Galina Rymbu

Texterna i denna antologi är skrivna av representanter för en handfull av Rysslands minoritetsfolk. De är skrivna inifrån de kulturella avkoloniseringsprocesser som sedan länge pågått i landet. ? Boken är utgiven i samarbete mellan Ariel förlag och Svenska PEN. Initiativet till detta samarbete togs senvintern 2024, två år in på den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Avsikten var att försöka synliggöra hur den ryska krigföringen hängde samman med de djupa koloniala rötterna hos den ryska statsbildningen som sådan. Att visa att det ryska angreppet mot det självständiga Ukraina inte är ett isolerat våldsutbrott, framkallat av en aggressiv utrikespolitik, utan också en följd den koloniala logiken i rysk inrikespolitik. Det är ingen slump att krigsutbrottet föregåtts av år av en allt mer repressiv politik gentemot landets mångtaliga etniska och språkliga minoriteter.

Galina Rymbu är poet, född i Omsk i västra Sibirien. Hon dök upp på den ryska poesikartan i början av tiotalet och blev snabbt en central person i de alternativa miljöer som växte fram i Ryssland under detta årtionde – miljöer där poesi och andra konstarter mötte feministiskt, ekologiskt och postkolonialt tänkande, och där gränsen mellan poetisk och politisk aktivism var porös. År 2018 flyttade hon till Ukraina, vilket markerade inledningen på en sorts »utcheckning« också från dessa sammanhang. Då den fullskaliga invasionen ägde rum den 24 februari befann hon sig i sin hemstad Lviv, där hon stannat under hela invasionen. I de texter som vi sammanställt här rannsakar hon sin egen belägenhet som poet som skriver på ryska men som kapat banden med den samtida kulturen och de politiska realiteterna i landet. Och hon vänder sig till de miljöer hon fram till nyligen själv tillhörde, till det som hon kallar för den nya dissidentkulturen, med frågan om vilka strategier och uttryck som är moraliskt och mänskligt möjliga i ljuset av den ryska aggressionen mot Ukraina.

In This Is Us Losing Count, eight contemporary Russian poets obliterate old conventions in their efforts to reckon with the past. A woman surveys a changing city from her self-described "cloud tower," recalling where building used to stand. A grandmother spends her hallucinatory final days convening with deceased friends and relatives visible only to her, including a small boy perched on top of the refrigerator. A voracious eater picks through memories in the form of breads, dumplings, sweets, and other snacks that never quite sate her, declaring "I write because I can't eat enough." In sinuous translations of verse both irreverent and profound, this fifth installment of Two Lines Press's Calico Series ask to what extent we must remember in order to reinvent.

Poetry. LIFE IN SPACE is translated by Joan Brooks and includes additional material translated by Helena Kernan, Charles Bernstein, and Kevin M. F. Platt, as well as Anastasiya Osipova (with Marijeta Bozovic, Catherine Ciepiela, Julia Kolchinsky Dasbach, Pavel Khazanov, Mila Nazyrova, Eugene Ostashevsky, Val Vinokur, and Michael Wachtel). Preface by Eugene Ostashevsky. This book is a co-production with After Hours Editions, who published Rymbu's first English-language chapbook, White Bread. Galina Rymbu's poems employ history as a discursive tool to understand the present--stories of revolution, movement in time and space, life, and livelihood emerge. Rymbu seeks a radical feminist and leftist poetics that does not condescend to the oppressed, but rather embraces the complexity of every emotion and political position, and of language itself. She opens her poetry to the violence of propaganda, biopolitical manipulation, ideological pressures, as well as the violence of personal intimacy. LIFE IN SPACE is Rymbu's first full-length collection in English translation and includes poems selected from her three books as well as more recent work.

I ryska Galina Rymbus poesi träder den privata erfarenheten omedelbart i dialog med den gemensamma; jaget smälter samman den större berättelsen om kollektivet. Jämn­gammal med Sovjetunionens sammanbrott utgår Rymbu från den havererade socialismens ­utopiska nollpunkt. Men trots våld och armod fortsätter hon formulera ett språk som kan bjuda motstånd och göra det möjligt att gå världen och människorna till mötes.