Geska Brecevic

Under den industriella revolutionen verkar konsten gå från att vara ett tillverkningsyrke bland andra till att bli ett upphöjt kall i sökandet efter autenticitet och originalitet. Det är nu de första litterära skildringarna av Doppelgängers ser dagens ljus. Den centrala utgångspunkten för dubbelgångare är paradoxen i att möta sig själv som en annan, den logiskt omöjliga föreställningen att “jag” och “inte jag” på något sätt är identiska. Romantikens dubbelgångare uttrycker identiteter i kris och utmanar människans självuppfattning i serietillverkningens tidsålder. Fixeringen vid att vara en unik individ har följt med ända in i vår tid. Att vara en kopia, eller ingen särskild, är den värsta (brist på) egenskap en modern människa kan uppvisa. I en samling noveller, reportage och essäer berättar konstnärerna Geska & Robert Brecevic i Dubbelgångarna om en jugoslavisk spions irrationella rädsla för talet 5, häxor som byter huvuden på djur och människor samt en by i södra Mexiko där samtliga invånare existerar i en andra utgåva. De spårar dubbelgångartemat i sina egna verk till det prerafaelitiska måleriet och redogör för trickfotografiets och mediekonstens återkommande fäbless för att göra upprepningar till konst. Performing Pictures består av Geska Helena Brecevic (f. 1975) och Robert Brecevic (f. 1971). Konstnärsduon rör sig fritt mellan olika uttryck: film/video, fotografi och skulpturala objekt. I deras verk komprimeras samtidighetens stillaskeenden till punktavtryck av utsträckta ögonblick. Deras verk är “bilder som uppträder” – ögonblicksbilder och stiliserade rörelseporträtt i filmform som upprättar ett spelrum mellan betraktare och bildskeende. Boken Dubbelgångarna är en del av utställningen med samma namn som visades på BAS konsthall i Barkarby vintern 2022–23. Essäerna är rikligt illustrerade med bilder ur Performing Pictures verkskatalog.

Vad är fiktion och vad är verklighet? Debatterna om verklighetsbakgrund till skönlitteratur och film avlöser varandra i dagens kulturliv, och fiktion är samtidigt alltid ett bärande element av verkligheten. I "Fiktion och verklighet" möts tolv forskare från genusvetenskap, antropologi, etnologi, litteraturvetenskap, arkeologi, medievetenskap och konstnärlig forskning i en undersökning av hur fiktion och verklighet är oupplösligt förbundna i en spänningsfylld relation. Flickidoler på film, dagens queerfeminister som tittar på reality-tv och ­recensenter som läser Knausgårds autofiktion möter Selma Lagerlöfs hängivna fans. Fredrika Bremers vallfärd till Jerusalem belyser nutidens pilgrimsresor till Santiago de Compostela och helgonanimationer skapar en alternativ modernitet i en by i Mexiko. Vikingatida skelett i Norden likaväl som musikfilmer i Nepal kan användas i nationens tjänst - och de kommenteras ur historien av Karen Blixens allegori över Danmark under andra världskrigets ockupation, när verkligheten inte kunde uttalas annat än som fiktion.