Göran Nilzén

Upp och ner, då och nu 1936 invigdes Sveriges största och modernaste flygplats: Bromma Flygplats. På den tiden en glest bebyggd del av ett växande Stockholm. Sedan dess har flygplatsen efter hand blivit något av en ö i en allt tätare bebyggelse. Framtiden är oviss. Här berättas flygplatsens historia, alltifrån planering, arkitektförslag och vad som hänt under decenniernas gång. Bromma flygplats har en känslomässig betydelse för resenärer, flygentusiaster och kulturhistoriker, men ger inte riktigt samma positiva återsken hos närboende i villor och flerfamiljshus. I den här välillustrerade boken får läsaren följa arkitekten som blev utsedd i byggprocessen, hur åren före, under och efter andra världskriget såg ut, hur flygtull och smuggling skedde, hur Bromma användes som krigsflygfält och hur kurirflyget fungerade. Vilka större personligheter som landade här, hur mat serverats och vad som skedde när charterflyget inleddes. Vilka faciliteter som erbjöds resenärerna och vilken typ av passagerarplan som använts. Allt finns beskrivet och dokumenterat i text och bild. Jan Berggren är historiker, författare till många böcker inom sitt område samt tidigare chef för Tullmuseet. Göran Nilzén är historiker, författare och flyghistoriker med många böcker bakom sig och var redaktör för Svenskt Biografiskt Lexikon. Mats Ekdahl är tidigare chef för bl.a. Tidningen Vi, Läkartidningen, Resumé och Arbetet och författare till ett flertal böcker.

Ernst Udet var en gudabenådad flygare. Som ett av Tysklands mest framstående jaktflygaress under första världskriget, världsberömd konstflygare under mellankrigstiden, flygplansutvecklare och filmstjärna blev han ett viktigt affischnamn i propagandan för den nazistiska regimen under 1930-talet. Här får läsaren följa dramatiken i den föga soldatfähige mannens liv och hans väg till att bli en av Tysklands främsta piloter. Ernst Udet var en bohem som ständigt drogs till vilda äventyr, spritorgier, kvinnoaffärer och våghalsiga flyguppvisningar. Beundran nådde honom från alla håll och han rörde sig bland kändiseliten på Berlins nattklubbar. Trots sin höga position i Hermann Görings Riksluftsfartsministerium under andra världskriget blev han en av de första i Hitlertyskland som tvivlade på landets möjligheter att vinna kriget. En luftens akrobat är en insiktsfull skildring av en jaktpilots händelserika liv i flygkonstens banbrytande tid, hävdelsebehov, alkoholproblem och en ständig längtan efter att flyga. Göran Nilzén är historiker och författare till en rad böcker. Han var under många år huvudredaktör på Svenskt biografiskt lexikon. Ernst Udet har berörts även i en tidigare bok av Nilzén, Stridsflygarna. Berömda jaktpiloter under första och andra världskriget (2010).

Carl Gustaf Malmströms (18221912) var en framstående historiker. Hans bestående insats är det monumentala verket i sex volymer Sveriges politiska historia. Från konung Karl XII:s död till statshvälfningen 1772, vars första del utkom 1855 och avslutande 1877. För första gången gavs en vetenskapligt sammanhängande bild av epokens komplicerade politiska historia. Knappast någon forskare kan närma sig denna turbulenta period utan att konsultera Malmströms framställning. Arbetet är i själva verket ännu standardverket när det gäller frihetstidens historia. Malmström gjorde viktiga insatser också som riksarkivarie, statsråd med ansvar för undervisningsväsendet och som ledamot av Svenska Akademien. Historikern Göran Nilzén tecknar bilden av en sällsynt rättskaffens människas liv och gärning.

Carl Gyllenborg (1679-1746) har inte blivit lika uppmärksammad som många andra av den tidens statsmän. Det råder Göran Nilzén bot på i denna biografi om mannen som kan sägas vara vår första moderna partiledare. Anledningen till att Gyllenborg inte är lika känd för oss idag som exempelvis Arvid Horn och andra av hans samtida, beror till stor del på att många inflytelserika historiker tagit heder och ära av honom. Han har framställts som en lömsk ränksmidare. Motståndarpartiet Mössorna spred t.o.m. elaka nidvisor om honom, som i pamfletten Sagan om fru Ramfrid. I den berättas hur den ondsinte Jarl Slemme på Agnefit (Gyllenborg) våldförde sig på fru Ramfrid (friheten) som förut haft en god förmyndare i Hjalmar hin gode (Horn), ty denne ville "leva med lag och späkt bland sina underhafwande". Men det var under Gyllenborgs ledning som Sveriges första egentliga partisystem bildades och den frihetstida parlamentarismen bröt igenom 1739.