Gunnela Björk

Under sitt långa äktenskap var skriftställaren Jan Myrdal (1927-2020) och konstnären Gun Kessle (1926-2007) idoga och engagerade samlare. År 2012 skänkte Jan Myrdal till Jan Myrdalsällskapet inte bara sina mer än 50 000 böcker utan därtill klipparkiv och unika samlingar av tidskrifter, konst, fotografier, affischer, meccano och korrespondens. I den här boken har en lång rad skribenter ur olika synvinklar beskrivit resultatet av detta deras samlande men också alla praktiska bestyr med att flytta, katalogisera och för framtiden bevara ett av norra Europas största privatbibliotek. Boken blir på detta sätt också en perspektivrik bok om ett närmast symbiotiskt äktenskap och det författarskap som blev ett av de mest centrala under åren kring 1968.

Från fattig fabriksflicka till tongivande röst för industriarbeterskorna på Tobaksmonopolet, en arbetsplats för många kvinnor. Historikern Gunnela Björk skildrar Viran Wedbergs liv som cigarrmakerska och facklig pionjär.

Agitatorn som vågade gå sin egen väg År 1894 anslöt sig Kata Dalström till socialdemokraterna. Uppvuxen i en högborgerlig miljö sågs hennes politiska engagemang närmast som samhällsomstörtande. Det dröjde inte länge innan Kata Dalström gav sig ut som socialistisk agitator. Hon reste land och rike runt, hamnade i opposition med partiledningen men älskades ute i landet, där hon sågs som en levande legend. Katas brinnande engagemang gjorde henne till en stridbar frontfigur för den unga arbetarrörelsen under demokratins genombrottstid. Privatlivet var lika stormigt som det politiska. Hennes äktenskap var turbulent, hon födde sju barn, blev spiritist och buddhist och hade flera kärleksaffärer. Författaren och historikern Gunnela Björk fångar ett extraordinärt levnadsöde. Hennes biografi om Kata Dalström skildrar en färgstark kvinna som gick sin egen väg. Pressröster om boken:»En ypperlig biografi ... som borde inspirera politiska aktivister i dag.« ETC»Det är en rolig bok att läsa, ja, politik kan även vara roligt. Gunnela Björk plockar fram människan och fångar kvinnan Kata ... Det är en synnerligen läsvärd och intressant bok som Gunnela Björk skrivit, vissa av de frågor hon belyser och som Kata Dalström talade om för hundra år sedan är precis lika relevanta idag.« Dala-demokraten»I en efterlängtad ny biografi tecknar historikern Gunnela Björk ett konturskarpt porträtt av en färgstark individ i en kaotisk tid.« Expressen»I ett fängslande kronologiskt flöde berättar Gunnela Björk svensk politisk historia genom klasskämpen Kata Dalströms liv ... Hennes liv fungerar bra som spänningsläsning, och som ett bevis för att det kostar på att förändra världen. Men det går.« Aftonbladet»Björks bok är mycket bra, journalistiskt medryckande skriven, kunnig och väldokumenterad.« Populär Historia»Gunnela Björk har metodiskt följt Kata Dalströms liv. Resultatet imponerar. Det är en engagerande skildring av en stark kvinna.« Nerikes Allehanda»Gunnela Björk har skrivit en läsvärd bok om Kata ­Dalström. Den är i god mening anspråkslös och låter ­huvudpersonen ta plats utan att författaren tränger sig på.« Svenska Dagbladet»Det är en fascinerande historia ... Gunnela Björk tecknar bilden av en sammansatt person som drivs av lika delar egoism och altruism ...« Tidskriften Axess »Ett sällsynt kvinnoöde. Och genom boken om denna modiga egensinniga kvinna, levande beskriven av Gunnela Björk, ser vi hela den sociala och politiska utvecklingen för 100 år sen.« Tidningen Socialpolitik»Historikern Gunnela Björk väcker en revolutionär till liv ... Att minnas Kata Dalström är att minnas upprorsåret för hundra år sedan, då drömmen om en annan värld kändes genomförbar.« Sydsvenskan»Gunnela Björk skriver rakt och enkelt. Det krävs inga stora förkunskaper för att bli medryckt av Katas öden och äventyr.« Tidningen Arbetet

Älskad, hatad och omstridd som få! Mer än tjugo år efter sitt fall väcker Storbritanniens första kvinnliga premiärminister fortfarande starka känslor. Som kvinna, född i en medelklassfamilj på den engelska landsbygden, var hennes chanser att bli politiker låga, och att bli premiärminister egentligen lika med noll. Men hon lyckades med det omöjliga och gick inte bara långt, utan längst. Margaret Thatcher kom att leda ett korståg mot vad hon och hennes anhängare uppfattade som ett socialistiskt samhälle. Hennes hårdföra politik och auktoritära ledarstil gav henne dock många fiender samt epitetet »Järnladyn«. 1990 tvingades hon avgå under dramatiska former. Gunnela Björk, docent i historia, har skrivit den första biografin på svenska om Margaret Thatcher. På ett engagerat och initierat sätt summeras hennes liv och gärning, från barndomen på den engelska landsbygden till ålderdomen präglad av svår demens.

En lovsång till samtalet. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2009. Mänskliga möten, dialoger och god samtalskonst är temat för Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2009, som har titeln Samtal i rörelse (red. Marie Cronqvist). Författarna behandlar kulturell och språklig kontakt över tid och rum -- från översättarens brottning med humor i den antika grekiskan till invandrarens möte med ett andra språk, från 1700-talets kulturmöten i den norrländska lappmarken till vår tids fredssträvanden i Darfurprovinsen, och från kristendomens mångfaldiga kroppsuppfattningar till totalitarismens beväpnade fredsbegrepp. Boken är tänkvärt och egensinnigt illustrerad av konstnären Emelie Östergren.

"Det är inte personen utan politiken som är viktig", var ett mantra som Olof Palme upprepade i otaliga intervjuer. Ändå var det just hans person som ofta stod i centrum för mediernas intresse. Historikern Gunnela Björk har undersökt den bild av Olof Palme som växte fram i medierna från början av 1950-talet till 1980-talet. Hon har också intervjuat journalister och medarbetare till Olof Palme. Under den här tiden fick televisionen sitt genombrott och mediernas intresse för politiska frågor ökade markant. Olof Palme betraktade medierna som viktiga och självklara politiska kanaler. Han utnyttjade de nya möjligheter som situationen erbjöd, släppte in journalister och fotografer i sin politiska vardag och bidrog aktivt till att skapa nya normer för förhållandet mellan medier och politik. Som ingen tidigare svensk politiker var Olof Palme synlig i medierna samtidigt som han använde sig av dem, vilket - som framgår av den här boken - också kunde vändas emot honom.

Under första delen av 1900-talet bildades en rad kvinnoföreningar för välgörenhet, nykterhet och rösträtt. Kvinnor utgjorde en medborgarskapets reservarmé som ryckte in närhelst samhället så krävde. Innebörden i kvinnors politiska medborgarskap var emellertid en öppen fråga, som det rådde delade meningar om. I partier och fackföreningar fördes ständiga förhandlingar mellan könen om kvinnornas plats i politiken och samhället. Gunnela Björk skildrar i denna bok kvinnors politiska vardagsarbete på lokal nivå under åren 1900-1950. Trots införandet av allmän rösträtt 1921 var kvinnor fortfarande utestängda från flera av de möjligheter medborgarskapet erbjöd. Vi får följa hur de organiserade sig och samarbetade över parti- och klassgränser, för att bli sedda som fullvärdiga medborgare.