Goran Basic

Det finns energi att hämta i empiriska iakttagelser och det kan vara en fröjd att utvinna den energin. Så lyder budskapet i den här vänboken till Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet. Med nedslag i vitt skilda fält och projekt vill författarna exemplifiera och analysera det speciella samspel som äger rum mellan empiri och forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen. Det rör sig om en tolkande aktivitet som är nyfiken och öppen för överraskningar och lyckoträffar. Malin Åkerström har under flera decennier bedrivit forskning i den här andan och publicerat en rad färgstarka och stilbildande böcker och artiklar. Den empiriska glädjen är en antologi uppdelad i fyra delar: brott och straff, kultur och kontroll, interaktioner och ritualer samt forskare och fält. Boken innehåller bidrag från 30 författare vid olika lärosäten och riktar sig till forskare och studenter i sociologi, kriminologi, socialt arbete och socialantropologi samt angränsande ämnen.

En sociologisk analys av ett projekt i ungdomsvården. "Samverkan" framställs oftast som fördelaktigt för myndigheter och organisationer. Men vad händer när olika samverkansaktörer möts i praktiken? I denna bok analyseras ett samverkansprojekt i den så kallade ungdomsvården i Sverige. Projektet hade som mål att förbättra samordningen mellan socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse för att kunna effektivisera insatserna för samhällsomhändertagna barn och deras familjer. Men analysen av ett omfattande empiriskt material visar att projektet inte enbart innefattade samarbete. Det medförde också mellanorganisatoriska kamper mellan socialtjänsten, Statens institutionsstyrelse och projektanställda samt en rad interpersonella konflikter mellan representanter för olika professionella yrkeskategorier, ungdomar och föräldrar. Hur tog dessa konflikter form? Vad handlade de om? Hur formas mellanorganisatoriska och interpersonella allianser i en konfliktpräglad tillvaro? Och vad händer med ungdomarna i dessa strider? Dessa och liknande frågor analyseras och åskådliggörs i boken, som är författarens avhandling i sociologi.

Försoning och oförsonlighet i före detta lägerfångars berättelser. Kan civila som blivit måltavla för krigshandlingar försonas med sina före detta fiender? Denna studie analyserar muntligt gestaltade erfarenheter hos före detta lägerfångar som frihetsberövades i början av kriget i Bosnien-Hercegovina under 1990-talet och placerades i koncentrationslägerna Omarska, Keraterm och Manjaca. Studien visar att den etniska rensningen i nordvästra Bosnien inte bara medförde en serie illgärningar utan också dramatiska förändringar av symbolers betydelse och människors livsberättelser. Lägren i nordvästra Bosnien utmärktes av förbrytelser och övergrepp. Utrymmet för individualitet var starkt begränsat på grund av olika maktritualer och kränkningsprocesser. Den interaktiva dynamiken under den etniska rensningen konstruerar försoningsprocessen efter kriget som förbunden med denna krigstid. Berättelser om försoning, oförsonlighet och offerskap utformas här inte enbart i relation till kriget i sin helhet utan också i relation till egna och andras personliga handlingar under kriget. De intervjuade tycks försöka lägga sina upplevelser bakom sig för att slippa plågas av det förflutna. I deras berättelser är oförsonligheten det mest framträdande men förlåtelse och försoning verkar kunna åstadkommas om vissa villkor uppfylls, till exempel uppvisning av skam.

Definitioner av kriminalitet i ett bosniskt efterkrigssamhälle. Det som uppfattas som brott kan variera beroende på krig, fred, segrare och offer. Den normupplösning som framträdde i staden Ljubija i nordvästra Bosnien under kriget (1992-1995), gav upphov till nya konflikter och grupperingar, som fortlever även efter kriget. Konkurrensen om offerrollen efter kriget framträdde mellan olika kollektiv. Gamla förbrytelser sätter sin prägel på de intervjuades berättelser, där man kan spåra en konkurrens om offerrollen. Den empiriska delen av uppsatsen bygger på observationer i Ljubija, tidningsartiklar från området samt samtalsintervjuer. Materialet analyseras med hjälp av Durkheims syn på kriminaliteten i samhället, Simmels analys av försoning samt Christies begrepp "det idealiska offret". Mina egna känslor under fältarbetet diskuteras också.