Gösta Gahrton

Små skimrande guldkorn som sakta vrider sig i blodets flöde, glimmande depescher från ett liv till ett annat. Så poetiskt beskriver författaren Niklas Rådström sin upplevelse av en stamcellstransplantation i boken Som har inget redan hänt. Han är en av de tusentals svenskar med någon form av blodcancer som under de senaste 50 åren har räddats till livet tack vare denna behandlingsmetod. Han är också en av de många patienter, donatorer, anhöriga och vårdpersonal som intervjuas i denna populärvetenskapliga jubileumsbok som uppmärksammar att den första transplantationen i Sverige genomfördes 1975. Det var atombombssprängningarna över Hiroshima och Nagasaki, med de omfattande strålningsskador som drabbade befolkningen, som ledde till utvecklingen av den revolutionerande behandlingsmetoden att ersätta skadad benmärg med hjälp av frisk benmärg från en donator. En 17-årig pojke med svår aplastisk anemi blev den första patienten i Sverige som genomgick en benmärgs- och blodcellstransplantation. Den utfördes av professor Gösta Gahrton, tillsammans med professor Carl Gustav Groth och docent Göran Lundgren på Huddinge sjukhus i Stockholm. Patienten avled efter sex månader men 1977 genomförde samma personer den första lyckade svenska transplantationen på en 52-årig man som levde i 15 år efteråt. En av de tidiga barntransplantationerna utfördes vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1984 av professor Anders Fasth. Hans patient, en pojke med den ovanliga sjukdomen Wiskott Aldrichs syndrom, är idag en fullt frisk 54-årig man och intervjuad i boken. Professorerna Hans Hägglund och Gösta Gahrton är redaktörer och initiativtagare till boken där namnkunniga vetenskapliga pionjärer skriver om sina erfarenheter från de första försöken till dagens banbrytande immun- och cellterapier behandlingar som har botat tusentals människor från tidigare dödliga sjukdomar. Intervjuerna i boken har gjorts av vetenskapsjournalisten Evelyn Pesikan.

Den första utgåvan av Blodets sjukdomar utkom 2012. Sedan dess har kunskapen inom hematologi utvecklats starkt, avseende exempelvis patofysiologi inklusive genetik, diagnostik med två nya klassifikationssystem samt målinriktad och cellbaserad terapi. Bred molekylär diagnostik är nu rutin vid många tillstånd och styr klinisk handläggning. Alla kapitel i denna upplaga är uppdaterade och många nya har tillkommit avseende bland annat molekylär diagnostik, klonal hematopoes, ärftlig predisposition, mastocytos och cellterapi. Boken är skriven för läkare i grundutbildning samt under specialistutbildning inom hematologi, internmedicin, onkologi, allmänmedicin, klinisk kemi, patologi och cytologi. Biomedicinska analytiker och sjuksköterskor som vill fördjupa sig inom ovanstående områden kan med fördel läsa boken. Även redan yrkesverksamma specialister kan ha nytta av boken för att uppdatera sina kunskaper.

In the Shadow of the Nobel Prize presents researchers that have been instrumental in the modern development of medicine, focusing on the fields of clinical hematology, cancer research and transplantation. Gösta Gahrton tells stories of meetings with researchers that he thinks have been worthy of the Nobel Prize, but who have not received it, without revealing anything that has been discussed in the Nobel committee, of which he was a member for 10 years, thus obeying the 50-year secrecy rule. He also describes encounters with researchers that themselves think they are worthy of the prize and of those that complain about not having received it. His judgment is personal and relates to a development of which he was a participant. His point is that the most important researchers in the world are more important for mankind than those who receive most attention in the media, like soccer players and pop singers. This should in his opinion be changed — the great discoveries and the discoverers should receive more media visibility. This book contrasts with most books about the Nobel Prizes that tell stories about those who have got the prize. The book is at the same time an autobiography, i.e. the narrative is about those scientists that the author has met, known, and valuated personally as part of his own scientific journey.

Upptäckare och bortglömda I Nobelprisets skugga presenterar ett antal av de forskare som tillsammans format den moderna utvecklingen inom medicinområdet. Gösta Gahrton berättar i denna yrkesmemoar hur han själv under många år varit en aktiv del av denna utveckling, både i Sverige och utomlands. Urvalet är personligt och läsningen är lättillgänglig även för den intresserade allmänheten. Många av trådarna spinns kring Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Författaren ger sin egen bedömning av flera medicinska forskare som han anser varit eller är Nobelprisvärdiga, oberoende av om dessa fått Nobelpriset, utan att för den skull avslöja diskussioner eller beslut i Karolinska Institutets Nobelkommitté där han själv deltagit, först som medlem och sedan som ordförande. Ett genomgående tema är att de mest framstående forskarna har större betydelse för mänskligheten än som motsvars av medias intresse för de, särskilt om man jämför med så kallade kändisar. Gösta Gahrton är professor emeritus i medicin vid Karolinska Institutet och tidigare medlem och ordförande i Karolinska Institutets Nobelkommitté. Han har under mer än 45 år varit verksam som överläkare, utbildat sig bland annat på Harvard Medical School, varit chef för medicin och hematologi och efter pension som klinisk forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hans forskning rör främst elakartade blodsjukdomar och stamcellstransplantation Han har varit redaktör för flera läroböcker och publicerat mer än 350 vetenskapliga artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter.