Gunnar Weman

Den här antologin vill ge en vidare bild av den kvinna som kanske är mest känd som en av de tre först prästvigda kvinnorna i Svenska kyrkan, den första kvinnan som blev kyrkoherde och som grundare och ledare av S:ta Katharinastiftelsen. Boken vill göra den gängse bilden av Margit Sahlin mer mångsidig. Den bidrar till att lyfta fram sådant som inte varit känt utanför en trängre krets och tecknar bilden av en person som kom att spela en stor roll i Svenska kyrkan från 1940-talet fram till sin död 2003. I boken beskrivs hennes akademiska bakgrund som romanist, hennes komplicerade förhållande till högkyrkligheten, arbetet inom Diakonistyrelsen som församlingssekreterare och en drivkraft i den framväxande kyrkliga kvinnorörelsen, hennes livslånga längtan efter ett evangeliskt klosterliv, den pågående dialogen med kvinnorörelse och kulturliv och hennes internationella engagemang. Nya forskningsresultat ger nya perspektiv.

Mitt under brinnande världskrig vigs John Cullberg (1895 1983) till biskop. Han är en då en uppmärksammad religionsfilosof med konservativ politisk förankring. Redan under 1920­-talet startar Cullberg sin akademiska karriär och blir doktor i både filosofi och teologi och han förblir religionsfilosof livet ut. Efter att ha varit församlingspräst blir John Cullberg 1940 biskop i Västerås stift (1940 1962). Som biskop bekämpar han partipolitiseringen av Svenska kyrkan, stöder ett ökat engagemang och inflytande för lekmännen, röstar för att kvinnor ska få prästvigas och ger hårt arbetande högkyrkliga präster sitt stöd. John Cullberg är samtidskritiker, både när det gäller kyrka och samhälle, och som uppmärksammad debattör drar han fulla hus. Cullberg kan kritisera vad han anser vara demokratins avigsidor men är också socialt engagerad i Sverige och utomlands. Han driver frågor om internationellt bistånd och är till exempel medlare i Cypernkrisen. Boken John Cullberg. Biskop, religionsfilosof och samtidskritiker är det första arbetet som presenterar en av de mest intressanta och komplicerade kyrkoledarna i Svenska kyrkan. I boken bidrar dryga dussinet författare till en spännande framställning av biskop Cullbergs insatser för Västerås stift, för Svenska kyrkan och för den världsvida kyrkan. Sven-Erik Brodd: Biskopen som filosof, kritiker och klerk. Libertas ecclesiae (Om ecklesiologi och politisk teori i John Cullbergs teologi). John Cullbergs bibliografi 1918 1975, med inledningJonas Jonsson: John Cullberg: Konturer av ett liv I. John Cullberg: Konturer av ett liv II. John Cullberg: Konturer av ett liv III. John Cullberg: Konturer av ett liv IV. John Cullberg: Konturer av ett liv VInga Sanner: John Cullberg och kulturidealismenBirgitta Brodd: John Cullbergs uppfattning om demokrati och dess utveckling. Debatten om John Cullbergs hållning till demokrati och nazismTorbjörn Aronsson: John Cullberg, Svensk tidskrift och högern i demokratins genombrottstidGunnar Weman: John Cullberg och gestaltningen av Svenska kyrkans gudstjänstBo Hansson: John Cullbergs syn på verklighetKarin Johannesson: På jakt efter en skapelseförankrad kristologiJohan Cullberg: Pappa och familjenMikael Mogren: Arvet efter John Cullberg i Västerås stift

Det talas påfallande lite om bikten i Svenska kyrkan, ett sakrament som nära nog fallit i glömska. I den här boken sägs något om hur det kommer sig och vad man skulle kunna göra åt det i församlingarna. Bikten har över tid fått många namn: botens, försoningens, förlåtelsens, återupprättelsens och omvändelsens sakrament. Den berör inte bara enskilda människor utan påverkar också synen på vad det är att vara kyrka. Prästen, ofta med hjälp av diakonen, är viktig för bikten. Men det är genom församlingens användning av bikten i praktiken, på ett öppet sätt mitt i vardagslivet, som den blir till hjälp och glädje för kyrkans folk. Sven-Erik Brodd är präst, teol. dr och professor em. Gunnar Weman är biskop, teol. dr och ärkebiskop em.

En bok med titeln Prästgårdsteologi när prästgårdarna säljs och teologin sägs stå lågt i kurs vad är det? Prästgården är här en symbol för församlingspräster med utrymme för både studier och församlingsvård, där altare och skrivbord hör samman. Boken lyfter fram tjugo församlingspräster som var verksamma under perioden 1950 2000 därför att de har något att säga 2020-talets kyrka. Några präster har skrivit utmanande prästmötesavhandlingar, andra har mest skrivit i församlingsblad, en del har skrivit mycket, andra nästan ingenting alls. Någon har skrivit detektivromaner, en annan många psalmer. Gemensamt har de bidragit till förståelsen av hur man bygger församling och vad det innebär att vara kyrka i världen: Alf Corell | Ragnar Ekström | Carl Strandberg | Carl Greek Henrik Ivarsson | Margit Sahlin | Axel Rappe | Pehr Edwall Gunnar Rosendal | Rune Klingert | Evert Palmer Lars Lindhagen | Per-Olof Sjögren | Lars Ekblad | Erik Beijer Tage Bentzer | Sven-Oskar Berglund | Anders Frostenson Barbro Westlund | Karl-Gunnar Ellverson Boken avslutas med några reflektioner och jämförelser mellan Svenska kyrkan och det svenska samhället under 1900-talets andra hälft och läget på 2020-talet, inte utan konstruktiv kyrkokritik. Sven-Erik Brodd är teologie doktor, präst och professor emeritus. Gunnar Weman är teologie doktor, biskop och ärkebiskop emeritus.

I den här boken möts olika perspektiv på gudstjänsten i Svenska kyrkan. Bilder av hur det var förr i tiden ställs mot hur det är eller skulle kunna vara på 2000-talet. Teologi och praktik förs samman till en helhet och författarnas egna erfarenheter presenteras som konkreta pastorala förslag. Boken är rikt illustrerad och bidrar till kunskapen om historien och den nutida gudstjänsten. Den är en grundbok om olika former av liturgiskt liv i Svenska kyrkan.

Henry Weman blev under sina många år som domkyrkoorganist i Uppsala domkyrka (1927 1964) en central gestalt i Uppsalas musikliv. Förutom organist var han körle- dare, sånganförare, debattör, organisatör, inspiratör. Han rörde sig också ute i landet som konsertorganist, föreläsare, utredare. När andra världskriget inte lade hinder i vägen befann han sig gärna ute i Europa. Sin aktiva tid avslutade han med ett antal resor till främst södra Afrika för att där inspirera kyrkorna att använda sig av sin egen folkmusik i gudstjänsten. Mot bakgrund av artiklar och brev möter vi här ett intensivt samtal om vad kyrkomusiken och körsången har att ge i spänningen mellan tradition och förnyelse. Henry Weman talade gärna om musikens kvalitet, glädje, fest och djup.