Håkan Larsson

Bli vinkännare på tio veckor -- går det? Jo, om du tar hjälp av Håkan Larsson, välkänd vinprofil från bland annat Gomorron Sverige. I sin nya bok, Håkan Larssons guide till vinets värld, följer vi honom genom vingården i olika årstider, lär oss vad klimat och geografi betyder för det färdiga vinet och utforskar förstås råvaran -- de olika druvsorterna ägnas ett stort kapitel. Håkan Larsson tar oss med till små och stora vinländer, och ägnar förstås mycket utrymme åt sitt specialområde: konsten att kombinera mat och vin. De olika avsnitten avslutas med förslag på vinprovningar med fyra viner från Systembolaget. Du får veta vilka skillnader och likheter du ska leta efter och vad du kan äta till – ett komplett koncept för en trevlig kväll med vinroade vänner. Efter tio fredagar med kompisarna är du vinkännare! På vägen in i vinets underbara värld finns ingen bättre följeslagare än Håkan Larsson. Han föreläser inte, utan bjuder in till ett spännande samtal där du hela tiden känner dig delaktig. Pedagogiskt och kunnigt, javisst -- men framför allt underhållande och inspirerande. Håkan Larsson återkommer här, efter flera kokbokssuccéer, med en renodlad vinbok som också innehåller vackra och fascinerande bilder från världens vingårdar. År 2002 utsågs hans Rött, vitt, rosé till världens bästa nybörjarbok om vin.

I den här boken fokuseras samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv på det flervetenskapliga ämnet idrottsvetenskap. Författarna ger en introduktion till barn- och ungdomsidrottens, elitidrottens och breddidrottens framväxt och organisation i Sverige samt problematiserar och diskuterar utvecklingen. Vidare presenteras svensk och internationell forskning på området. Varje kapitel innehåller problemfokuserade uppgifter och en bibliografi som kan leda läsaren vidare till forskning och nya studier. Boken avslutas med ett kapitel om hur det självständiga arbetet eller examensarbetet kan läggas upp. Idrottsvetenskap – en introduktion är avsedd för studerande på högskolenivå, men också givande för läsare som vill sätta sig in i vad samhällsvetenskaplig och humanistisk idrottsforskning innebär.

Gunnar Ericsson är inte lika välkänd som sin syster Astrid Lindgren, men hans korta livsbana, 1906-1974, rymde osannolikt många bedrifter på helt olika områden, både politiska och konstnärliga. Hela sitt liv levde han i nära samspel med sin berömda syster. I boken skildras det genom brev, bilder och Astrids och Gunnars egna barndomsminnen. De sistnämnda känns igen i Bullerbyböckerna Som riksdagsman motionerade han flitigt, bland annat om Ölandsbro och högertrafik, och han var huvudperson när ett av Europas största politiska ungdomsförbund, SLU, byggdes upp med mer än hundratusen medlemmar. Den insats han själv värderade högst var jordbrukshjälpen till Finland under andra världskriget. Det gjorde honom till en välkänd person i Finland och nära vän till president Kekkonen De humoristiska årskrönikorna om hans samtid, klädd i vikingatida utstyrsel, Svitjodböckerna, illustrerade av EWK, blev storsäljare under 18 år. Författare är journalisterna Håkan Larsson från Sverige och Lauri Kontro från Finland, båda med chefredaktörskap och ett antal böcker på sin meritlista, samt Gunvor Ruhnström, som är dotter till Gunnar Ericsson, och hennes man, Leif Ruhnström.

Nordens tid är nuI dagens oroliga omvärld är Norden – som författaren Bengt Lindroth har konstaterat – ”viktigare än någonsin”. Med ett ryskt anfallskrig mot Ukraina, en oberäknelig president i Vita huset och politisk oro inom flera europeiska stater behövs ett starkt samarbete i Norden. Tillsammans kan de nordiska länderna påverka långt mer än varje land var för sig. Med den här boken hoppas jag kunna bidra till att det nordiska samarbetet får större utrymme i samhällsdebatten. Ska regeringarnas vision om att Norden om fem år, 2030, ska bli ”världens mest hållbara och integrerade region” förverkligas krävs konkreta åtgärder nu och inte i en obestämd framtid. Boken ger också en bild av hur samarbetet och motsättningarna mellan länderna i Norden har sett ut historiskt. Under Kalmarunionens tid, för mer än ett halvt årtusende sedan, var länderna under en period förenade. Vid flera tillfällen därefter har det också varit nära att de nordiska länderna åter kunde ha bildat en union eller förbundsstat. Kanske förutsättningarna idag är så goda att det åter kan bli en nordisk samling. Håkan Larsson (född 1950) är journalist och har i olika roller arbetat med nordiskt samarbete sedan 1970-talet. Han är också sedan länge aktiv inom centerrörelsen och har bland annat varit riksdagsledamot för Jämtland län. Idag är Håkan ordförande för Föreningen Norden Östersund/Jämtland.

Rasten har funnits så länge utbildningsverksamhet har förekommit. Historiskt har rasten snarast setts som en tid för ”ickelärande”, ett kortare uppehåll då eleverna fick paus från lärandet. Den här antologin förespråkar i stället att rasten ses som ett möjligheternas mellanrum, ett rum för lek, kreativitet och rörelse som också ger rekreation och vila. Frågor som behandlas i antologin är följande:Vilken betydelse har lek och rörelse på rasten och hur kan det uppmuntras? Vilken betydelse har rasten för elevers identitetsskapande? Vad kan vi lära av rastens historia? Hur ser en skolgård ut som inspirerar eleverna till lek och lärande? Ska rasten fortsätta att organiseras på det sätt som alltid gjorts? Hur ser en samtida rastverksamhet ut? Hur behandlas och förebyggs de problem som enligt tradition uppstår under raster? Hur ser en rastmiljö ut som ger elever en positiv upplevelse? Antologin vänder sig till studenter i utbildning till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem och andra lärarstuderande. Den är också tänkt att kunna fungera som en introduktion till området för yrkesverksam fritidshemspersonal, lärare, rektorer och skolutvecklare. Antologins författare har sin bakgrund i flera olika discipliner och bidrar också med olika ingångar i ämnet, de är forskare och praktiker med olika erfarenhet av rastverksamhet. Varje kapitel ger förslag på vidare läsning inom det behandlade området samt frågor som hjälp för att diskutera kapitlet exempelvis under utbildning eller i arbetslaget.

Skolämnet idrott och hälsa syftar till att hjälpa barn och unga att utveckla allsidig rörelseförmåga, förmåga att ta hand om sin egen träning samt intresse för att vara fysiskt aktiv och vistas i naturen. Sedan tjugotalet år tillbaka ska idrott och hälsa, likt alla skolans ämnen, vara ett kunskapsämne. Vad kan detta innebära i praktiken? I Idrott och hälsa – i går, i dag, i morgon belyser författaren utifrån aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete bakgrunden till varför kunskap och rörelse ofta antas stå i motsats till varandra, vilket inte alls behöver vara fallet. Författaren betonar att det behövs idrott och hälsa som vänder sig till alla elever, även de som har negativa erfarenheter av att röra sig. För att kunna organisera och leda sådan undervisning krävs lärare som själva förstår, kan delta i och förändra rörelsekulturer. Boken behandlar frågor som: Vad är kunskap i idrott och hälsa? Vad innebär det att undervisa för lärande i idrott och hälsa i en målstyrd skola? Hur kan idrott och hälsa utvecklas för att möta kritiken om bristande jämställdhet och mångfald samt svårigheter att integrera elever med funktionsnedsättning? Idrott och hälsa – i går, i dag, i morgon riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa. Boken kan fungera som diskussionsunderlag för utveckling av undervisning och som läromedel i fortbildning av lärare och vid handledarutbildningar. Sagt om boken"I 12 kapitel skärskådas skolämnet Idrott och hälsa. Författaren Håkan Larsson, utbildare i ämnet och dessutom professor i idrottspedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, ringar först in situationen i dagens idrottsundervisning. Kapitel 8, 9 och 10 utgör sedan en verklig guldgruva för både blivande och redan verksamma idrottslärare. Här ges exempel på hur man till exempel med metoden ”paradoxal pedagogik” kan komma bort från inslag av tävlingsidrott i undervisningen och i stället fokusera på det kunskapsämne Idrott och hälsa enligt kursplanen bör vara. [...] Tydlig layout med underrubriker och i övrigt välskriven text gör boken lätt att ta till sig. Referenser och register avslutar." Agneta Eriksson, lektör, BTJ-häftet nr 4, 2017. Om författarenHåkan Larsson är professor i idrottspedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Håkan har lång erfarenhet av forskning och undervisning inom området.

I ämnet idrott och hälsa ska eleverna få möjlighet att utveckla sin rörelse­förmåga. Men vad är rörelseförmåga egentligen? Innebär det att vara framgångsrik i bollspel, att kunna springa fort eller att behärska en satstagning för en rotation i luften? Genom att ge en bild av vad rörelseförmåga kan vara, hur rörelse­förmåga kan utvecklas och vad det kan betyda för elever att röra sig på olika sätt i olika sammanhang, bidrar Rörelseförmåga i idrott och hälsa med tankar och idéer om hur undervisning i ämnet kan utformas. Boken handlar också om hur vi kan utmana normer som påverkar elevers lärande, undervisningens innehåll samt våra föreställningar om vad som räknas som ”bra i idrott”. Författarna hoppas att boken ska kunna bidra till ett perspektivskifte som utmanar de (ofta outtalade och förgivettagna) kvalitetskrav som etablerade och formaliserade idrotter bär med sig till undervisningen i idrott och hälsa. Boken vänder sig främst till studerande som ska bli lärare i idrott och hälsa samt verksamma lärare, men också till andra som har intresse av undervisning i rörelse och rörelseförmåga.

En unik politisk rörelse Var sig beteckningen är agrardemokrati, ekohumanism eller grön liberalism kombinerar Centerpartiets idé- och värdegrund frihet, trygghet, miljöansvar och decentralisering på ett unikt sätt. Ska partiet även framöver framgångsrikt kunna möta framtidens utmaningar är det viktigt att hämta inspiration från rörelsens gröna rötter. Syftet med denna bok är att beskriva Bondeförbundets/Centerpartiets historia under de mer än hundra år som gått sedan partiet grundades. Utifrån en självständig mittenposition har partiet många gånger kunnat påverka den politiska utvecklingen i Sverige. Det bör vara en utgångspunkt för arbetet även framöver. I övriga Norden, liksom i öst- och centraleuropa, finns gröna centerpartier av samma slag som det svenska partiet. Boken ger en överblick över de partier som – om de samverkar – kan komma att spela en viktig roll i europeisk politik även framöver. Håkan Larsson (född 1950) är aktiv inom centerrörelsen sedan 1960-talet. Han är journalist och har bland annat varit förbundssekreterare i Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF), politisk chefredaktör vid Östersunds-Posten och riksdagsledamot.

Idrottsdidaktiska utmaningar i sin andra upplaga är uppdaterad enligt läroplansreformen 2011 och de nya kursplanerna i Idrott och hälsa. Boken handlar om undervisning i idrott och hälsa ur ett didaktiskt perspektiv. De grundläggande frågorna är Vad?, Hur? och Varför? En lärare med idrottsdidaktisk kompetens har både teoretiska ämneskunskaper om människan i rörelse och praktiska, pedagogiska kunskaper i idrott. En professionell lärare i idrott och hälsa ställs regelbundet inför följande utmanande frågor:Vilken sorts undervisning skapar positiva upplevelser av rörelse för alla elever? Vilka kunskaper behöver jag för att utveckla barns allsidiga rörelsekompetens och fysiska förmåga? Vilket lärande ska jag skapa goda förutsättningar för, och vilket lärande hos eleverna ska jag vara uppmärksam på? Bokens arton kapitel kan läsas fristående, de belyser tillsammans viktiga didaktiska aspekter av ämnet idrott och hälsa:att sätta in ämnet idrott och hälsa i ett samhälleligt sammanhang,att introducera idrottsdidaktik som begrepp och problemområde,att belysa skolans rörelseuppdrag och dess villkor,idrottslärans kunskapsområden: gymnastik, rörelse och dans, bollspel samt friluftsliv med simning,några för ämnet särskilt viktiga områden: hälsa, träningslära och motoriskt lärande, bedömning och betygsättning, likvärdig undervisning, relationen mellan lärarutbildning och yrkesutövning samt ämnets kunskapsteoretiska fundament. Om författarnaDe 12 författarna är samtliga verksamma som forskare och/eller undervisande lärare på Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm och har lång erfarenhet av undervisning och forskning inom idrott och hälsa.

Föreställningar om kroppen behandlar synen på kroppen under olika epoker av samhällsutvecklingen från antiken fram till i dag. Boken är indelad i tre delar där den första delen som handlar om skolan belyser vilken roll kroppen har i vår samtida skola, hur olika pedagogiska metoder och skolreformer har en förankring i olika syn på kroppen och hur kroppen ska fostras och disciplineras för att bli en fullvärdig samhällsmedlem. Den andra delen som handlar om bildning berör synen på kroppen inom filosofi och vetenskap och diskuterar kroppens ”vara”, relationen mellan kropp och själ samt kroppens roll i bildning, kunskap och lärande. Den tredje delen som handlar om samhälle behandlar bland annat frågor om makt och kön, men också om rörelse. Läs merFramställningen är gediget vetenskapligt förankrad med rikliga tips på fördjupningslitteratur varvat med avsnitt för reflektion kring kapitlens centrala frågeställningar. Föreställningar om kroppen är en bok för såväl den samhällsvetenskapligt och historiskt intresserade läsaren som för studerande inom lärarutbildning och idrottsvetenskap. Boken kombinerar på ett unikt sätt en samhällsvetenskaplig genomgång av synen på kroppen genom historien med moderna rön om lärande och kroppens roll i samtida utbildning. Om författarnaHåkan Larsson är professor i idrott, inriktning utbildningsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm. Birgitta Fagrell är fil.dr och lektor i pedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm.