Göran von Sydow

Eurokrisen, migrationen, EU:s bristande förmåga att ta itu med fallerande konkurrenskraft och växande sociala klyftor har försvagat tilliten inom EU, såväl mellan medlemsländerna som mellan EU:s institutioner och unionens medborgare. I krisernas kölvatten har stora skillnader uppdagats inom unionen i den politiska kulturen, i förmågan att driva politik och i grundläggande normer och värderingar. I förtroendegapet som har växt fram mellan befolkningarna och de styrande i Europa har en rad EU-skeptiska, i många fall nationalistiska, politiska partier intagit en allt starkare ställning. Historiskt har unionen tenderat att gå stärkt ur kriser; dagens utmaningar är långt ifrån nya. Dock måste frågan ställas om tilliten i EU är tillräcklig för att rusta unionen inför framtiden? Hur har synen på EU hos Europas befolkning påverkats av de senaste årens händelseutveckling? På vilket sätt påverkar migration till och inom EU den mellanmänskliga tilliten? Vad betyder Storbritanniens förestående utträde för EU:s fortsatta sammanhållning? Hur återupprättas förtroendet för euron som gemensam valuta? Känner ekonomiska aktörer förtroende för EU:s förmåga att upprätthålla den inre marknaden? Vilken roll spelar ny teknologi för att skapa tillit och främja ekonomisk tillväxt? Hur stort är egentligen förtroendet mellan aktörerna inom EU:s civil- och straffrättsliga samarbete? Och hur kan tillit till EU:s politiska system uppnås på ett övergripande plan?

Tolv forskare i statvetenskap och nationalekonomi analyserar det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009. De granskar den faktiska politikutvecklingen inom en rad områden och i vilken utsträckning svenska intressen realiserats. De problematiserar ordförandeinstitutionen i EU-systemet och bidrar därmed till en djupare förståelse av EU:s politiska system samt av hur den europeiska politiska nivån och statsnivån länkas samman i ett komplext politiskt arrangemang. Här besvaras och diskuteras en rad nyckelfrågor. Hur väl nådde Sverige de målsättningar som ställts upp inför ordförandeskapet? Vilken roll spelade det institutionella kaos som rådde under hösten, med tanke på det nytillträdda parlamentet, frånvaron av en fungerande kommission och turerna kring Lissabonfördraget? Vilken betydelse hade ordförandeskapet i den svenska inrikespolitiken? Vilka tecken kan skönjas på bestående avtryck vad gäller svensk Europapolitik? Vad kännetecknade det svenska ordförandeskapet 2009 i termer av ledarskap, effektivitet och legitimitet i de andra EU-medlemmarnas ögon? Boken avslutas med en sammanfattande analys i form av en jämförelse med det första svenska ordförandeskapet 2001. Rikard Bengtsson är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. Övriga författare Hans E. Andersson, Matilda Broman, Karin Bäckstrand, Jonas Eriksson; Karl Magnus Johansson, Fredrik Langdal, Madelene Lindström, Malena Rosén Sundström, Henrik Sikström, Göran von Sydow och Jonas Tallberg.