Gunnel Fagius

I vårt sångbara svenska språk äger vi ovärderliga skatter: Sånger som vill bli sjungna, melodier som vill bli nynnade, ramsor som vill bli trallade. Men hur blir det i framtiden? Hur tar vi i vår snabbt föränderliga tid vara på detta levande arv, på rätten till vår egendom? Det är i de tidiga barnaåren allt grundläggs, också sången. Den här boken presenterar kunskaper om spädbarnets tidiga melodiliknande joller, om barnröstens anatomiska byggnad och klangliga möjligheter och hur barnets hjärna tar emot tidiga musikaliska impulser. Rytmik, rörelse, improvisation har betydelse för att väcka barns sånglust. Boken innehåller en teoretisk och en praktisk del. Den senare presenterar övningar och sånger för barn från förskola och upp i 10-årsåldern. Med boken följer en CD som ger exempel på en del av bokens övningar och sånger, tillsammans med exempel på sjungande barn från äldre och nyare inspelningar. Boken vänder sig till studenter på utbildningar där barn och sång är ett viktigt ämne, fram för allt blivande lärare i förskola och skola, musiklärare, kyrkomusiker och logopeder. Den vänder sig också till körledare, föräldrar och sångintresserade i allmänhet.

Georg Riedel är jazzmusiker och kompositör. Få musiker har arbetat på ett så brett, händelserikt och varierande verksamhetsfält som Georg Riedel. Från början av 1950-talet och fram till idag har han hört till de främsta svenska musikerna. På 60-talet var han med och skapade musikhistoria med bearbetningar av svensk folkmusik, jazz på svenska . Han har komponerat för jazzmusiker, barn, symfoniorkestrar och körer. Sånger som alla i vårt land känner, balettmusik, opera, musikal, kyrkomusik. Men främst för jazzensembler där han ofta själv medverkat. För att spegla hela denna bredd porträtteras Georg Riedel i fyra kapitel: om jazzen, om barnsången, om körmusiken och det judiska, och slutligen om det klassiska arvet. Författare är jazzhistorikern Jan Bruér, kännare av inte minst svensk jazz från 50- och 60-talet; Gunnel Fagius, en av vårt lands främsta företrädare för barn och sång; Sofia Lilly Jönsson, tidigare musikkritiker i Svenska Dagbladet, numera frilansande skribent med religion, teologi och musik som sina ämnen; slutligen Martin Nyström, Dagens Nyheters huvudkritiker för klassisk musik och opera. Boken är rikt illustrerad och innehåller två CD med inspelningar från 70 år. Många av inspelningarna har aldrig tidigare varit utgivna.

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist. Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? Om det handlar Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018. Forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historia bidrar med texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Även utgiven som RJ:s vänbok till Göran Blomqvist (ISBN 9789170612565, 416 sidor). Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live ? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret