Håkan Thörn

Gitarristen Kenny Håkansson har med sitt unika spel satt ett betydande avtryck i svensk musik. Likt tusentals tonåringar bildade han i mitten av 1960-talet ett band när den brittiska pop- och rockvågen sköljde in över Sverige. Snart tog han steget vidare och utforskade nyfiket olika musikaliska uttryck, inte minst den svenska folkmusiken. Som tongivande medlem i band som Baby Grandmothers, Mecki Mark Men, Kebnekajse och Dag Vag befann sig Kenny i centrum för en ny, säregen musik som växte fram i brytpunkten mellan 60- och 70-tal – och som fortfarande lockar nya lyssnare från världens alla hörn. I bokens historiska berättelse följer Håkan Thörn Kenny Håkanssons musikaliska resa 1965–1980, den svenska progressiva musikens guldålder. Fotograf Katarina Despotovic skildrar samtidigt Kenny Håkansson som en intensivt turnerande musiker under 2020-talet. Förordet är skrivet av M. A. Numminen, finsk musiker och språklig ekvilibrist som först såg Kenny spela på Klubb Filips i Stockholm 1967. Boken är formgiven av Spektra design.

Sociala rörelser har spelat en viktig roll i många av de samhällsförändringar som präglat Sverige efter andra världskriget. Rörelserna har fört upp nya frågor på samhällets dagordning, ifrågasatt dominerande normer och formulerat nya framtidsvisioner långt innan de spridits bland befolkningen i stort. De sociala rörelsernas betydelse har inte minskat med tiden – tvärtom har olika former av politisk aktivism tilltagit i intensitet sedan 1945, samtidigt som medborgarnas engagemang i politiska partier har avtagit. Sociala rörelser i Sverige introducerar femton sociala rörelser som varit betydelsefulla i Sverige från 1945 och fram till i dag, från fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och miljörörelsen till den radikal­nationalistiska rörelsen, djurrättsrörelsen och ortenrörelsen. Boken belyser vilka frågor rörelserna uppmärksammat, hur de försökt påverka politik och samhällsdebatt, vilka idéer och visioner som varit centrala för deras agerande, hur de organiserat sig och inte minst vilken betydelse de har haft för det svenska samhällets utveckling. I boken introduceras också de teorier och begrepp som används i forskningen om sociala rörelser. De medverkande författarna är forskare i sociologi, statsveten­skap, historia, socialt arbete, etnologi och religionshistoria. Boken vänder sig till studenter och forskare inom samhällsvetenskap och humaniora samt till alla som intresserar sig för det svenska samhällets utveckling.

Hur kan det komma sig att miljörörelsen så fullständigt har misslyckats i sina försök att hejda ödeläggelsen av planeten och dess atmosfär? Denna fråga är utgångspunkten för Carl Cassegårds och Håkan Thörns undersökning av miljörörelsens ”långa historia”, "I apokalypsens skugga". Författarna visar hur det moderna industrisamhället har skapat förutsättningar för en aktiv miljörörelse och samtidigt begränsat dess handlingsutrymme. I fokus står Sverige och Japan, två länder som har tillskrivits ledande roller i industrikapitalismens utveckling och som på olika sätt utmärkt sig på både miljöförstöringens och miljöpolitikens områden. I ett antal närstudier belyser författarna de omständigheter, maktförhållanden och intressen som bidragit till att forma motståndet mot miljöförstöring, skogsskövling och andra former av exploatering i de båda länderna. Boken diskuterar också miljörörelsens förutsättningar och handlingsutrymme i ett mer övergripande perspektiv. För trots framgångar för miljöarbetet i form av nationell miljölagstiftning och internationell miljöpolitik befinner vi oss i en allt allvarligare klimat- och miljökris. Fortsatt massmobilisering är en förutsättning för att vi ska kunna hantera denna kris och på samma gång säkra och utveckla den moderna demokratin på ett sätt som värnar de fattigaste och mest sårbara. Kunskaper om miljörörelsens historia är i det sammanhanget en resurs för att – i ljuset av tidigare erfarenheter – utveckla nya perspektiv och former för handling. Carl Cassegård och Håkan Thörn är båda professorer i sociologi vid Göteborgs universitet. De har tillsammans publicerat böckerna "Postapocalyptic Environmentalism" (2022) och "Climate Action in a Globalizing World" (2017). Cassegård har tidigare bland annat publicerat "Toward a Critical Theory of Nature" (2021) och "Youth Movements, Trauma, and Alternative Space in Contemporary Japan" (2014). Till Thörns böcker på svenska hör "1968: Revolutionens rytmer" (2018) och "Stad i rörelse" (2013).

This book analyses how the environmental movement has developed three overarching narratives that co-exist and compete within it. The first is the narrative of green progress, which has been prominent from the start in environmentalist thought and which is today expressed in the idea of sustainable development and in eco-modernism. The second is the apocalyptic narrative, which urges us to act in order to avert a future catastrophe and which rose to prominence with Rachel Carson and other classics of post-war environmentalism and experienced a renaissance with the climate activism of the 2000s. The third is the postapocalyptic narrative according to which catastrophe is already an unavoidable fact. The centrepiece of the book is its discussion of the postapocalyptic narrative, which has become influential in the recent decade, especially in the wake of the disillusionment following the failed climate summit in Copenhagen 2009. Climate change, resource exhaustion, pollution and species extinction signal that catastrophes have already become realities here and now for an enormous number of people and other lifeforms. The book probes the possibilities and limitations of the environmental movement in grappling with these issues and turning them into relevant action.

Sedan några decennier finns en ny våg av intresse för olika former av kollektivboende, internationellt ofta kallade co-housing. De bygger, till skillnad från äldre kollektivhus, på boendes samverkan kring hushållsarbetet. Önskan om gemenskap har varit en drivkraft. De lyfts ofta fram som en ekologiskt och socialt hållbar boendeform. I Gemenskap och autonomi finns artiklar om utvecklingen av den nya boendeformen i Danmark och Sverige från 1970-talet, om nya former för att göra familj, om byggemenskaper och bogemenskaper i Hamburg och Göteborg samt en avslutande diskussion om kollektivboende som ett hållbart alternativ. Texterna kompletteras med Katarina Despotovics foton av boende i de två kollektivhusen Stacken och Trädet i Göteborg. Bokens titel syftar på en inbyggd spänning mellan kollektivboendenas önskan om (inre) gemenskap och (yttre) autonomi och den hållbara utvecklingens krav på en bredare samhällsförändring.

1968 har gått till historien som ett globalt protestår utan motstycke. Samtidigt är året en höjdpunkt i pop-, soul- och rockmusikens historia. Håkan Thörn utforskar i denna bok sambanden – och spänningarna – mellan den musikaliska explosionen och 1968 års rörelser. Uttalat politiska artister som Nina Simone, MC5 och Joan Baez står då i rampljuset, men även artister som James Brown, Jimi Hendrix och Grateful Dead dras för ett ögonblick in i de sociala rörelsernas strömvirvel. De mest dynamiska mötena mellan musik och rörelser äger detta år rum i USA. Boken undersöker dessa möten via en kedja av händelser som inleds med den vecka av upplopp, det så kallade Påskupproret, som följer på mordet på Martin Luther King den 4 april. Städer som Washington, Chicago och Baltimore brinner. Några veckor senare ockuperas Columbiauniversitetet i New York av studenter och invånare i Harlem. Och i september presenterar sig den nya kvinnorörelsen för världen med en uppmärksammad aktion mot Miss America-tävlingen. Boken låter oss möta svarta pantrar, studenter, hippies, yippies, feminister och musiker som alla vill förändra sin tid radikalt. Håkan Thörn visar att den sociala ordningen inte bara utmanas av politiska aktioner. Den skakas också av själva sprängkraften i de musikaliska uttrycken. Håkan Thörn, född 1961, är professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Han har tidigare bland annat publicerat "Solidaritetens betydelse" (2010) och "Stad i rörelse" (2013). Innan han blev akademiker var han verksam som frilansande musikskribent. Han har fortfarande ett passionerat förhållande till musik.

Globaliseringens dimensioner är den första svenska boken som tar ett samlat grepp om globaliseringen. Det är en utmärkt introduktion, grundbok och lärobok om den värld vi lever i och som nu är stadd i snabb förändring. Håkan Thörn skriver om globaliseringen ur ett brett perspektiv och behandlar inte bara dess ekonomiska konsekvenser utan också kulturens globalisering och vad detta betyder för nationen och identiteten. Särskilt lyfter Håkan Thörn de nya sociala rörelsernas roll i en global demokrati och sätter in händelserna i Göteborg och Seattle i ett större perspektiv. Författaren försöker besvara frågor som: Vad är globalisering? Vilka grundläggande skillnader i sätt att se på globalisering finns? Undergräver globaliseringen nationalstaten och demokratin och i så fall hur?

Kampen mot apartheid i Sydafrika och det framväxten av det globala civilsamhället. 1958 uttalade en enad sydafrikansk befrielserörelse en vädjan till det internationella samfundet: Stöd oss i kampen för att störta apartheidregimen genom att bojkotta sydafrikanska varor! Omvärlden svarade med en kampanj som med tiden växte till en av de största och mest inflytelserika sociala rörelserna under hela efterkrigstiden. Men anti-apartheidrörelsen medverkade inte bara till apartheids avskaffande i Sydafrika, den spelade också en viktig roll i uppkomsten av dagens globala civilsamhälle. I Solidaritetens betydelse skildras och analyseras för första gången den globala anti-apartheidrörelsens framväxt. Håkan Thörn jämför också de nationella solidaritetsrörelserna i Storbritannien och Sverige, två länder som på olika sätt spelade viktiga roller i kampen mot apartheid.

HIV/AIDS is the major political challenge of our time. Based on empirical observations from all over the world, this book examines how HIV/AIDS has become increasingly transnational, as nation states have extended their programmes across borders, and transnational networks have increased their activities.

HIV/AIDS is the major political challenge of our time. Based on empirical observations from all over the world, this book examines how HIV/AIDS has become increasingly transnational, as nation states have extended their programmes across borders, and transnational networks have increased their activities.