Gunilla Kindstrand

Varför är det så svårt att avvika i Sverige, ett land vars befolkning ser sig som öppen och tolerant? Och finns det rentav ett värde i normbrytandet, som samhället riskerar att gå miste om när varje avvikelse fördöms med kraft? I antologin Avvikare i Sverige ger nio författare och kulturskribenter sin syn på avvikandets mekanismer och konsekvenser utifrån vitt skilda perspektiv. Katarina Barrling resonerar om ett samhälle där den sekulära sfären tagit över religionens roll och där det inte finns utrymme för människor som avviker från den rätta tron. Torbjörn Elensky lyfter fram hur skräcken för massan formar den enskilda människan och beskär hennes handlingsutrymme. Gunilla Kindstrand vittnar om ett medielandskap där redaktionerna bidrar till att hålla kättarbålen vid liv. Vidare lyfter boken svenskarnas oförmåga att hantera konflikter, något som resulterar i utfrysning och riskerar att hämma samhällsutvecklingen. Vi riktar blicken mot den hårfina gränsen mellan oppurtunism och fanatism och kopplar den till den svenska hållningen under coronapandemin. Och svenskens självbild som tillitsfull varelse ifrågasätts och avvikarnas förutsättningar i den svenska godhetsregimen diskuteras. Antologin fortsätter på temat i boken Världens mest protestantiska land (2024), där statsvetaren Katarina Barrling gör en djupdykning i historien för att förstå hur det kommer sig att Sverige, landet lagom, utvecklat en alldeles egen och sträng form av protestantism.

Anders Sundin och Peter Alzén har producerat stadsvandringar, fotoutställningar och quiz på Vi lever-temat. De har också belönats med Arbetarbladets hederspris 2020, Gävle kommuns kulturstipendium 2019, Gävle kommuns kulturpris 2015 och Region Gävleborgs kulturstipendium 2015. Den här gången har de en ny medlem i bandet – Jan Sundström.

Kulturpolitiken står inte högt på politikernas dagordning, inte ett ämne som hamnar i partiledardebatterna eller i någon större utsträckning blir föremål för journalisternas frågor. Samtidigt påverkar kulturpolitikens i hög grad våra liv. Såväl direkt som indirekt sätter kulturpolitiken sin prägel på samhället och det demokratiska livet. Många av dagens politiska konflikter har kulturella dimensioner. Kulturpolitiken rymmer i dag såväl nya som gamla som nya ideologiska konflikter. Kulturpolitikens liv efter döden är en bok om att återuppliva en progressiv och vitaliserande kulturpolitik. Den innehåller texter om konstens och kulturens roll, bildningsuppdraget i vår tid, minskad ojämlikhet och minskade kulturella klyftor, kulturarvet i en global värld, public serviceuppdraget och kultur i digitaliseringens värld. Medverkande bland andra: Evin Ahmad, Calle Nathansson, Jonna Sima, Håkan A Bengtsson, Gunilla Kindstrand, Svante Weyler och Pelle Snickars.

Carl Malmsten tillhör de stora svenska möbelformgivarna, men han var därtill en handlingskraftig person i pedagogiska frågor och startade egna skolor. En av dessa skolor ingår numera i Linköpings universitet, men finns i nybyggda lokaler på Lidingö utanför Stockholm. Här förs Malmstens tankar vidare i formgivning, hantverk, hållbarhet en tyst kunskap traderas till studenter i dagens värld. Utbildningen bygger på ett kulturarv som placeras i nuet och med sikte mot framtiden. Bokens skickliga författare är kulturjournalisten Gunilla Kindstrand som också genom samtal och intervjuer fångar in studenternas och lärarnas uppfattningar. Boken är rikt illustrerad med ofta ett unikt bildmaterial.