Görel Cavalli-Björkman

Mäktigt reser sig Skoklosters slott över det uppländska landskapet. Ingen som är i dess närhet kan undgå den demonstration av makt och rikedom som fältherren greve Carl Gustaf Wrangel här iscensatte under det århundrade Sverige blev stormakt. Skoklosters slott började uppföras på 1650-talet och var det största privata byggnadsföretaget i Sverige vid denna tid. Det inreddes med kostbara möbler, prakt föremål, textilier och gyllenläderstapeter, och hit lät Wrangel föra sina stora samlingar av konst, böcker, vapen, verktyg och exotiska föremål. Sedan 1700-talet har besökare kommit till Skokloster för att förundras över den märkliga slottsbyggnaden och dess rika samlingar - en spegel av 1600-talets Europa. Men Skoklosters slott är inte enbart ett monument över stormaktstiden utan vittnar även om senare ägares samlariver under 1700- och 1800-talen. Slottet är idag ett statligt museum och ett omtyckt turistmål som lockar besökare från hela världen. Här presenteras Skoklosters historia och samlingar i innehållsrika texter av museets intendenter och konservatorer samt ett antal utomstående experter. I Ralf Turanders fotografier av slottets miljöer förmedlas ett unikt porträtt av Skokloster som visar på de många skönhetsupplevelser som slottsbyggnaden har att erbjuda sina besökare.... Boken om Skoklosters slott gavs ut första gången 2004 och naturligtvis har en del saker förändrats i omgivningen kring Skokloster, men historien är densamma.

Artemisia Gentileschi (1593–1656) nådde stora framgångar som historiemålare, blev invald i konstakademin i Florens, kallades poeternas musa i de litterära kretsarnas Venedig. Här skildras hennes liv, verk och status som kvinnlig konstnär i barockens Italien.

"Språket är lättillgängligt med få facktermer och förkunskaper är därför inte nödvändiga, vilket inte utesluter att boken används som kompletterande litteratur för konst- eller konstvetenskapsstudenten. Cavalli Björkman har skrivit en intressant och grundläggande bok om det oväntat spännande stillebenmåleriet." - Malin Hilmersson, BTJ-häftet nr 5, 2023. Betyg 4 av 5. Förgängelsen är ständigt närvarande i stillebenmåleriet, där detaljer som timglas, dödskallar och utbrunna ljus är vanliga symboler. Det är som om målningarna i sig vill förmedla idén om att livet är kort medan konsten är evig. Många små detaljer har inkluderats i konstverken för att förmedla just detta. Insekter gnager på de daggfräscha blombladen och frukterna är maskätna. Omkring år 1600 uppstod ett fristående stillebenmåleri i flera länder i Europa. Det finns en inbyggd paradox i samtidens attityd till detta måleri som av akademierna och teoretikerna placerades längst ned på den konstnärliga skalan. Ett nära studium av dessa verk, som samlarna var beredda att betala skyhöga priser för, visar att stilleben i samma utsträckning som de högre ämnena i form av historia, religion, landskap och porträtt kunde ge betraktaren anledning att fundera över andliga och världsliga ting. Som nutida betraktare kan vi också se hur senare tiders stillebenmålare som Chardin på 1700-talet och Cézanne och Manet vid sekelskiftet 1900 har inspirerats av sina föregångare. Många gånger har de lärt sig mer av 1600-talsmålarna än den verklighet de avbildar. Görel Cavalli-Björkman, professor i konstvetenskap, har ofta fängslats av stillebenmåleriet. 1995 under sin tid som ansvarig för målerisamlingarna på Nationalmuseum kuraterade hon tillsammans med kollegan Bo Nilsson på Moderna museet den mycket uppskattade utställningen Stilleben, och 2007 var hon ansvarig för Nationalmuseums utställning Blomsterspråk. Om författaren:Görel Cavalli-Björkman är professor i konstvetenskap och har varit chef för måleri och skulptursamlingarna och forskningschef på Nationalmuseum. Hon är ledamot av Vetenskapsakademien och har på senare år gett ut böcker om kvinnliga konstnärer på Bonniers förlag ( Eva Bonnier 2013 och Sigrid Hjertén 2017). 2020 gav hon ut Bilden av Maria Magdalena på Votum. Hon är också en av skribenterna i Människan i centrum (Votum 2022).

Denna antologi är en samling essäer om nio humanistiska discipliner. De är författade av ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens tionde klass. Bidragen grundar sig på en serie föredrag där företrädarna ombetts att svara på vissa grundläggande frågor om verksamhet, metoder och resultat inom respektive disciplin. Författarna har också ombetts beskriva hur de ser på den egna disciplinens relation till humanvetenskapen som helhet. Är det adekvat att betrakta sitt ämne som just humanistiskt och vad menar man i så fall med humaniora eller humanvetenskap? Som all annan vetenskaplig forskning innefattar humanvetenskapen ett vitt spektrum av kunskapsområden, som ibland visar mycket liten släktskap med varandra. Till exempel är avståndet stort mellan lingvistens analyser av textsamlingar och arkeologens kemiska analyser av materiella lämningar från det längesedan förflutna. Avståndet till trots har de humanistiska disciplinerna något särpräglat gemensamt. De har alla med mänsklig verksamhet och mänskligt tänkande att göra. SKRIBENTER: Görel Cavalli-Björkman, Konstvetenskap Östen Dahl, Lingvistik Peter Gärdenfors, Kognitionsvetenskap Arne Jarrick, Historia Kerstin Lidén, Arkeologi Susanne Lundin, Etnologi Christer Nordlund och Sven Widmalm, Idé- och lärdomshistoria Peter Pagin, Filosofi Astrid Söderbergh Widding, Filmvetenskap

När jag slagit igen Görel Cavalli-Björkmans Bilden av Maria Magdalena inser jag att den här boken har jag saknat länge. Lärt och till synes enkelt reder hon ut den härva av trådar som spunnits kring myten om Maria Magdalena innan författaren tar sig an målningarna och lotsar oss genom konsthistorien. ( ) Det arbete Görel Cavalli-Björkman gjort borde bli en världsutställning, som kan fylla konstmuseer när pandemin är över. Konstverken är valda och katalogen är klar - Maria Schottenius, DN, 31 oktober 2020. Maria Magdalena är ett populärt helgon som reflekterar sociala attityder liksom seder och bruk under skilda perioder i vår europeiska kulturhistoria. Hennes historiska ursprung visar att en sammanblandning skett av tre olika gestalter i Nya testamentet. Främst handlar det om Maria från Magdala, från vilken Jesus jagade sju demoner, och som tillsammans med några andra fromma kvinnor hörde till hans närmaste krets. Hon följde honom på Golgatavandringen, fanns med vid korset, såg honom gravläggas och mötte honom återuppstånden på påskdagen. Det var också hon som på hans uppmaning förde nyheten vidare till apostlarna. I Maria Magdalenas evangelium från 200-talet framställs hon som den lärjunge Jesus älskade mest av alla. Genom att följa utvecklingen av Maria Magdalenas gestalt med konstnärernas ögon visar Görel Cavalli-Björkman hur hon har utnyttjats som symbol för kvinnors roll och status inom kristendomen, kyrkan och samhället. Viktiga och normgivande bildtolkningar har gjorts av konstnärer som Giotto, Tizian, Caravaggio och Cézanne. Görel Cavalli-Björkman har varit intendent och forskningschef vid Nationalmuseum och är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Hon har skrivit en rad böcker om konstnärer och konstriktningar, däribland Den svarta madonnan (1996), Eva Bonnier. Ett konstnärsliv (2013) och senast Kvinna i avantgardet, Sigrid Hjertén, Liv och verk (2017) och Falskt och Äkta, Detektivarbete på konstmuseet (2017).

Sigrid Hjertén (1885–1948) är en av det svenska modernistiska avantgardets frontgestalter. Hon var i sin ungdom elev till Henri Matisse i Paris där hon även tog starka intryck av Paul Cézannes måleri. I samtiden både hyllades och kritiserades hon för sitt expressiva färgmåleri. I denna rikt illustrerade publikation presenteras i ord och bild Sigrid Hjerténs uttrycksfulla verk från 1910-talet fram till det publika och kritikerrosade genombrottet på 1930-talet då några av hennes mest fängslande och färgintensiva målningar tillkom. I publikationen ingår även artiklar om Hjerténs sena måleri sett i relation till Hills och Josephsons sena verk, samt om sonen Iván Grünewalds personliga och sällan uppmärksammade konstnärskap. Publikationen har tillkommit i samband med den omfattande utställningen Sigrid Hjertén. En mästerlig kolorist som visas på Prins Eugens Waldemarsudde 10 februari till 26 augusti 2018.

Orden avlägset land bär en mystik ton de förflyttar sinnet till något helt annorlunda. Det var något som Sven Delblanc kände igen när han läste orden i Gunnar Ekelöfs dikt, Jag skriver till dig från ett avlägset land . I denna bok analyseras mystikens centrala roll i Ekelöfs och Delblancs författarskap och den relateras till deras livsuppfattningar. Skillnaden kan tyckas stor mellan Delblanc och Ekelöf, den ene prosaförfattare med ordrika berättelser, den andre en sparsmakad lyriker, men Delblanc hade också i likhet med Ekelöf en fot i den modernistiska traditionen och bägge var de idédiktare. Det finns många beröringspunkter mellan dem i såväl dikt som tanke. Varken Ekelöf eller Delblanc ville tillhöra någon kyrka men de var båda mottagliga för andliga och religiösa teman, som de gav personliga tolkningar i sin konst. I ett par av bokens essäer analyseras deras gudsbilder, vilka båda har kvinnliga förtecken. Vi får också läsa om inspirationen av bildkonst i författarskapen, Ekelöf tog intryck av ikoner, Delblanc av den orientaliska mattan. De hade båda en starkt pessimistisk livssyn, deras syn på samhället var mörk och i bägge författarskapen finns inslag av makt- och civilisationskritik. Även detta berörs i denna insiktsfulla bok där sammantaget elva skribenter skriver utifrån olika teman kopplade till bokens ämne. Boken baseras på material från ett seminarium om mystik och livssyn hos Gunnar Ekelöf och Sven Delblanc på Sigtunastiftelsen hösten 2016 arrangerat av Gunnar Ekelöf-sällskapet och Delblancsällskapet i samarbete med stiftelsen.

Skokloster Castle - A Unique Historical SiteSkokloster Castle dominates the surrounding landscape in Uppland province. It is impossible to escape the display of power and affluence that Count Carl Gustaf Wrangel put on here during Sweden's Age of Greatness. Construction began in the 1650s - it was the largest private construction project conducted in the country at the time. The castle was filled with costly furniture, luxury goods, textiles and gilt leather, and to this Wrangel added his vast collections of art, books, weapons, tools and exotica. Visitors have marvelled at the unusual building and its lavish collections - a mirror image of 17th century Europe - since the eighteenth century. Skokloster Castle is not only a monument over the Age of Greatness, it is testament to the acquisitive fervour of later tenants in the eighteenth and nineteenth centuries. Today, Skokloster Castle is a state-owned museum and a popular tourist destination that attracts visitors from all over the world. In this book, the history of the castle and its collections is presented by curators, conservators and other experts. Ralf Turander's photographs express the multifaceted beauty of this heritage site.

Är den nyupptäckta målningen en Caravaggio? Och museets berömda Rembrandt? Är det bara en kopia eller till och med en förfalskning. Frågor som dessa får stor uppmärksamhet i medierna, i synnerhet när det rör sig om gamla mästare. Som museiman, konsthandlare och konstsamlare måste man ständigt förhålla sig till ett konstverks status. Det handlar om prestige och ofta är stora ekonomiska belopp inblandade. Hur gör man då när man ska avgöra dessa ofta mycket svåra frågor om ett konstverks äkthet? Görel Cavalli-Björkman reder i denna bok ut olika förhållningssätt till vad som är falskt eller äkta i konsten, vilka metoder man kan använda och hur man sett på frågan under olika epoker. Görel Cavalli-Björkman är en av Sveriges främsta specialister på äldre måleri. Hon har varit chefsintendent för samlingarna och forskningschef på Nationalmuseum. Hon är docent i konstvetenskap, har professors namn och är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Carl Larsson. Vänner & ovänner ägnas en av den svenska konstens mest välkända gestalter och den tid han levde i. Carl Larsson (1853 –1919) föddes och växte upp i Stockholm där han också kom att leva och verka under långa perioder. Hans förhållande till sin födelsestad var dock kluvet och han valde att göra Dalarna till sin hembygd. Carl Larsson. Vänner & ovänner ger en bild av en motsägelsefull och svåretiketterad personlighet, en humör- och känslomänniska som hade nära både till vänskap och konflikt. Turerna kring Carl Larsson kastar ljus över samhället kring sekelskiftet 1900, med dess politiska och konstnärliga frontlinjer. De många vän- och beställningsporträtten bildar ett persongalleri, där den svenska kultur- och samhällseliten träder emot betraktaren. Bilderna av hemmet och familjen lanserade ett nytt inredningsideal men också en modern modell för hur man lever tillsammans. Carl Larsson. Vänner & ovänner ger en ingång till en sammansatt person och ett mångfacetterat konstnärskap.

Carl Larsson. Friends and Enemies is dedicated to one of Sweden’s best-known artists and the world in which he lived. Carl Larsson (1853–1919) was born and raised in Stockholm where he also lived and worked during long periods of time. However, his relationship with his native city was ambivalent and he chose to make Dalarna his home. Carl Larsson. Friends and Enemies presents the image of a contradictory and difficult personality, a moody emotional being, close to both friendship and enmity. The twists and turns around Carl Larsson and his person throw a light on the social and cultural life around the turn of the century 1800/1900, with its political and artistic frontlines. The several portraits of his friends and commissioned portraits constitute a collection of characters, where members of Sweden’s contemporary cultural elite come forward to the viewer. The works depicting his home and own family presented a new interior design ideal but also a modern model of family and social life. Carl Larsson. Friends and Enemies offers an introduction to a complicated man and a multifaceted artistry.

Carl Larsson. Vänner & ovänner ägnas en av den svenska konstens mest välkända gestalter och den tid han levde i. Carl Larsson (1853 –1919) föddes och växte upp i Stockholm där han också kom att leva och verka under långa perioder. Hans förhållande till sin födelsestad var dock kluvet och han valde att göra Dalarna till sin hembygd. Carl Larsson. Vänner & ovänner ger en bild av en motsägelsefull och svåretiketterad personlighet, en humör- och känslomänniska som hade nära både till vänskap och konflikt. Turerna kring Carl Larsson kastar ljus över samhället kring sekelskiftet 1900, med dess politiska och konstnärliga frontlinjer. De många vän- och beställningsporträtten bildar ett persongalleri, där den svenska kultur- och samhällseliten träder emot betraktaren. Bilderna av hemmet och familjen lanserade ett nytt inredningsideal men också en modern modell för hur man lever tillsammans. Carl Larsson. Vänner & ovänner ger en ingång till en sammansatt person och ett mångfacetterat konstnärskap.

”I alla hennes bilder känner man människan som levt, hennes ömtålighet och engagement, hennes uppriktighet. Det är konst som är ytlighetens motsats, en djup konst”, skrev Ulf Linde till en minnesutställning 1961 om konstnären Eva Bonnier (1857­­–1909). Det var framför allt som porträttmålare Eva Bonnier hade sina framgångar. Hennes porträtt utmärks av psykologisk inlevelse, men är aldrig insmickrande. Hon målade även en rad finstämda interiörer och landskap. Flera av hennes verk hänger på Nationalmuseum, men de allra flesta finns i privat ägo. Det kan vara en förklaring till att Eva Bonnier inte blivit lika känd som sina kamrater i Konstnärsförbundet. Denna stora biografi över Eva Bonnier fyller ett tomrum. Här framträder en konstnär som verkat lite grand i tysthet, tillbakahållen av annat än de vanliga ekonomiska konstnärsbekymren. Konstvetaren Görel Cavalli-Björkman skildrar hennes uppväxt och väg in i konstnärskapet via målarskolor och Parisvistelser, konstnärsvänner och familjeliv, men framför allt genom att visa hennes målningar och diskutera dem. Genom de många citerade breven får läsaren också höra Eva Bonniers egen röst, fylld av retsam kvickhet i familjekretsen men präglad av allvar och nobless i offentligheten.

Flemish Paintings c. 1600 - c. 1800 är den tredje och sista delen av katalogerna som behandlar det holländska och flamländska måleri som finns i Nationalmuseums samling. Katalogen behandlar kända konstnärer som Anthonis van Dyck, Peter Paul Rubens, Jan Brueghel I, Jacob Jordaens, Frans Snyders och Jan Fyt, men även mindre kända konstnärskap. I forskningsprojektet har alla 239 målningar dokumenterats. Undersökningarna som utförts omfattar såväl uppgifter om proveniens, ikonografi och stilistisk analys som materialtekniska undersökningar med hjälp av pigmentanalys, dendrokronologi, röntgen, infraröd reflektografi och ultraviolett ljus. Resultaten av undersökningarna har i vissa fall gett helt ny information och ett antal verk i samlingen har som en följd av detta omattribuerats eller omdaterats. Den vetenskapliga bearbetningen har gjorts av Görel Cavalli-Björkman, Carina Fryklund och Karin Sidén. De har samarbetat med Lena Dahlén och Stefan Ohlsson vid museets målerikonservatorsateljé samt med dendrokronologen Peter Klein i Hamburg.

I vårens stora utställning på Nationalmuseum möter du två av konsthistoriens giganter: Peter Paul Rubens och Anthonis van Dyck. De båda flamländska 1600-talsmålarna har influerat den europeiska konsten i århundraden. Utställningen uppmärksammar storheten och bredden i det flamländska måleriet. Målningarna är ömsom eleganta ömsom burleska, vissa har religiösa eller mytiska motiv andra är genremålningar. Alla berättar de en historia. I utställningen får den nutida betraktaren hjälp med att tolka och förstå dessa historier. Spännande historier Boken som ges ut i samband med utställningen innehåller bilder av alla de målningar som ingår i utställningen. Där finns också de historier som varje verk berättar. Intressanta artiklar Specialister på området har bidragit med intressanta artiklar. Görel Cavalli-Björkman inleder boken med ett kapitel om Rubens, Van Dyck och det flamländska måleriet. Därefter kan vi läsa om Rubens förhållande till den italienske renässansmålaren Tizian. Björn Fredlund skriver om Amaryllis och Mirtillo - van Dyck eller Watteau? Om porträttmåleriet i 1600-talets Flandern och dess inflytande i Sverige handlar ett kapitel skrivet av Karin Sidén. Avslutningsvis skriver Mirjam Neumeister om samlingen av flamländskt måleri i München.

Artiklar: G. Cavalli-Björkman, G. Frick, T. Gunnarsson, P. Hedström, M. Olausson, K. Sidén, S. Söderlind, E. Welander Berggren och C. O. Werkelid samt S. Westerberg Betydelsen av generösa givare till museet kan inte nog betonas. Årsboken lyfter fram ett antal viktiga donationer som ger perspektiv på samlingarnas tillväxt och på gåvornas syfte och innebörd för givarna och för museet. Ett färgstarkt person- och konstgalleri passerar revy i denna rikt illustrerade bok, där donationer från äldre tider och fram till idag blir belysta.

Carl Larssons stora målning Midvinterblot hänger sedan 1992 i Nationalmuseums övre trapphall. Målningens historia är kantad av stridigheter. Carl Larssons monumentalverk, som fullbordades 1915, tillkom på hans eget initiativ. Han utgick från två texter från 1000-talet, dels Adam av Bremens beskrivning av templet i Uppsala och dels Snorre Sturlassons Ynglingasaga. Innan målningen monterades upp på väggen fick fotografen och författaren Georg Sessler fotografera Midvinterblot i detalj. Resultatet visas här tillsammans med några korta inledande texter om Carl Larsson och målningens historik samt en saga om kung Domalde, författad av Georg Sessler. Detta bildverk erbjuder läsaren, såväl ung som gammal, en unik möjlighet att se och upptäcka detaljrikedomen i Midvinterblot - Carl Larssons egen forntidsaga.

Carl Larsson's monumental painting Midwinter Sacrifice was installed in 1992 on the upper wall of the Nationalmuseum entrance. Its history is paved with controversy. The work, which Carl Larsson undertook on his own initiative, was completed in 1915. It was based on two medieval documents, Adam of Bremen's description of the temple in Uppsala, and Snorri Sturluson's Younger Edda. Before the painting was hung in its current place, the photographer and writer Georg Sessler was able to take closeup photographs of Midwinter Sacrifice. The results are presented in this book, together with an introduction to Carl Larsson and the history of the painting, and the story of King Domald, as told by Georg Sessler. This illustrated book gives readers of all ages a unique opportunity to take a closer look at the details in Midwinter Sacrifice -- Carl Larsson's own interpretation of the ancient myth.

För många är det språkbruk som används för att klassificera en mälning, en skulptur, en teckning eller ett konsthantverksföremål främmande. Vad menas egentligen med ett original, en kopia, en replik eller en parafras? Genom att exemplifiera och diskutera innebörden av dessa begrepp vill museets intendenter och konservatorer dela med sig av sin erfarenhet och inbjuda besökarna till en dialog. utställningen Falskt & Äkta behandlar några kärnfrågor rörande det konstnärliga objektet, snarare bestämt originalet och originaliteten, det konstnärliga och ekonomiska värdet, upphovsrätten och etiken.

Miniatyrmåleri har alltid fascinerat genom sin intima karaktär. Samtidigt hör miniatyren som konstart till den privata sfären vare sig det handlat om familjeporträtt eller djärva erotiska motiv på snusdoselock. 1700-talet var miniatyrmåleriets stora århundrade, men nedgången kom sedan raskt i samband med porträttfotografiets genombrott. Bland Nationalmusei konstskatter är miniatyrsamlingen den minst kände, trots sitt enorma omfång på drygt 5000 nummer och sin höga kvalitet. Ingen annan samling i världen torde vara så representativ ifråga om olika skolor som denna. I årsboken presenteras för första gången valda delar av den utländska delen av samlingen för en större publik. De olika uppsatserna inbegriper både översiktliga ämnen och enskilda spekter på miniatyrmåleriet. Förutom flera av Nationalmusei specialister medverkar även en rad utländska kännare.