Gudrun Persson

Machiavellis observation om ledarskapets svåra balansgång är lika relevant i vår tid, som den en gång var i 1500-talets Florens. Kinas framväxt, Rysslands attack mot Ukraina och den växande politiska och ekonomiska närvaron i den globala södern har aktualiserat frågan om vikten av kompetent ledarskap inom politiskt styre. Denna antologi utforskar utmaningarna för ledarskap och statskonst i en allt mer komplex värld och ställer frågan huruvida vi kan skapa politiska eliter som är kapabla att på ett säkert vis vägleda väst genom de många prövningar vi står inför. Genom att se till vårt förflutna såväl som till vår samtid undersöker världsledande forskare och skribenter hur ledarskapsidéer har utvecklats genom historien för att ge oss en större förståelse för statskonsten och för vilka färdigheter och organisationer som krävs för att driva små stater, stora imperier och allt däremellan. Boken finns även i engelsk utgåva.

Novel insights into Russian military thought—from the Crimean War to the war in UkraineThe development of the Russian military's strategic thought is an understudied and thus misunderstood subject in the West. Strategy in Russia encompasses the broader context of foreign and domestic policy as well as the military's ties to the country's leadership. The military's strategic thought is closely linked to Russia's existence as a state and explains patterns of Russian confrontation. In Russian Military Thought, the renowned scholar Gudrun Persson offers novel insights into Russian military thought on doctrine and strategy, from the Crimean War to Russia's full-scale invasion of Ukraine. Persson dismantles the simplistic notion that Russian military thought is "backward," instead presenting a deeper analysis of the drivers that influence the changes in Russian military strategy. Through archival research based on Russian language sources, Persson offers a multidisciplinary perspective, drawing on theoretical insights from history and political science that enable her to make a nuanced, qualitative analysis. This book will be essential reading for practitioners, scholars, and students who seek to understand the mind-set of the current Russian leadership and the constraints that shape Russia's future possibilities.

Novel insights into Russian military thought—from the Crimean War to the war in UkraineThe development of the Russian military's strategic thought is an understudied and thus misunderstood subject in the West. Strategy in Russia encompasses the broader context of foreign and domestic policy as well as the military's ties to the country's leadership. The military's strategic thought is closely linked to Russia's existence as a state and explains patterns of Russian confrontation. In Russian Military Thought, the renowned scholar Gudrun Persson offers novel insights into Russian military thought on doctrine and strategy, from the Crimean War to Russia's full-scale invasion of Ukraine. Persson dismantles the simplistic notion that Russian military thought is "backward," instead presenting a deeper analysis of the drivers that influence the changes in Russian military strategy. Through archival research based on Russian language sources, Persson offers a multidisciplinary perspective, drawing on theoretical insights from history and political science that enable her to make a nuanced, qualitative analysis. This book will be essential reading for practitioners, scholars, and students who seek to understand the mind-set of the current Russian leadership and the constraints that shape Russia's future possibilities.

Det sovjetiska arvet är betydelsefullt om man vill förstå dagens Ryssland. I en tid när Ryssland söker sin identitet och håller på att bygga en nation både på sitt sovjetiska arv och på arvet från tsartiden finns något viktigt att undersöka: Hur förhåller sig Ryssland till detta arv? Vad är kvar av de sovjetiska lämningarna? Författaren belyser de förhållanden och drivkrafter i Sovjet­unionen som nu delvis utgör grunden för Ryska federationen. Med nedslag i några delar av den sovjetiska historien beskriver hon tematiskt ett imperiums uppgång och fall. Det sovjetiska arvet är en fängslande och fascinerande skildring av ett av de största politiska, ekonomiska och sociala experimenten genom tiderna. Det sovjetiska arvet ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna andra upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den första upplagan.

Historien, mänsklighetens samlade erfarenheter, lär oss om nuet och framtiden. Hur är det möjligt att titta på händelser i det förflutna och med hjälp av dem lösa samtidens politiska eller ekonomiska förhållanden och konflikter? Essäerna i denna antologi härrör från Engelsbergsseminariet 2019 där dessa frågor diskuterades. Ur bland annat idéhistoriskt och evolutionspsykologiskt perspektiv tillämpar skribenterna historien på nutida företeelser som internationella relationer, geopolitik och nationalekonomi, individens roll och den mänskliga naturen. Kanske är det bara genom att tillämpa historien som vi hittar vägen framåt?

Trettio år efter murens fall är 1989 års värden demokrati, marknadsekonomi, europeisk integration återigen ifrågasatta. Hur ser hotbilden ut? Vilka misstag har begåtts och hur ser vägen framåt ut? Det öppna samhället måste försvaras. Demokratierna måste skyddas mot angrepp och utpressning från främmande makter. Men försvaret kan inte bara vara militärt. Lika viktigt är att förmedla den liberala demokratins principer till nya generationer och att motverka extremism på hemmaplan. Både pennan och svärdet behövs. För säkerhets skull är en antologi skriven till minne av Mats Johansson (1951-2017), skribent och politiker, och mångårig medarbetare på Timbro. Mats var även grundare till tankesmedjan Frivärld. Antologin innehåller texter av: Robert Dalsjö, Bo Hugemark, Gunnar Hökmark, Tove Lifvendahl, PJ Anders Linder, Anna-Lena Lodenius, Stefan Olsson, Gudrun Persson, Henrik Sundbom och Katarina Tracz Om redaktören Stefan Olsson är fil dr i statskunskap och tidigare verksam på tankesmedjan Frivärld, Totalförsvarets forskningsinstitut och Uppsala universitet. Sedan 2018 är han regionstyrelsens ordförande i Region Uppsala.

Learning From Foreign Wars examines how the Russian army interpreted and what lessons it learned from the wars in Europe between 1859 and 1871, and the American Civil War. This was a time marked by rapid change – political, social, economic and technological. By raising the question of learning from foreign wars the author attempts to fill a gap in the historiography of the Russian army. The army was one of the pillars on which the Russian regime built its power, and it was crucial for the survival of the regime both in domestic and foreign affairs. The reactions and thinking of the military at a time of rapid social, political, economic, and technological change, therefore, tell a lot about the regime's ability to adjust, develop, and ultimately survive. Furthermore, the influence of foreign wars on Russian strategic war planning is analysed, with the use of the first Russian war plan of 1873 and the proceedings from the strategic conference, chaired by Alexander II, in 1873. The influence of foreign wars on the General Staff officer education is also investigated. This book is largely based on extensive research in Russian archives. Special attention is given to the military attachés and, thus, the author fills a gap in the historiography of the Russian army. It uncovers the development of the military attachéinstitution with the use of new archival material. The Russian military attaché reports from the European Great Powers 1859-71 and the observer reports from the different theatres of war are also examined. In addition, extensive use has been made of the military press and contemporary military literature with regard to the wars. About the Author Gudrun Persson is a lecturer in Russian history, specializing in periods of Russian reform, and focusing on military reforms. She received her Ph. D. at the London School of Economics and Political Science.

Learning from Foreign Wars examines how the Russian army interpreted the wars in Europe between 1859 and 1871, and the American Civil War. This was a time marked by rapid change - political, social, economic and technological. By raising the question of learning from foreign wars the author attempts to fill a gap in the historiography of the Russian army. The army was one of the pillars on which the Russian regime built its power, and it was crucial for the survival of the regime both in domestic and foreign affairs. The reactions and thinking of the military at a time of rapid change, therefore, reveal a lot about the regime's ability to adjust, develop, and ultimately survive. Furthermore, the influence of foreign wars on Russian strategic war planning is analysed with the use of the first Russian war plan of 1873 and the proceedings from the strategic conference, chaired by Alexander II, in 1873. The influence of foreign wars on the General Staff officer education is also investigated. This book is largely based on extensive research in Russian archives. Special attention is given to the military attachés and, thus, the author fills a gap in the historiography of the Russian army. The Russian military attachéreports from the European Great Powers 1859-71 and the observer reports from the different theatres of war are also examined, with extensive use made of the military press and contemporary military literature with regard to the wars. About the Author Gudrun Persson is a lecturer at Stockholm University, specialising in Russian reform periods and focusing on military reforms. She has published several books and articles on these subjects.

Få trodde att Sovjetunionen, världens ena supermakt, skulle brytas upp i sina beståndsdelar. Hur kunde det ske? Varför gick utvecklingen så fort? Vad dolde sig bakom slagorden perestrojka och glasnost? Denna titel har tidigare givits ut av SNS förlag men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment.