Gunilla Silfverberg

Kan man få samhällets hjälp att avsluta livet, om man lider outhärdligt till följd av en olyckshändelse eller obotlig sjukdom? Inte i Sverige, men i allt fler länder införs den rätten. Författaren tar ett brett grepp om denna omdiskuterade fråga och låter etiska principer och begrepp få stort utrymme.

Boken presenterar översiktlig kunskap om psykisk ohälsa, psykiatriska sjukdomar och personers problematik rörande psykisk ohälsa. Den fokuserar på omvårdnad vid psykisk ohälsa företrädesvis inom psykiatrisk vård men även inom annan vård. Boken belyser även områden som har betydelse för hur vården för personer med psykisk ohälsa kan förstås och hanteras. Det handlar om vårdens miljö och organisation, etiska dilemman, närståendes medverkan och kvalitetsarbete inom psykiatrisk vård. I denna fjärde upplaga har tidigare kapitel uppdateras med ny forskning och utvecklats med tanke på att sjuksköterskor träffar personer som lider av psykisk ohälsa också i andra former av vård än inom den psykiatriska vården. Några nya kapitel har tillkommit. Boken har ett omvårdnadsfokus och anknytning till omgivande områden såsom medicin, sociologi, farmakologi och psykologi. Det genomgående perspektivet utgår från sjuksköterskan och omvårdnad vid psykisk ohälsa. Det som beskrivs kan även inspirera och vägleda andra professioner i deras arbete för personer med psykisk ohälsa. Omvårdnad vid psykisk ohälsa vänder sig främst till studenter som studerar till sjuksköterska, men den kan med fördel även användas inom utbildningar med inriktning mot vård samt av kliniskt verksamma sjuksköterskor inom kommunal vård och primär­- eller specialistvård.

Etikens dialog - dialogens etik handlar om dialogen som ett viktigt hjälpmedel i vårdens vardag. Den är avgörande för att en relation mellan vårdtagare och vårdare ska etableras. Dialogen är också en förutsättning för reflektion över svåra frågor, till exempel sådana som väcks av teknologiska innovationer i vården. Boken innehåller nio kapitel där tilliten som dialogens fundament tas upp och utrymmet för dialogen i olika etikinriktningar, mest framträdande i feministisk etik, dygdeetik och dialogetik diskuteras. Grundläggande frågor om vad ett dialogiskt förhållningssätt innebär, vad som händer med samtalsdeltagarna i en dialog och om dialogen har något särskilt syfte diskuteras genomgående. I boken diskuteras både informella sätt att utveckla en god yrkesetisk praxis och organiserade aktiviteter som syftar till att ge medarbetarna möjlighet att reflektera över sin praktik. Boken vänder sig till studenter och lärare vid vårdutbildningar, till yrkesverksamma inom vård, social omsorg och socialt arbete samt till alla som är intresserade av etiska förhållningssätt i dessa verksamheter.

Vårdetik är ett av de största och mest vitala ämnena inom den tillämpade etiken. I denna antologi bearbetas olika vårdetiska frågor, som till exempel utsatthet i migrationens spår, människors möte med ny teknik i vården och djur som medarbetare i vården. Författarna till bokens kapitel presenterar olika synsätt på hur man kan ta sig an vårdetiska frågeställningar. Ett kapitel presenterar den så kallade förmågemodellen, ett ramverk för förutsättningarna för ett värdigt liv. I ett annat handlar det om hur vår etiska fantasi kan tränas med hjälp av skönlitteratur. Den feministiska etikens bidrag till vårdetikens utveckling återges i ytterligare ett kapitel. Betydelsen av att föra en äkta dialog och att få reflektera i gemenskap framhålls som grunden för etisk utveckling i ett annat. Etiska ställningstaganden och förhållningssätt har också att göra med livsåskådning och människosyn, vilket är temat för ett kapitel. I avslutningskapitlet diskuteras hur frågor kopplade till livsmening angår vården. Boken vänder sig till studenter och lärare vid vårdutbildningar, till yrkesverksamma inom vård och social omsorg samt till alla som är intresserade av etiska frågor i vård och social omsorg.

Vårdmiljöforskning genomgår en expansiv utveckling och är i fokus inom vård och arkitektur. Denna bok gör något så ovanligt som att omfatta bägge perspektiven i beaktandet av såväl de fysiska som psykosociala aspekterna av vårdmiljön. Den röda tråden genom boken är att se vårdmiljön som en central del i vårdandet och behandlingen, oavsett om det handlar om intensivvårdens högteknologiska miljöer, den psykiatriska slutenvården eller skapandet av hemkänsla inom äldrevårdens särskilda boenden. Färg, ljus, ljud, symbolers och estetikens betydelse i miljön presenteras på djupet liksom vikten av att införa natur, utsikt, djur och konstnärlig utsmyckning i miljön till gagn för en personcentrerad vård och personalens arbetstillfredsställelse. Vidare ges en gedigen kunskapsfördjupning kring vikten av samplanering mellan vård och arkitektur i tidiga skeden. Boken beskriver också en designprocess som stödjer innovation och implementering av evidensoch erfarenhetsbaserad kunskap. Avslutningsvis finns två kapitel som belyser framgångsfaktorer för implementering av ny kunskap samt utveckling av vårdmiljön – ett tydligt ledarskap och en personal som behärskar förbättringskunskap. Boken syftar till att vara en inspiration och pådrivande faktor i utvecklingen av arenor och arbetssätt där vårdens och arkitekturens företrädare tillsammans planerar, implementerar och utvärderar effekten av goda vårdmiljöer. Boken vänder sig både till studenter och professionella inom design och vård.