Gunilla Iversen

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist. Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? Om det handlar Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018. Forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historia bidrar med texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Även utgiven som RJ:s vänbok till Göran Blomqvist (ISBN 9789170612565, 416 sidor). Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live ? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Forskningsprogrammet Ars edendi vid Stockholms universitet tilldelades anslag av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond år 2007. Medeltidens latinska och grekiska texter är centrala för det europeiska kulturarvet, men många av dem är svåra att ge ut, eftersom man i samtiden ofta ändrade, skrev om och redigerade mängder av versioner. Med hjälp av bland annat ett editionsfilologiskt laboratorium har forskarna utformat nya metoder för att ge ut och förstå dessa texter. Detta är programmets slutrapport.

Corpus troporum

Les textes édités dans ce volume, tropes et prosules insérés dans le Gloria, représentent tout un pan, aujourd’hui oublié, de la culture européenne du Haut Moyen Âge. Entre les phrases du Gloria in excelsis Deo, le chant le plus long de l’Ordinaire de la Messe, les compilateurs médiévaux pouvaient très librement insérer de nouveaux vers qui reflètent les pensées théologiques et la créativité poétique de l’époque. Par les tropes, ils pouvaient créer de nouvelles versions locales. La variété est presque sans limites, et la richesse des formes offre de grandes difficultés à l’éditeur. La mise en page des chants tropés dans les manuscrits est assez sophistiquée : souvent une seule lettre signale des paroles non écrites, et de même, les mélodies, devant être chantées par cœur, n’ont pas toujours été notées. La présente édition, qui comporte 152 unités de tropes et prosules du Gloria – un chant comptant parfois plus de 50 vers – repose sur un collectage de 137 manuscrits du IXe au XIIIe siècle, issus de toutes les parties de l’ancien empire carolingien. Le volume 1 contient d’abord une introduction sur le Gloria et son contexte médiéval, puis un commentaire des formes de composition de ses tropes et prosules, enfin un relevé des principaux thèmes rencontrés. Cette partie est suivie de l’édition critique des textes. Le volume 2 présente trente-deux planches en couleurs de manuscrits choisis, l’aperçu des répertoires de tous les manuscrits, ainsi que sept exemples de chants tropés avec leur notation musicale et une notice par la musicologue Marie-Noël Colette. Le volume conclut par des index et une bibliographie.

Les textes édités dans ce volume, tropes et prosules insérés dans le Gloria, représentent tout un pan, aujourd’hui oublié, de la culture européenne du Haut Moyen Âge. Entre les phrases du Gloria in excelsis Deo, le chant le plus long de l’Ordinaire de la Messe, les compilateurs médiévaux pouvaient très librement insérer de nouveaux vers qui reflètent les pensées théologiques et la créativité poétique de l’époque. Par les tropes, ils pouvaient créer de nouvelles versions locales. La variété est presque sans limites, et la richesse des formes offre de grandes difficultés à l’éditeur. La mise en page des chants tropés dans les manuscrits est assez sophistiquée : souvent une seule lettre signale des paroles non écrites, et de même, les mélodies, devant être chantées par cœur, n’ont pas toujours été notées. La présente édition, qui comporte 152 unités de tropes et prosules du Gloria – un chant comptant parfois plus de 50 vers – repose sur un collectage de 137 manuscrits du IXe au XIIIe siècle, issus de toutes les parties de l’ancien empire carolingien. Le volume 1 contient d’abord une introduction sur le Gloria et son contexte médiéval, puis un commentaire des formes de composition de ses tropes et prosules, enfin un relevé des principaux thèmes rencontrés. Cette partie est suivie de l’édition critique des textes. Le volume 2 présente trente-deux planches en couleurs de manuscrits choisis, l’aperçu des répertoires de tous les manuscrits, ainsi que sept exemples de chants tropés avec leur notation musicale et une notice par la musicologue Marie-Noël Colette. Le volume conclut par des index et une bibliographie.

The liturgical celebration of the Mass, a multifarious spiritual, artistic, and intellectual manifestation, had a central position in the cultural life of medieval Europe. The 'Gregorian Chants', mostly words from passages of the Old Testament, were reinterpreted and ornamented by means of new lyrics, and became the basis for new literary and musical genres, such as tropes, sequences, and other new lyrics. In spite of all the unifying efforts made by the Carolingian reformers, a rich variety in practice came to characterize the performance of the Mass in the ninth through the twelfth centuries. Extensive repertories of new texts and melodies were spread in manuscripts all over Europe. Until now this fascinating material has been the preserve of a small circle of specialists in musicology and philology. With this volume, the author introduces and analyses these hidden treasures to make them available to a wider public. It is directed to those with an interest in the philosophy, theology, and history of medieval Latin literature, and in the expressions of spiritual, poetic, and musical creativity of the European Middle Ages.

Artiklar som ur olika perspektiv kastar ljus över medeltidens Lund och dess domkyrka: Medeltidens ärkebiskopar i Lund - vilka var de? Vad kan korstolarna i Lunds domkyrka berätta om medeltidens Lund? Hur såg det dagliga livet ut i domkyrkan, vilka regler gällde och vad sjöng man?