Greger Nyberg

Under de senaste decennierna har Sverige kommit att präglas av ökad social och ekonomisk ojämlikhet. Ojämlikheten har förstärkts av att det svenska välfärdssystemet har försvagats. Otrygga arbetsförhållanden och försämrat skydd vid arbetslöshet och sjukdom har lett till en ökad social utsatthet för allt fler grupper. Social utsatthet ses i boken som en process som skapas och kan förstärkas eller minska under livets gång. Det kan handla om att vara nyanländ flykting, om att växa upp under svåra ekonomiska omständigheter eller att uppleva maktlöshet och exploatering på arbetsmarknaden. Utsattheten kan också uppstå i samband med missbruk, funktionsnedsättning eller åldrande. Denna antologi består av fjorton kapitel skrivna av forskare vid Malmö högskola. Bokens första två delar beskriver hur människor, inom områden som är viktiga för socialt arbete, har påverkats av de senaste decenniernas samhällsförändringar. I den sista delen diskuteras nya metoder i socialt arbete, men även hur det sociala arbetet påverkas av hård ekonomisk styrning, stela organisatoriska strukturer och förenklade kategoriseringar av klienter. Författarna är överens om att det sociala arbetet bör engagera sig strukturellt, lokalt, nationellt och globalt, för att motverkasociala orättvisor, diskriminering och främlingsfientlighet.

I denna licentiatuppsats har Greger Nyberg granskat hur själv­bestämmande för brukare med intellektuell funktionsnedsättning upp­levs och beskrivs av brukare och personal inom LSS­insatserna grupp­bostad och personlig assistans. Centralt för studien har varit att lyfta fram brukarnas eget perspektivpå självbestämmandet. I de många vardagliga situationer som beskrivs i uppsatsen ges en bild av hur olika man kan tolka brukarnas möjligheter respektive hinder för att utöva sitt självbestämmande. Personalen har en central roll när det gäller att förverkliga inten­tionerna i LSS, vilket i denna uppsats primärt handlar om stödet till brukarnas självbestämmande. Uppsatsen omfattar därför två del­studier, en som riktar sig mot brukarnas upplevelse och erfarenhet av sitt självbestämmande och en som undersöker personalens syn på och förhållningssätt till brukarnas självbestämmande. I studien har en kvalitativ metod använts med tematiserade intervjuer och gruppintervjuer för att fånga informanternas tankar och upp­fattningar. I personalstudien har även s.k. vinjetter använts. Samman­taget ger delstudierna två skilda perspektiv från primärkällor som kan bidra med kunskap om vardagsverkligheten kring brukarnas själv­bestämmande. Resultaten från studien har tolkats utifrån två teoretiska perspektiv, salutogenes/ Kasam och makt/empowerment som tydliggjort fenomenetsjälvbestämmande och dess förverkligande. Studien kan ligga som grund för fortsatta studier av brukares självbestämmande, men också användas som diskussionsunderlag för utvecklingsarbete inom LSS.