Gunilla Halldén

Sedan urminnes tider har djuren varit ett självklart inslag i barnkulturen och nästan lika länge har naturen stått som symbol för den goda barndomen. Men på senare år har någonting hänt. Visst förknippas djur och natur fortfarande med glädje, men också med förödelse i spåren av människans framfart – inte minst inom samtida barnkultur. Om detta och mycket mer handlade Centrum för barnkulturforsknings symposium 2019: Djur, natur och sopretur – perspektiv på barnkulturen i antropocen. I denna skrift erbjuds sju av symposiets föreläsningar. Vi får följa hur Aisopos klassiska fabel om myran och syrsan har förändrats genom historien, ta del av ALMA-pristagaren Meg Roso s betraktelse över djurgestalternas betydelse för barnlitteraturen och läsa om skogens stora infl ytande på det svenska barndomsidealet. Dessutom ges ett flertal exempel på hur barn själva tecknat natur i olika sammanhang och vid olika tidpunkter samt ta del av Teater Tres refl ektioner över att sceniskt gestalta naturens kretslopp för barn. I det avslutande kapitlet diskuteras lekplatser och deras utformning: vilken lek erbjuder olika typer av lekplatser, har säkerhetstänkandet gått för långt – och i sådana fall till vilket pris? Innehållsförteckning: The Animal Other, Meg Rosoff I fablernas värld. Djuret som människa och människan som djur, Erik Zillén Barndomens skogar – om naturen som fostrare, Gunilla Halldén Barns bilder av naturen – ur Svenskt barnbildsarkivs samlingar, Karin Isaksson Träd, gräs och stenar – naturmotiv i barns teckningar, Eva Änggård Att så ett frö. Teater Tre, naturen och barnpubliken, Sara Myrberg & Anna Svensson Kundromichalis Barns utemiljöer – platser för hållbar utveckling, Märit Jansson

Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund ingår i en serie förskolelitteratur. Omsorg är grundläggande i förskolans pedagogik och en viktig sida av alla mänskliga relationer. Den ska enligt läroplanen prägla verksamheten, och barn i förskolan ska erbjudas en trygg omsorg. Omsorg är också en viktig del i kunskapsrepertoaren hos dem som arbetar i förskolan, en kunskap som ofta förblir ”tyst” och svår att dela och utveckla utan ett gemensamt språk för det man gör. I boken Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund utforskas omsorg i förskolan som fenomen och begrepp ur olika perspektiv. Här ges både nya kunskaper och ett bidrag till förskolans professionella språk för arbete med omsorg. Boken vänder sig både till studerande på förskollärarutbildningar och till verksamma pedagoger i förskolan. Boken ger viktig inspiration till hur förskolan förhåller sig till omsorg kontra det kunskapsuppdrag som man har idag. Begreppet ”educare” eller ”lärande omsorg” blir väl belyst och de olika ingångarna i ämnet vidgar det pedagogiska fokuset. För den eller de pedagoger som vill ha en grund för mer strukturerad omsorg med koppling till lärande och undervisning är detta en utmärkt och viktig bok. Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 24, 2016

I denna bok behandlas frågor om vad förskolans uppdrag innebär och hur synen på omsorg och bilden av barnet har förändrats, samt hur barndomsforskningen förhåller sig till frågor om barns kompetens och barns beroende. Förskolan diskuteras som en plats för barn, men där också barnen skapar egna platser. Ann-Marie Markström, Maria Simonsson och Eva Änggård har i sina avhandlingar studerat hur barn använder sig av förskolan och de bidrar med varsitt kapitel i boken.