Göran Arvidsson

Om Sverige vill fortsätta vara ett av världens främsta länder inom det biomedicinska området är det bråttom att vidta kraftfulla åtgärder. Statsministern och hans inre kabinett bör ta ledningen. Det är huvudslutsatsen i den här boken. Den sammanfattar vad en kvalificerad forskargrupp, understödd av en insiktsfull referensgrupp av praktiker, har kommit fram till när det gäller framtiden för läkemedel, bioteknik och medicinteknik i Sverige. Till nyckelfrågorna hör forskningens kvantitet och kvalitet, samspelet mellan sjukvård, forskning och industri (som kraftigt försämrats) och Sveriges attraktionskraft som land för ett högproduktivt och kunskapsbaserat näringsliv. Gruppen föreslår en rad konkreta åtgärder: kraftigt förstärkt forskningsfinansiering, en friare ställning för universitetssjukhusen, en satsning på att bli världsledande på kliniska prövningar och uppföljningsstudier, bättre villkor för både unga och etablerade forskare och ett tydligt uppdrag för sjukvården att medverka i att bygga biomedicinska kluster. Helt avgörande är ett politiskt engagemang och ett stöd från ansvariga myndigheter för att skapa och vidmakthålla innovations- och attraktionskraft. Göran Arvidsson är docent i företagsekonomi och forskningsledare vid SNS. Hans Bergström är docent i statsvetenskap och f.d. chefredaktör för Dagens Nyheter. Charles Edquist är professor i innovation och föreståndare för CIRCLE (Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy), Lunds universitet. Daniel Högberg är pol.mag. och forskningsassistent vid SNS. Bengt Jönsson är professor i hälsoekonomi och chef för Centrum för hälsoekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Välfärdspolitiska rådets rapport 2004: Hälsa, vård och tillväxt av Bengt Jönsson, Göran Arvidsson, Lars-Åke Levin och Clas Rehnberg Årets rapport från SNS Välfärdspolitiska råd handlar om hälsa och tillväxt och om sjukvårdens roll i sammanhanget. Den ökade medellivslängden och livskvaliteten under 1900-talet har ett lika stort värde som ökningen av BNP per person. Dock finns uppseendeväckande skillnader mellan olika tidsperioder och mellan män och kvinnor. Gruppen äldre män har på senare år fått bättre hälsa och yngre kvinnor sämre. Rapporten går igenom sjukvårdens förutsättningar och aktuella utveckling, och behandlar bland annat * statens och landstingens roll i finansieringen * försäkringslösningar * sambanden mellan sjukförsäkring och sjukvård och läkarnas roll i sjukskrivningsprocessen * öppna prioriteringar som underlag för beslut om vad den offentliga vården ska tillhandahålla * behovet av bättre produktivitets- och kvalitetsredovisningar * argument för och emot att reglera ägarformerna inom vården * läkemedelsmarknaden och dess reglering * internationaliseringen och vården som tillväxtmotor. Rapporten, som också innehåller redogörelser för utvecklingen i Danmark, Norge och Tyskland, avslutas med några reformförslag som författarna anser skulle öppna för en konstruktiv debatt om lösningar på vårdens stora problem: underfinansieringen, resursutnyttjandet, den bristande styrningen – och att hälsan och välfärden så ofta glöms bort i vårddebatten.