Gunnela Westlander

Vad vet vi om hur organisationer bäst kan ledas? Hur utvecklas och förändras organisationer och grupper, och vad vet vi om organisationers inverkan på individer? Kan en organisation bli ”sjuk” och hur kan den ”botas”? Dessa är några av de många frågor som lyfts fram i denna lärobok i förändringsinriktad organisationspsykologi. Bokens tyngdpunkt ligger på en kritisk genomgång av teori och praktik runt organisationers förändring och utveckling. Till skillnad från merparten av litteraturen inom fältet utgår den från en nordisk kontext. Detta är viktigt då organisationspsykologi som ämne är så starkt knutet till den kulturella och historiska kontexten – där svensk organisationspsykologi haft som fokus att ge underlag för en bra och hälsosam balans mellan medarbetare och ledning, medan den internationella forskningen främst prioriterat stöd till ledningen för att öka personalens effektivitet. Ämnen som behandlas är bland annat organisationers design, dynamik och struktur, begreppen organisationskultur- och klimat, organisatoriskt lärande samt arbetsmotivation, ledarskap och betydelsen av arbetets fysiska inramning. Denna uppdaterade och utökade utgåva vänder sig till studenter på alla universitetsnivåer i relevanta ämnen och till intresserade praktiker. Två av kapitlen är helt nyskrivna: ”Organisation?” och ”Mellan grupper”.

I boken konfronteras läsaren med Taylors idéer framställda i hans kända skrift The Principles of Scientific Management. Syftet bakom boken har varit att beskriva några av de yttre sammanhang kring Taylor som varit avgörande för innehållet i skriften, nämligen hans möten med företagsledningar, yrkeskolleger och fackliga representanter. Ett avslutande kapitel ger en inblick i hur Taylors idéer togs emot i industri-Sverige. Sverige nämns endast fragmentariskt i internationell litteratur om scientific management. Men faktum är att i landet väcktes nyfikenheten omedelbart vid den tidpunkt då The Principles of Scientific Management utkom från trycket. Hur gick det sedan? Vilka engagerade sig? Fanns motstånd? Vilka avtryck gjorde Taylors idéer?

År 1884 grundade prästen Samuel Barnett Toynbee Hall i Londons East End. En collegeliknande verksamhet som blev tongivande för settlementrörelsens fortsatta utveckling. Settlementen skulle föra olika samhällsklasser närmare varandra och förbättra levnadsvillkoren i storstädernas slum. Bland de som inspirerades av Toynbee Hall fanns Jane Addams, Pauline Agassiz Shaw och Mary Parker Follett alla pionjärer inom socialt reformarbete med rötter i settlementidén. Deras insatser banade väg för kommande generationers arbete för ett mer demokratiskt samhälle och flera av idéerna är högst aktuella även i dag. I den här boken ges en fördjupad bild av deras liv och gärning. GUNNELA WESTLANDER är professor emerita i social- och organisationspsykologi och har tidigare bland annat skrivit boken Aktivist för mångfald och integration: pionjären Mary Parker Follett (Carlsson).

Mary Parker Follett (född 1868) var aktiv under första decennier, främst i USA. Hon var en pionjär i det demokratiska samhällsskapandet, i både praktik och teori. Som kvinna bröt hon sig en egen och ny väg. Follett var mångsidig och nytänkande utifrån sina huvudämnen historia, statskunskap, psykologi och särskilt socialpsykologi. Follett drev sina egna idéer om ledarskap och hon brann för lokal demokrati. Det unika med henne var att hon förmådde förena reformarbetet med filosofisk-samhällsvetenskapliga ambitioner och analyser. Hon kunde transformera sina egna erfarenheter med ett bredare teoretiskt perspektiv. Hon var en tidig demokratiaktivist i såväl handling som skrift. Hon förespråkade mångfald. Follett var aktiv i en tid då arbetslivet var statt i en snabb omvandling, precis som idag. Då var hon en känd och respekterad röst, idag återupptäcks hon av allt fler och hennes böcker utges på nytt. Hennes sentida kollega Gunnela Westlander introducerar med denna bok Mary Parker Follett för svenska läsare. Westlander knyter särskilt an till Folletts insikter i socialpsykologi, arbets- och organisationspsykologi, sociologi och arbetsvetenskap. Här kan läsaren också konstatera att Follett är viktig och tidig för genusforskningen och därmed en föregångskvinna.

Lämnar mentorskap och coaching några varaktiga spår efter sig? Vad betyder sådana erfarenheter i människors yrkesliv? I denna bok har mellanchefer från stora industriföretag fått komma till tals. Deras första erfarenhet av en mentorskontakt ligger tio till tjugo år tillbaka i tiden. De 脀esta har därefter haft ytterligare mentors- och även coachkontak- ter under loppet av sin yrkeskarriär. Vad dessa inneburit behandlas i boken. Författarens ursprungliga avsikt var att söka få svar på de inledande frågorna, sällan belysta i litteraturen om mentorskap och coaching. Bilden som framträder ger värdefulla kunskaper om hur samspelet med mentor alternativt coach i praktiken upplevts, hur utfallet blev och vad som kunde utnyttjas på lång sikt. Därmed fyller denna bok förhoppningsvis en funktion för verksamma personalutvecklare. Innehållet har också gett upphov till några prak- tiska förslag som presenteras i slutet av boken. Med de inledande kapitlen och den omfattande litteraturlistan är boken tänkt att även vara en källa för organisationsforskare som vill ge sig in på ämnet. Gunnela Westlander är forskare och författare inom området arbetsli- vets social- och organisationspsykologi. Docent 1977 vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Verksam först vid Personalad- ministrativa rådets (PA-rådets) forskningsavdelning och därefter som professor vid Arbetslivsinstitutet fram till 1995. Som professor emerita har hon bland annat varit knuten till forskarutbildningar vid KTH och Linköpings universitet. Hon har deltagit i en rad stora projekt om organisationsförändringar.