Göran Brulin

Den svenska modellen lever - trots stora omvälvningar, kriser och strukturomvandlingar. Här skildras hur arbetsorganisation, effektivitet i svensk industri och olika innovationssystem har utvecklats inom ramen för en övergripande svensk modell under efterkrigstidens alltmer globaliserade värld. Genom att belysa historiens roll lyfts centrala framtidsfrågor fram, som vilken roll bland annat management och kringliggande institutionella faktorer kan spela för innovationspotentialen i svenskt näringsliv framöver. Den svenska modellen i en vidare tolkning har uppvisat en stor överlevnadsförmåga, men frågan om innovationer förblir central för dess framtid. Författarna, samtliga forskare inom ekonomisk historia och företagsekonomi, vidgar perspektivet på den svenska modellen till att omfatta fler aspekter av samhällsomvandlingen och förklarar därigenom modellens framgångssaga. Redaktörer är Lars Magnusson och Jan Ottosson. Övriga författare: Lena Andersson-Skog, Göran Brulin, Hans De Geer, Eskil Ekstedt, Per-Erik Ellström, Staffan Furusten, Roger Henning, Maths Isacson, Mats Larsson, Jan Löwstedt, Sofia Murhem, Tom Petersson, Svante Schriber, Lennart Svensson, Fredrik Tell.

Globaliseringen framstår som en oemotståndlig kraft. Handelshinder avlägsnas och stora valutaområden skapas. Men det finns en paradox. Ju mer sammanflätade ekonomierna blir desto mer beroende blir de av lokal och regional dynamik. Det är i dynamiska regioner och samhällen som Kista, Gnosjöregionen och Karlskrona som tillväxten skapas. Det finns en okänd faktor, en faktor X av livaktigt socialt kapital, korsbefruktande nätverk mellan olika sociala gemenskaper, organiskt entreprenörskap och nära samverkan med universitet som spelar en avgörande roll för ekonomisk och social utveckling. I nätverkssamhället ställs företagare och fackliga organisationer, myndigheter och näringslivsutvecklare inför nya utmaningar. Hur kan den snabba omvandlingen av det gamla industrisamhället skapa något gott för alla? Boken vänder sig till studerande på högskolor och de som arbetar med utvecklingsfrågor.

Få delar av Sverige har drabbats lika hårt av industriell nedläggning och försvarets bantning som Gotland. Ändå är tillväxten hög. Gotland visar att de estetiska tillgångarna är minst lika viktiga. I text och bild skildrar Göran Brulin, professor vid Arbetslivsinstitutet, och Birgitta Emriksson den betydelse design och estetik, upplevelser och bildning har för tillväxten. Resterna av industrins och militärens förödelse förvandlas till underskön natur, badsjöar och designhotell.