Gunnar Johansson

Boken handlar om författarens egna erfarenheter av att mobbas på arbetsplatsen. Han beskriver här varför förekomsten av mobbning på jobbet varit i stort sett oförändrad sedan 1990-talet, trots att medvetenhet och bred kunskap om problemet funnits sedan dess. Boken ger samtidigt en teoretisk förklaring till det mönster och den logik som gör att visselblåsare som larmar om problem på arbetsplatserna utstöts ur gemenskapen och till slut förlorar sina jobb. Man beräknar att ca 200 000 personer årligen drabbas och att 100 300 människors död per år förorsakas av mobbning. Detta kan jämföras med att arbetsplatsolyckor mellan åren 2012 och 2021 lett till mellan 24 och 40 förlorade liv per år. Men varför mäts inte dödsfall orsakade av den psykosociala arbetsmiljön, frågar sig den insiktsfulle och hårt drabbade författaren. Många liv skulle kunna räddas. Om författaren Gunnar Johansson är professor i folkhälsovetenskap och har även arbetat på Statens folkhälsoinstitut. Han har egen erfarenhet av att ha varit visselblåsare och blivit utsatt för mobbning på arbetsplatsen.

I Vi ville inte dö skildrar författaren den brutala verklighet som var det finska vinterkriget under 1939-1940. Sovjeternas plan var att besegra och ta över Finland på endast två veckor, men de finska soldaterna och det kalla klimatet satte stopp för det. Finnarna hade en oerhört smart taktik för att överlista de sovjetiska kolonnerna. De smög sig fram på skidor, omringade och tillintetgjorde sina fiender. Efter oerhörda förluster vann Finland till slut kriget och undkom att hamna under Sovjetunionens makt. Finnarnas seger var avgörande inte minst för Sveriges skull, vars historia annars kunde ha utvecklat sig drastiskt annorlunda. Gunnar Johanssons verk är en fängslande skildring av en mans brottning med döden samt av de skoningslösa villkoren vid fronten.-

God hälsa är eftersträvansvärt för alla människor. Sjukdom och ohälsa är inte ”slumpens skördar” utan många av hälsans bestämningsfaktorer är kända. Vi vet genom forskning att till stor del beror människors ohälsa och flertalet kroniska sjukdomar på ohälsosam livsstil, t.ex. rökning, felaktig kost, fysisk inaktivitet och överdrivet alkoholbruk. Man talar idag om välfärds- eller livsstilssjukdomar. Beteenden och vanor är inlärda och kan därför påverkas av egen kraft och ersättas med mer hälsofrämjande beteenden. Det är däremot inte så enkelt som det låter att ändra sin livsstil, som är rotad i strukturella förhållanden som kön, klass, etnicitet, sexualitet och funktionshinder. För att ändra livsstil måste människors kunskap och medvetenhet om sambanden mellan livsstil och hälsa stärkas. Friskfaktorer, som främjar hälsan, är t.ex. att ha ett arbete man trivs med, ekonomisk stabilitet och goda sociala relationer. Deltagande i kulturlivet har också hälsofrämjande effekter, oberoende av tidigare kulturvanor. Syftet med Hälsa och Livsstil – forskning och praktiska tillämpningar är att ge en bakgrund till hur människor själva, i stor utsträckning, kan påverka sin hälsa i positiv riktning genom en hälsofrämjande livsstil. Boken presenterar forskningsbaserad kunskap om sambanden mellan olika aspekter av människors livsstil och deras hälsa, t.ex. kost, fysisk aktivitet och rökning. Boken uppmärksammar också förutsättningar för lek, fysisk aktivitet, delaktighet och medbestämmande för människor med funktionshinder samt hur sociokulturella och samhälleliga faktorer påverkar befolkningens hälsa och livsstil. På detta sätt vill vi fokusera hälsans och livsstilens komplexitet. Målgruppen är alla som är intresserade av hälso- och livsstilsfrågor och kanske främst studenter inom hälsorelaterade ämnen.