Gustav Fridolin

Utan nya innovationer och ett ständigt förnyelsearbete överlever inte företagen och den svenska välfärden. Idag kan konkurrenter dyka upp när sär som helst och var som helst i världen En gång i tiden var vi i Sverige världsberömda för våra uppfinningar, men nu har vi alltför få lönsamma innovationer jämfört med många andra länder. Detta trots stora satsningar på forskning och utveckling. Fenomenet kallas Den svenska paradoxen. Problemet är allvarligt i en tid då tillväxt och välfärd skapas genom högteknologiska småföretag. Under de kommande årtiondena kommer antalet lönsamma innovationer vara helt avgörande om ett land blomstrar eller stagnerar. För de länder som hamnar i stagnation väntar arbetslöshet, utanförskap och svårigheter att försörja en åldrande befolkning. Framtiden ligger i våra händer. Ett innovationsvänligt och hållbart samhälle behöver goda grundförutsättningar. Politik, näringsliv och utbildning måste samverka för att ta tillvara på mångfalden och leda Sverige till ett möjligheternas land för alla medborgare. Om vi står inför vår bästa tid eller inte, beror på en enda sak; är det lätt eller svårt att förverkliga nya idéer? I denna debattantologi ger Stefan Löfvén, Annie Lööf, Johan Rockström, Anna Ryott och Larry Leksell samt andra ledande forskare, debattörer och näringslivsprofiler sin syn på Sveriges stora ödesfråga: Hur ska vi återta vår position som väldens ledande innovationsland?

Tio före detta språkrör för Miljöpartiet re!ekterar över vad pandemin kan medföra. Ur olika infallsvinklar diskuterar de hur krisen kan inverka på mänskliga relationer, demokrati, kultur, artificiell intelligens, äldrevård, samhällets klimatberedskap och hur den gröna rörelsens framtid ser ut. Med Fiona Björling, Gustav Fridolin, Eva Goës, Ralph Monö, Anders Nordin, Ragnhild Pohanka, Birger Schlaug, Eva Bovin samt Lotta Hedström och Per Gahrton (red).

"Jag vill ta med Dig på en resa. Ibland klär vi oss i kostym, knyter slipsen och går in i finrummen. Ibland får vi stolpiller uppkörda i anus och blir förda av maskerade män i hemliga flygplan över kontinenterna. Jag tror att man reser för att man vill lära sig. I vart fall gör jag det. Under min tid som aktivist och politiker har jag gett mig ut på många resor. Ska jag vara ärlig känns hela mitt engagemang som en resa som precis startat. Och så här i starten har jag äntligen förstått mitt resmål. Målet är en värld utan murar." /Gustav Fridolin Det här är en berättelse om hur världen ser ut i det tidiga 2000-talet. En berättelse som sträcker sig hela vägen från Vittsjö till Hässleholm, via bland annat Tijuana, Dar es Salaam, New York och Budapest. Det är en berättelse om murar. Om hur världen delas in i "vi" och "dom" och om oss som inte känner oss hemma i det. Om vad vi måste göra nu. Från Vittsjö till världen är en personlig bok utan skygglappar eller ideologiska bindningar - men med en glödande tro på att det går att göra skillnad.

Valfrihetsknarkare. Karriärkramare. Navelskådare. Så har de beskrivits, men hur ser 80-talisterna på sig själva? I Blåsta! Sveket mot 80-talisterna undersöker Gustav Fridolin, med hjälp av intervjuer, statistik, fakta och analyser, sin egen generation och han finner nedskärningsgenerationen de som växte upp med en ekonomi i fritt fall och en skenande arbetslöshet. Han upptäcker även att 80-talisterna kan delas in i två grupper: de utslagna och de trygghetssökande. De förstnämnda förlorade hoppet när fabrikerna stängdes och bubblorna sprack. De står utan arbete och flyr till kriminalitet och droger. De andra är rädda att hamna där. De godtar sämre arbetsvillkor, trängre lägenheter och ersätter samhällets trygghet med gammaldags ritualer som stora bröllop, lyxiga studentfester och dop. I nedskärningsgenerationen fanns dock en gemensam tro på att samhället skulle utvecklas, bli bättre. Men mötet med skolan, sjukvården och arbetsmarknaden sa dem någonting annat: de var blåsta. Gustav Fridolin är född 1983 och Blåsta! Sveket mot 80-talisterna är hans andra bok, efter Vittsjö till världen som kom 2006. Gustav Fridolin var tidigare riksdagsledamot för miljöpartiet. Idag arbetar han som folkhögskolelärare och som reporter på TV4:s Kalla fakta. Den nya boken kom till i frustration över hur hans generation beskrivs och i rädsla för hur vi ska kunna parera lågkonjunkturer och klimathot om vi inte ens är trygga nog att hantera oss själva.