uppstår, utvecklas, korsas och sprids, samt låter sig studeras. Plattformens heterogenitet återspeglas i kapitlen, som behandlar generationskonflikter, ljudmem, musikbranschen, hälsotrender, bokkultur, ”dark academia”, akademisk prekaritet, får, radioaktiva samlingar, män med maskiner och medelålders kvinnors sexualitet. Boken riktar sig både till dig som förundras över fenomenet TikTok i allmänhet och till dig som har ett särskilt intresse av de specificiteter, nischer och gemenskaper som beskrivs i de olika kapitlen.

För att skapa hälsofrämjande arbetsplatser krävs att alla aktörer på jobbet är involverade och drar åt samma håll. Nytt och anpassat ledarskap samt strategisk styrning är nyckelfaktorer. I dagens arbetsliv är det inte helt klart vem som är arbetsgivare respektive arbetstagare. För gig-arbetare, influencers och andra som jobbar utanför de traditionella ramarna krävs nya former av avtal för att uppnå ett säkert arbetsliv. I distans- och hybridarbete, som fullständigt exploderat, ges å ena sidan möjlighet att förena arbetsliv och privatliv, å andra sidan kan det innebära förväntningar på att man ska vara tillgänglig dygnet runt. Ett hälsofrämjande arbetsliv? är en tvärvetenskaplig antologi skriven av forskare inom arbetsvetenskap, etnologi, folkhälsovetenskap, juridik och psykologi. Vill du veta mer om vad hälsofrämjande innebär? Om mobbning på arbetsplatsen och hur den ska hanteras? Om influencers? Hur ekonomi och hälsa hänger ihop i världens länder? Vilken roll mobilen har i arbetslivet i fattiga länder? Svaren finns i boken! Ett hälsofrämjande arbetsliv? vänder sig i första hand till studenter på universitetsutbildningar i arbetsvetenskap, hälsovetenskap, beteendevetenskap, folkhälsovetenskap och samhällsvetenskap, men också till personal inom företagshälsovården, deltagare i arbetsmiljöutbildningar, arbetsledare, HR-personal, skyddsombud och fackligt aktiva.

För tolv år sedan på midsommarafton försvann Annie, vid Sanden i Sankt Anna skärgård. Janice kan inte glömma sin dotters försvinnande och har fastnat i sökandet. Sorgen och pusslandet av minnen och spår tär på henne. Hon är redo att ge upp när en ny kollega på jobbet dyker upp. Julia har precis flyttat tillbaka till sin hemstad. Det som skulle bli en nystart börjar snart te sig helt annorlunda. Tillvaron faller ur hennes händer och en rad obehagliga minnen gör sig påminda. De två kvinnornas förflutna vävs samman. Men vad har det med Annies försvinnande att göra?” Det här är en insiktsfull och finstämd spänningsroman med levande personporträtt och en suggestiv spänning.” Anna Jansson, författare till böckerna om Maria Wern

Vi möter våld i någon form dagligen, om inte som ”offer” eller ”förövare”, så när vi läser tidningen, tittar på tv eller går på bio. Med våld upprätthålls stater, grupphierarkier och individuella maktpositioner. Första upplagan av Våldets kön utkom 2015 men de utmaningar som våldet innebär för samhället har inte minskat sedan dess. I denna reviderade och utökade upplaga uppmärksammas ”nya” former av våld, såsom våld i hederns namn och våld i kölvattnet av ökad digitalisering. Våldets kön närmar sig våld som kulturell företeelse. Vilka betydelser har våld i olika historiska och samhälleliga kontexter? Vilka funktioner fyller våldet på en strukturell nivå och för enskilda individer? Vilka konsekvenser får våldet för våldsutsatta personer? Genom att placera våld i sin historiska och kulturella kontext synliggör boken våldets samhälleliga funktioner, de normer det utgår ifrån och vilken kulturell mening det bär. Våldets kön riktar sig till studenter som i sin framtida yrkesverksamhet kommer att möta våldsutövning och våldsutsatthet. Kunskap om mäns våld mot kvinnor ingår i examenskraven för en lång rad utbildningar – fysioterapeut, jurist, läkare, psykolog, sjuksköterska, socionom, tandläkare och tandhygienist. Boken kan även användas i fortbildning av personer som redan arbetar i verksamheter där de direkt eller indirekt möter en våldsproblematik.

2010-talet går mot sitt slut. Så gör även det första decenniet som storinstitution för Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Det får oss att vilja stanna upp och reflektera över hur perioden kan förstås. Finns det något specifikt, en ”kultur X”, för oss kulturvetare att avtäcka och sammanfatta? I den här antologin har forskare från några av institutionens olika ämnen – etnologer, konstvetare, musikvetare, intermedialister, idéhistoriker och modevetare – fått definiera vad de ser som kulturvetenskapligt intressant med 2010-talet, deras kultur X. Några av skribenterna behandlar vad pengar betyder i det kontantlösa samhället, vilka utopier som är möjliga i en post-politisk tid, varför Sverige blivit ledande i att uppmuntra medborgarna till att operera in chip under huden, och varför alla blev så arga när museernas verksamheter blev politik. Andra ställer frågor som: Vilka nya världar öppnar sig för den som lär sig cykla i vuxen ålder? Hur många liv och skepnader har egentligen Sherlock Holmes? Varför är inte människor mer rädda för falska läkemedel? Hur transparanta är de digitala jättarnas verksamheter egentligen? På samma sätt som institutionens ämnen representerar en stor bredd och komplexitet i ämnen och forskningsfält, representerar bidragen till den här antologin en spännvidd av olika forskningsfrågor och empiriska fält. Samtidigt synliggör helheten av bidrag några av de processer som satts i rörelse redan tidigare, men vars betydelse och aktualitet bara ökat under 2010-talet. Det handlar om den kulturella vändningens konsekvenser, såväl för individen som för akademin – en kulturell logik präglad av ökad globalisering, konsumtion, identitetspolitik, historielöshet och estetisk pastisch. Som fördjupning till detta argumenteras för humanioras viktiga roll i vetenskaplig samverkan, och för betydelsen av väntan och eftertanke i den tid som pågår nu. Med den här antologin firar vi vårt 10-årsjubileum.

”Hur svårt kan det vara att skilja på mitt och ditt?” Frågan som färgas av ilska och frustration, dyker titt som tätt upp i tidningsreportage, sociala medier och vardagliga samtal. I den här boken ges svar på varför gränslinjen mellan mitt och ditt upplevs som nödvändig att formulera, manifestera och bevaka och vad som kan hända när den överträds. I många sociala och kulturella sammanhang framstår det som positivt att dela, låna, samäga och utbyta tjänster eller ägodelar. I andra situationer gör en flytande gräns mellan mitt och ditt människor upprörda, arga och kränkta. När är det kulturellt accepterat att bortse från vad som är mitt och ditt, och när är det omöjligt? Ibland är det viktigt att betona åtskillnad och ibland är det istället viktigt att framhålla det gemensamma. Hur dessa processer påverkar sociala relationer och maktförhållanden, identiteter, ideal och normer diskuteras utifrån aktuell etnologisk forskning. Gemenskapande och gränser i hemmet, villaträdgården och måltiden, liksom ägandets mikropraktiker i samband med lånade prylar, cykelstölder och arvsskiften, och slutligen de gränsutmanande handlingar som skilsmässa, medicinering, våldtäkt och organdonation kan innebära, utgör bokens empiriska exempel på ägandets kulturella betydelse.

Vi möter våld i någon form dagligen, om inte som ”offer” eller ”förövare”, så när vi läser tidningen, tittar på tv eller går på bio. Hela världen kan förefalla organiserad med utgångspunkt i våld. Med våld upprätthålls stater, grupphierarkier och individuella maktpositioner. Merparten av våldsutövarna är män liksom hälften av offren. Den andra hälften av offren är kvinnor och barn. Det här mönstret är globalt och historiskt konstant och gör att vi, som i titeln på den här boken, kan tala om att våld har ett kön. Våldets kön närmar sig våld som kulturell företeelse. Vilka betydelser har våld i olika historiska och samhälleliga kontexter? Vilka funktioner fyller våldet på en strukturell nivå och för enskilda individer? Vilka konsekvenser får våldet för våldsutsatta personer? Genom att placera våld i sin historiska och kulturella kontext synliggörs dess samhälleliga funktioner, de normer det utgår ifrån och vilken kulturell mening det bär. Våldets kön riktar sig till den som önskar en historisk bakgrund till de föreställningar och normer om kön och våld som diskuteras i vår samtid, inte minst till studenter på högskolenivå som i sin framtida yrkesverksamhet kommer att möta våldsutövning och våldsutsatthet. Boken kan även användas i fortbildning av personer som redan arbetar i verksamheter där de direkt eller indirekt möter en våldsproblematik.

Frågan om hur mäns våld mot kvinnor ska förklaras är omstridd och har varit det sedan mitten av 1970-talet. En motsättning råder mellan perspektiv där våld problematiseras i termer av kön och förklaringsmodeller som inte huvudsakligen intresserar sig för sambandet mellan kön och våld. Vilken förklaring som får tolkningsföreträde är av stor betydelse för hur samhället hanterar problemet genom den praxis som utformas av professionella grupper och i lagstiftningen. I den här boken studerar Gabriella Nilsson föreställningar om mäns våld mot kvinnor under perioden 1975-2000 i Sverige. Det är en studie som handlar om advokater, barnpsykologer, barnombudsmän, byrådirektörer, feminister, forskare, hovrättsråd, incestoffer, journalister, kriminologer, kvinnojourskvinnor, medicinare, ministrar, naturvetare, poliser, professorer, psykiatrer, riksdagsledamöter, socialpsykologer, sociologer, tjänstemän, utredare, vittnespsykologer och åklagare. Och om deras oenighet i synen på våldtäkt, incest och kvinnomisshandel. Utifrån ett kulturanalytiskt mikroperspektiv analyseras olika texters funktion som verktyg i kampen om tolkningsföreträde. Könsmakt eller häxjakt? behandlar det antagonistiska förhållandet mellan de som betraktar våld som ett uttryck för mäns makt över kvinnor och de som menar att det könspolitiska intresset för frågan bidrar till ett icke konstruktivt skuldbeläggande som i värsta fall kan leda till häxjakt på oskyldiga män.