Gunnar Hansson

I Fronesis nr 1 lyfts grundläggande maktfrågor. Fokus sätts på ekonomins ständiga konfliktdimension. I stället för att se ekonomins demokratisering som en historisk nödvändighet, diskuterar vi den som en möjlighet att utmana maktförhållanden som alltför ofta tas för givna. Men det handlar inte bara om maktförhållanden inom den ekonomiska sfären, utan även om vad som konstituerar ekonomin som avskild sfär med egen logik. Det politiska handlar lika mycket om maktkamp inom en viss sfär som en kamp om denna sfärs gränser mot samhällets övriga liv. Innehåll i Fronesis nr 1 (202 sidor): Olle Sahlström: Praktiskt förnuft Svante Skoglund: I stället för cynism och uppgivenhet Magnus Wennerhag: Varför demokratisk ekonomi? Jan Lindhagen: Vid källan smakar vattnet bäst eller Varför går vi medströms? Anders Kalat: Tänkande utan grund Ernesto Laclau och Chantal Mouffe: Socialdemokratin: Från stagnation till ”plantänkande” Gunnar Hansson: Gillesocialismen och Cole G. D. H. Cole: Gilletankens uppkomst Gunnar Hansson: SAP och Wigforss Utdrag ur protokoll från SAP:s kongress 1920: Industriell demokrati Gunnar Hansson: Wigforss och industriell demokrati Klas Gustavsson: Antonio Gramsci Antonio Gramsci: Amerikanism och Fordism Rudolf Meidner: Några kommentarer till ”Det sociala ägandet av kapital” Richard Minns: Det sociala ägandet av kapital Cecilia von Otter: Inte bara en fråga om klass Aleksandra Ålund: Etniska ungdomar och den sociala krisen - Om utbildning, arbete och identitet Alice Kessler-Harris: Genusidentitet: Rätten till arbete och idén om ett ekonomiskt medborgarskap

Idén om att utifrån värden som förnuft, frihet och jämlikhet omgestalta hela samhället kan te sig förlegad i en tid när utopierna har dödförklarats. Det råder en utbredd skepsis mot möjligheten att driva en rationellt grundad reformpolitik som vill något mer än att anpassa sig till särintressen och marknadens krav. Modernismens politiska tänkande, som var tongivande under större delen av efterkrigstiden, förefaller ha vittrat sönder som ideologiskt kraftfält. Men i dess i grunden hoppfulla och konstruktiva attityd till människan och samhället finns viktiga lärdomar för vår samtid och en motvikt till den cynism och egoism som riskerar att undergräva idén om samhället som ett gemensamt projekt och ansvar. I denna bok får vi följa hur Ernst Wigforss, den svenska socialdemokratins ledande teoretiker, under tidig efterkrigstid och framåt försökte utforma en vision för politiskt tänkande och handlande i syfte att skapa ett annat och bättre samhälle. Denna vision hade inslag av såväl utopism som reformism, och pragmatismen var en ledstjärna för det politiska arbetet. För en socialdemokrat av Wigforss generation skapade kombinationen av utopism och reformism särskilda utmaningar. Hans tankar om demokratin som något mer än bara en metod för beslutsfattande är lika angelägna idag som de var när Sverige blev ett välfärdssamhälle. Gunnar Hansson är statsvetare vid Linnéuniversitetet. Detta är hans tredje bok om Wigforss politiska idéer. Den första var Dogm eller arbetshypotes? Den unge Wigforss och det socialistiska samhällsprojektet (1997) och den andra Om samhällets omvandling. Wigforss och pragmatismens politiska filosofi (2011).

Sverige anses vara ett pragmatiskt land, och socialdemokratin betraktas som en pragmatisk rörelse. Svensk socialdemokrati skulle följaktligen i hög grad vara pragmatisk. Men vad innebär det? Och vad har det inneburit för utvecklingen av det moderna svenska samhället? Dessa frågor står i centrum för denna bok om Ernst Wigforss, socialdemokratisk teoretiker, aktiv politiker och pragmatist. För honom handlade det om att förena pragmatism som metod och filosofisk teori med socialdemokratiska värden som jämlikhet, frihet och gemenskap. I boken rekonstrueras Wigforss pragmatiska tänkande, med sitt inslag av kunskapsteori, moralfilosofi och samhällsanalys. Vi får följa hur hans tankar om mål och medel tar form, utvecklas och förändras mot bakgrund av det tidiga 1930-talets krispolitik, behovet av samverkan mellan stat och näringsliv senare under samma årtionde samt diskussionen om ett nytt och modernt partiprogram på 1944 års partikongress. Innebörden av att vara reformist ges en ny och preciserad tolkning i ljuset av den filosofiska pragmatismen. Svenskt samhälleligt tänkande förankras här i en tanketradition som hittills varit i stort sett förbisedd. Gunnar Hansson är statsvetare vid Linnéuniversitetet. Den här boken från 2011 är hans andra om Wigforss politiska idéer. Den första, Dogm eller arbetshypotes? Den unge Wigforss och det socialistiska samhällsprojektet, kom 1997 och hans senaste, Reformism och utopism. Wigforss, efterkrigstid och socialdemokratins framtid, kom 2018.