Gunnel Vallquist

På Marie Bebådelsedag den 25 mars 1939 konverterade Gunnel Vallquist till den katolska kyrkan. I »Katolska läroår« blir det tydligt att det för henne inte var slutet på en resa, utan början – en »utbildning till katolik« såväl som ett »bildningsarbete« – vilken kom att prägla hela hennes långa och händelserika liv. Hågkomsten av mötet med många goda tjänare – vigda eller ej – liksom känslan av att vara en liten del av en väldig koloss och med uppdrag att förvalta gäller även oss. Här får vi följa Gunnel Vallquist under dryga tjugo år, vilka mer än andra formade och utmanade henne som katolik. Andra Vatikankonciliet (1962–1965) och dess reformarbete kom att utmana henne på nytt. Till kyrkans andliga skatter – liturgin, fromhetslivet, mystiken – fogades nu påveämbetets vis à vis lekmännens roll och ekumeniken som avgörande spörsmål. I »Katolska läroår« möter en del konflikter och personliga besvikelser, men det är ändå hoppet och hoppfullheten om hela den katolska kyrkan som genomsyrar framställningen. Epilogen manar till eftertanke, särskilt vad gäller kyrkan som en levande organism, med levande stenar. »Katolska läroår« utkom första gången 1995. Detta är den andra utgåvan med varsam språklig revidering av Carl Otto Werkelid. GUNNEL VALLQUIST (1918–2016) var författare, översättare och ledamot av Svenska Akademien. Hennes författarskap präglades av teologiska, religiösa, kyrkliga angelägenheter och hon var en oförtröttad röst i kampen mot okunnighet och florerande fördomar om den katolska kyrkan och hennes lära i en svensk kontext.

Helgon är något helt annat än hjältar konstaterar Gunnel Vallquist. Men vad är skillnaden? Vad är ett helgon? Har den katolska kyrkan ett helighetsideal? Vad kan det i så fall betyda i den praktiserande katolikens vardagsliv? Helgonens svar utkom första gången 1963. När den nu i en tredje upplaga, varsamt reviderad av Carl Otto Werkelid, presenterar några centralgestalter i kyrkans andliga historia, är det som ett svar på många troende och sökande människors frågor och behov av orientering och vägledning i vår tid. Gunnel Vallquist finner »hos helgonen de förebilder som arbetade med sin egen längtan efter fullkomlighet utan att döma andra«, skriver moder Katarina Rask OSB, priorinna i Heliga Hjärtas Kloster i ett nytt förord: »De helgon Gunnel Vallquist valt att presentera är präglade av en djup erfarenhet av mötet med Gud och de äger ett sunt människoförstånd.« Gunnel Vallquist (1918–2016) var författare, översättare och ledamot av Svenska Akademien. Hennes författarskap, bestående av ett tjugotal böcker, präglades av teologiska, religiösa, kyrkliga angelägenheter. Kunnigt, klarsynt, sakligt, med pregnant stil och avväpnande skärpa var hon, också som kulturskribent och debattör, en viktig länk mellan katolskt tänkande och svenskt samhälle, en oförtröttad röst i kampen mot okunnighet och florerande fördomar.

Vi lever i ett spänningsfält: å ena sidan det rationella - bevisbara - förnuftiga, å andra sidan det irrationella - obevisbara - intuitiva. Spänningsfältet är verkligheten - ingendera av polerna kan upphävas, bortresoneras eller förnekas. Man har försökt. Var och en av oss har försökt. Hela vår kultur har försökt. Ingen har därav mått bättre eller blivit bättre. Men vidskepligare har man blivit, vilken av polerna man än givit sig på. Vantron är lika vidskeplig som övertron, och dessutom tråkigare. Så inleder Gunnel Vallquist sin tanke- och reflektionsbok Steg på vägen. Det är en bok som kännetecknas av den andliga iakttagelseförmåga och det speciella seende som Gunnel Vallquist betraktade tron och livet. Hon skrev med en behärskning och språklig precision som inte lämnade plats för intellektuellt lättsinne, än mindre för sentimentalitet. Hon förvaltade arvet från Bibelns vishetslitteratur, ökenfädernas tänkespråk och de medeltida mystikerna. Som Dag Hammarskjöld kunde hon i klara satser antyda sin personliga kamp och Guds oåtkomliga närvaro. Hennes lågmälda röst kommer att höras länge. Steg på vägen är en klassiker för att den berör det som är djupt mänskligt och därför djupt kristet. Jonas Jonson i förordetGUNNEL VALLQUIST (19 juni 1918-11 januari 2016) var en svensk författare, översättare och kritiker. Hon var ledamot av Svenska Akademien sedan 1982. Hon gjorde också en stor insats genom sin översättning av Marcel Prousts På spaningen efter den tid som flytt.

Ingen händelse under 1900-talet har varit av större betydelse för den katolska kyrkan än Andra Vatikankonciliet 1962-65. De reformer och den förnyelse som där gestaltades förändrade kyrkans liv på ett genomgripande sätt. Men den stundtals hårda kampen på konciliet mellan djärva reformister och konservativa traditionalister är på intet sätt slutförd än. Genom den kyrkopolitik som Vatikanen under de senaste decennierna konsekvent genomfört blir återblicken på konciliet allt mer betydelsefull. I detta sammanhang blir nyutgivningen av Gunnel Vallquists berömda dagböcker från konciliet en händelse. När de första gången publicerades 1963-1966 fick de en strålande respons. Vår förhoppning är att de nu skall ge bränsle till förnyelse och inspiration.