Kirjojen hintavertailu – 12 859 827 kirjaa ja 27 kauppaa
Kirjailija
Gunnar Eriksson
Kirjat ja teokset yhdessä paikassa: 11 kirjaa, julkaisuja vuosilta 1993–2025, suosituimpiin kuuluu Den orädde debatören : en vänbok till Bo Södersten på 80-årsdagen den 5 jun. Vertaile teosten hintoja ja tarkista saatavuus suomalaisista kirjakaupoista.
Mats Bergstrand; Jagdish Bhagwati; Yves Bourdet; Fredrik Braconier; Henrik Braconier; Karolina Ekholm; Gunnar Eriksson; Ronald Findlay; Gunnar Fredriksson; Birgit Friggebo; Stig Gustafsson; Göte Hansson; Erik Jonasson; Ronald W. Jones; Dale W. Jorgenson; Peter Kindlund; Mats Lundahl; Nils Lundgren; Johan Lönnroth; Anders Milton; Svante Nycander; Inga Persson; Lennart Petersson; Gunnar Petri; Lars Pettersson; Nils-Eric Sandberg; Bo Sandelin; Fredrik Sjöholm; Birgitta Strömbom; Hans Tson Söderström
Den orädde debattören är en vänbok till Bo Södersten på 80-årsdagen. Han är mest känd som nationalekonom, framför allt som författare till standardboken International Economics. Han var i tur och ordning professor i nationalekonomi i Göteborg, i internationell ekonomi i Lund och i nationalekonomi med särskild inriktning mot internationell ekonomi i Jönköping från början av 1970-talet till början av 2000-talet. Under skoltiden blev Bo Södersten politiskt intresserad. Han var riksdagsman för Socialdemokraterna 1979-1988 och satt bland annat i finansutskottet. När han kom tillbaka till universitetslivet kom han alltmer att engagera sig i fackliga akademiska frågor. Bo Södersten var under en period på 1990-talet ordförande i SULF (Sveriges universitetslärarförbund). Uppsatserna i Den orädde debattören spänner över de flesta av Bo Söderstens intresseområden. Den innehåller en handfull personliga porträtt av honom, speglar hans intresse för idéhistoria, svensk och internationell ekonomi, utvecklingsfrågor, rättighetsproblem och, sist men inte minst, hans debattvilja. Bo Södersten har aldrig varit riktigt politiskt opportun. Han kunde ta steget från Den hierarkiska välfärden till Kapitalismen byggde landet. Bo Södersten har drivit sina egna frågor, eldad av sin övertygelse, i bland annat Tiden, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet. I boken medverkar Mats Bergstrand, Jagdish Bhagwati, Yves Bourdet, Fredrik Braconier, Henrik Braconier, Karolina Ekholm, Gunnar Eriksson, Ronald Findlay, Gunnar Fredriksson, Birgit Friggebo, Stig Gustafsson, Göte Hansson, Erik Jonasson, Ronald W Jones, Dale W Jorgenson, Peter Kindlund, Mats Lundahl, Nils Lundgren, Johan Lönnroth, Anders Milton, Svante Nycander, Inga Persson, Lennart Petersson, Gunnar Petri, Lars Pettersson, Nils-Eric Sandberg, Bo Sandelin, Fredrik Sjöholm, Birgitta Strömbom och Hans Tson Söderström. Den orädde debattören har redigerats av Mats Lundahl.
”Hellre talar jag med gräs än människor, för gräsen krånglar inte till det och de står still och lyssnar, och lyssnar jag tillbaka har de alltid något av vikt att säga...” Gunnar Eriksson lägger örat till jorden. Hans dikter lyssnar och frågar. Samtalstonen är lågmäld, undertexten ofta självironisk, men perspektiven hisnande. Som läsare är det ett intellektuellt äventyr att slå följe med ”denne lätt botaniske poet” på hans sökande vandring mellan yttre och inre rymder, spejande mot historiens och minnets horisonter genom lövverket. Gunnar Eriksson (1931-2024) var en av Sveriges främsta idéhistoriker. Intresset för poesi fanns med sedan unga år men blommade upp igen under pensionsåren. Föreliggande fjärde diktsamling blev hans sista.
"Skådande i gruset hittar jag en penna nertryckt i ett bilspår.” Blicken för det lilla går igen i hela Gunnar Erikssons diktning. Ofta är det det till synes oväsentliga och vardagliga som han dröjer vid, det som andra tar för givet eller inte ser – skalbaggar, kråkor, lavar, fågelskrämmor, regnet, skidspåret, fetknoppen, färgen grått. Genom Erikssons förundrade blick får det triviala ett sällsamt skimmer och klang av de stora frågorna. Naturen i all dess sinnliga mångfald och mångtydighet är ett genomgående tema. Häri finns också blicken för tidens gång, de undflyende ögonblicken, livets rytm. Men Eriksson är sällan tillbakablickande, de förbiilande minnesfragmenten och rösterna ur historien reflekterar nuet eller fångar det tidlösa – blicken är sökarens: ”Välkommen främling, viskar stigen.” Erikssons nyfikna, ofta varmt humoristiska, blick skvallrar om en stor humanist – den som omhuldar det spröda anar också kraften i det lilla, i fröet, pärlan och pennan i gruset. Gunnar Eriksson är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria. Dikter till Orest är hans tredje diktsamling.
Övningsbok i externredovisning har två syften. Det ena är att introducera och utveckla studenters egen läsning av IFRS och FARs Samlingsvolym – Redovisning. Det andra är att utveckla studenters bokföringsmässiga färdighet. En förståelse av IFRS och BFNAR förutsätter bokföringsmässig tillämpning. Eller om man vill betona syftena i omvänd ordning. Det primära syftet är att utveckla bokföringsmässig färdighet, vilket i sin tur förutsätter läsning av IFRS och FARs Samlingsvolym – Redovisning. Bokföringsteknisk färdighet utvecklas bäst genom bokföringsövning. Att kunna redovisning är bland annat att kunna läsa och tillämpa den text som är redovisningsregleringens grunddokument, det vill säga IFRS och FARs Samlingsvolym– Redovisning. Texten i dessa dokument är inte självklart lättfångad och kunskapen växer bäst med tillämpning, att beskriva och hantera redovisningsproblem bokföringstekniskt. Övande, övande och åter övande med icke-triviala bokföringsuppgifter gör att redovisningens samband och logik framstår som allt tydligare. I denna nya upplaga har IFRS 15 ersatt IAS 11 (Entreprenadavtal) och IAS 18 (Intäkter), K2 har fått sin nya utformning i BFNAR 2016:10 (Årsredovisning i mindre företag), RedR 1 (Årsredovisning i aktiebolag) har anpassats till K3, alternativregeln vid uppdrag på löpande räkning får inte längre tillämpas och en fond för utvecklingsutgifter (vid redovisning av balanserade FoU-utgifter) har tillkommit. Bokens uppgifter har anpassats till dessa förändringar, samtidigt som uppgifterna kopplade till omvärdering av materiella anläggningstillgångar enligt IAS 16 har utvecklats. Därtill har K2 och K3 kommit att dominera normgivning varför referenser till tidigare gällande BFNAR har tagits bort. Boken vänder sig primärt till personer som vill utveckla sin grundläggande externredovisningskunskap, speciellt ekonomstudenter som befinner sig på fortsättningsnivå, det vill säga nivån där man läst den grundläggande kursen i externredovisning.
I denna nya kraftigt omarbetade upplagan är alla förändringar pedagogiskt motiverade. I denna nya kraftigt omarbetade upplagan är alla förändringar pedagogiskt motiverade. Ett kapitel har försvunnit, begreppskapitlet är helt omskrivet och har fått elva nya bildbeskrivningar, kreditkapitlet har fått ny inriktning, pedagogiken kring kassaflödets beräkning har förenklats väsentligt, beskrivningen av normal-, brutto- och nettometoden har utvecklats, slutkommentarer har lagts in i huvudtexten och 300 ordförklaringar har tillkommit. För att kunna utveckla sin kunskap i externredovisning är det viktigt att det första mötet med ämnet ger en exakt, klar och tydlig förståelse av begrepp, samband och logik. Att förstå externredovisning uppfyller högt ställda krav på precision, logikbeskrivning och pedagogik. Till boken finns också en övningsbok med utvecklade välbeskrivna lösningar. Om författarnaGunnar Eriksson och Peter Johansson är verksamma vid Linköpings universitet. Sagt om boken"Klart och mångdimensionellt visar författarna på sambanden mellan företagets balans- och resultaträkning och kassaflödesanalysen, genom att den senare är integrerad i alla bokens kapitel. Målgrupp är studerande på universitetens A-nivåkurser i företagsekonomi. Boken kräver inga förkunskaper. Denna upplaga innehåller främst pedagogiska förbättringar av kunskapsstoffet. Dessa är så pass omfattande att föregående upplaga bör bytas ut." BTJ-häftet nr 19, 2015 Lektör Rolf Retoft
Vill du veta hur det var att jobba i nedre Sliperiet på 1950-talet? Eller att bli uppsagd på grund av arbetsbrist 2013? Hur var det att växa upp i brukets kaserner, och vad gjorde mamma och pappa på Karusellaftnarna i Folkets hus? Pappersarbetarna är en bok om kollektivet, facket, Pappers avd 50 i Kvarnsveden, Borlänge under hundra år. Men framför allt handlar den om livet innanför och utanför grindarna, skildrat i personliga berättelser från dem som var med, då, nu och nyss. Kryddat med godbitar ur protokoll, fotoalbum och tidningslägg samt generöst med nytagna - och nymålade - bilder från arbetet inne på Kvarnsvedens pappersbruk.
I denna nya kraftigt omarbetade upplagan är alla förändringar pedagogiskt motiverade. I denna nya kraftigt omarbetade upplagan är alla förändringar pedagogiskt motiverade. Ett kapitel har försvunnit, begreppskapitlet är helt omskrivet och har fått elva nya bildbeskrivningar, kreditkapitlet har fått ny inriktning, pedagogiken kring kassaflödets beräkning har förenklats väsentligt, beskrivningen av normal-, brutto- och nettometoden har utvecklats, slutkommentarer har lagts in i huvudtexten och 300 ordförklaringar har tillkommit. För att kunna utveckla sin kunskap i externredovisning är det viktigt att det första mötet med ämnet ger en exakt, klar och tydlig förståelse av begrepp, samband och logik. Att förstå externredovisning uppfyller högt ställda krav på precision, logikbeskrivning och pedagogik. Till boken finns också en övningsbok med utvecklade välbeskrivna lösningar. Om författarnaGunnar Eriksson och Peter Johansson är verksamma vid Linköpings universitet. Sagt om boken"Klart och mångdimensionellt visar författarna på sambanden mellan företagets balans- och resultaträkning och kassaflödesanalysen, genom att den senare är integrerad i alla bokens kapitel. Målgrupp är studerande på universitetens A-nivåkurser i företagsekonomi. Boken kräver inga förkunskaper. Denna upplaga innehåller främst pedagogiska förbättringar av kunskapsstoffet. Dessa är så pass omfattande att föregående upplaga bör bytas ut." BTJ-häftet nr 19, 2015 Lektör Rolf Retoft
Historien om mänsklighetens tankar kring livet och världen är minst lika viktig för vår förståelse av gångna sekler som historien om den tekniska och materiella utvecklingen, för att inte tala om krig och fältslag. Människans intellektuella utveckling har kantats av ett antal centrala idéer grupperade huvudsakligen kring tre begrepp: Gud, människan och naturen. Hur har människan uppfattat sina relationer till gudomliga krafter och till sina medmänniskor? Hur har hon uppfattat sin plats i universum? På dessa frågor har hon genom alla tider sökt svar, svar som kan ge oss förklaringar till vårt sätt att leva och forma historien. I den fjärde reviderade upplagan av den smått klassiska Idéhistoriens huvudlinjer skildras klart och översiktligt den västerländska tankeutvecklingen från antiken fram till våra dagar. Gunnar Eriksson, född 1931, är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria och Tore Frängsmyr, född 1938, professor emeritus i vetenskapshistoria. Detta är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.wwd.se/pod
Kerstin Ekman och idéhistorikern Gunnar Eriksson är båda hängivna amatörbotanister och har tidigare skrivit texter ihop för Dagens Nyheter, om blommornas värld. Nu har de vidareutvecklat sitt samarbete i en poetisk, kunnig och framförallt nyfiken essäsamling, en personlig korsning av flora och kulturhistoria." Se blomman! Den ger oss föda och dryck, den kan döda oss och bota oss och detsamma kan vi göra med blomman. Den kan fägna oss när vi är sorgsna och förstärka vår glädje när vi är glada. Om det finns en glädje hos blomman – som de gamle trodde – så finns där också sorg, och vi kan vara förvållande. Så kunde det väl vara. Men vi vet inte allt. Diktare och forskare har format vår kulturbundna bild av livsformerna och därför är också de levande för oss. Vi möter dem i markerna när vi böjer oss över en blomma. Vi går i deras spår när vi letar efter det sällsamma. Strövtåg. Framåtböjda, liksom nosande går vi ut i sommargrönskan – den som ropar till oss genom fönstret och den som finns i det stora minnet dit vägen går till länge, länge sedan, då den var lika grön eller grönare. Vi söker namn, vi hittar spår, vi anar hur vi hänger ihop med det levande och med det förflutna i vetenskap och dikt. Djupsinniga lyckas vi aldrig bli men vi har nog ganska roligt. Allt är tillkommet i samarbete och under intensiva samtal om den gröna världen och om scientia amabilis, den vetenskap som mer än andra tycks oss värd att älska."
Gunnar Eriksson, professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala, tecknar här en bild av västerlandets intellektuella utveckling under 150 år. Han visar hur filosofi, naturvetenskap, human- och socialvetenskaper och allmänt tankeliv samverkat till att forma den intellektuella kulturen under en lång och händelserik period. Titeln har tryckts om åtskilliga gånger, senast 2021.