Görel Granström

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem med djupgående konsekvenser. Våldet är könsrelaterat och en fråga om mänskliga rättigheter – allas rätt till ett liv fritt från våld. Denna antologi ger en aktuell och fördjupad kunskapsöversikt om våldets uttryck, orsaker och konsekvenser. Med utgångspunkt i nationell och internationell forskning presenteras centrala perspektiv och teorier som bidrar till förståelsen av mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Boken har ett interprofessionellt perspektiv och vänder sig till studenter och yrkesverksamma inom bland annat hälso- och sjukvård, socialt arbete, tandvård och rättsväsende. Den belyser olika myndigheters ansvar för att bekämpa våldet samt att erbjuda skydd och stöd till den som är utsatt. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset är ett nationellt kunskapscentrum om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i hbtqi-personers nära relationer. NCK arbetar med utbildning av yrkesverksamma och studenter samt med forskning och kunskapssammanställning. På regeringens uppdrag driver NCK även fyra nationella stödlinjer och chattar för våldsutsatta samt en patientmottagning för kvinnor som utsatts för våld.

Den som utsätts för brott och kommer i kontakt med rättsväsendet har ett antal rättigheter. Men hur regleras dessa, och vilka utmaningar finns för polis, åklagare och domstol när brottsoffrets rättigheter ska tillgodoses? Och hur ges brottsoffer upprättelse och gottgörelse? Den här antologin behandlar rättsliga perspektiv på brottsofferfrågor. Det handlar om hur rättsprocessen ser ut, om att det finns olika brottsoffergrupper som har särskilda behov och att företeelser ibland ställer olika rättigheter mot varandra. Juridik är ett område i ständig förändring. Det gäller även juridiken som handlar om eller påverkar brottsoffer. Därför är denna andra upplaga uppdaterad utifrån de förändringar som skett i form av exempelvis införandet av brottet människoexploatering, att fler grunder skyddas avseende hatbrottslagstiftningen och att barn­konventionen blivit svensk lag. Brottsoffer – rättsliga perspektiv vänder sig till studenter inom juridik och polisutbildning, men passar även för kurser inom kriminologi och socialt arbete, samt till dem som i sin verksamhet kommer i kontakt med rättsliga frågor kopplade till brottsoffer.

Hatbrott är ett begrepp som används flitigt såväl i media som inom rättsväsendet och akademin. Ämnet är lika aktuellt i dag som för två år sedan, när denna bok först kom ut. Men vad är egentligen ett hatbrott? Vilka hatbrott begås, anmäls och syns? Hatbrott är ett komplext och tvärvetenskapligt fält. I denna introducerande bok diskuteras och analyseras frågor kopplade till begreppet, primärt ur ett brottsofferperspektiv. I Hatbrott? ges en förståelse för den rättsliga aspekten: Vilken lagstiftning finns på området? Vilka rättigheter ger den till de utsatta och vilka svårigheter följer när lagstiftningen ska tillämpas av polis, åklagare och domstolar? Utifrån ett kriminologiskt perspektiv diskuteras vad som avses med utsatthet för hatbrott: Hur beskrivs brotten och aktörerna? Hur mäter vi förekomsten? Hur skadar brottslig­heten och utsattheten? Här beskrivs den inriktning inom hatbrotts­forskningen där fokus ligger på de utsatta. Denna omarbetade upplaga är uppdaterad för att följa utveck­lingen inom lagstiftning och forskning. I ett helt nytt kapitel förenas de båda delarna juridik och kriminologi genom en fördjupning ur ett brotts­utredningsperspektiv. Med hjälp av en fallbeskrivning presenteras hur polisen arbetar med utredning av hatbrott, från den första kontakten med den som upplever sig vara utsatt för ett brott och vidare genom hela rättskedjan. Hatbrott? En introduktion vänder sig i första hand till studenter inom kriminologi, juridik och till polisutbildningen, men passar även för kurser inom socialt arbete.

Boken är en viktimologisk antologi skriven av forskare verksamma vid olika universitet, högskolor och myndigheter. Den lyfter fram flera problem som är kopplade till brottsoffer och belyser dem utifrån både individuella och strukturella perspektiv. Vi visar hur begreppet brottsoffer skapas i olika sammanhang, vi problematiserar brottsofferskapet och brottsofferstödet samt belyser brottsoffrens möte med rättsväsendet. I boken presenteras aktuell forskning med betoning på teori och metod. Boken tar bland annat upp sexualbrott, hatbrott mot muslimer, grooming på internet, gärningspersoner som utsätts för brott och barn som bevittnat våld. Den tar även upp arbetsrelaterat våld, brott mot äldre och mot unga, mediers beskrivningar av brottsoffer samt innehåller ett kapitel skrivet strax efter terrordåden i Oslo och Utøya. Boken kan användas i undervisning på universitet och högskolor men riktar sig även till en bredare publik med intresse för brottsofferfrågor och kan vara av intresse för studenter inom kriminologi, sociologi, psykologi, juridik, statsvetenskap och socialt arbete. Den kan också läsas av studenter i medievetenskap, journalistik, statsvetenskap och genusvetenskap samt vara till nytta på polisutbildningar. Boken riktar sig även till dig som är forskningsmässigt intresserad av viktimologi, arbetar professionellt med brottsoffer eller känner ett personligt engagemang för brottsoffer. Författare: Ulf Borelius, Nils Christie, Görel Granström, Stig Grundvall, Anita Heber, Margareta Hydén, Håkan Jönson, Carina Ljungwald, Cecilia Hansen Löfstrand, Bo Nilsson, Anna Rypi, Annika af Sandeberg, David Shannon, Annelie Siring, Eva Tiby, Sara Uhnoo, Ulla-Britt Wennerström, Lisa Westfelt, Sofia Wikman och Malin Åkerström.