Hallgeir Elstad

Präster i norr under tidigmodern tid är en bok om det protestantiska prästerskapet och dess roll i norra Skandinavien från 1500-talet till omkring år 1800. Boken behandlar särskilt två teman: kyrkliga dynastier och prästsläkter respektive lagstiftning och praxis. Temat om dynastier och släkter handlar om hur prästerna skapade starka kyrkliga nätverk och dynastier, men det innefattar också prästers utbildning, rekrytering, karriärvägar och ekonomi. Temat om lagstiftning och praxis tar upp det som kan betecknas som lagstiftningens gränser, nämligen förhållandet mellan å ena sidan centralmaktens normer för prästutbildning, ämbetsutövning och kyrkoliv och å andra sidan möjligheterna att realisera dessa normer i de nordliga områdena. Bokens båda huvudteman bidrar också till att belysa kulturmöten i norr, inte minst det lutherska prästerskapets förhållande till samers språk och kultur, till nybyggarkulturer och till handelsverksamhet. En underliggande fråga rör om det skedde en protestantisk kolonisering av Nordskandinavien med prästerna som aktörer. En sådan utveckling kan betraktas både som en förtryckande maktdemonstration och som ett bidrag till modernisering och förhandling om mening. Författarna är historiker, kyrkohistoriker och kulturhistoriker från de länder som boken berör – Sverige, Finland och Norge.

As part of a detailed introduction to the post-Reformation church topography of Norway, some 140 epitaphs preserved in all parts of Norway from the period 1550 to 1700 are documented with illustrations, descriptions and short biographies. In addition to numerous illustrations of the epitaphs, the volume contains transcriptions of all inscriptions as well as their translation into English. The epitaph genre was particularly popular in post-Reformation Lutheranism (unlike in the Reformed areas of Europe) - as it was in Norway. In addition to a comprehensive introduction to the cultural, social and geographical context of epitaphs, the volume offers a detailed insight into the (self-)representation of the elites who commissioned these epitaphs. It also names the most important artists who were entrusted with the production of the epitaphs in Norway. The main part of the volume is a detailed presentation of the surviving epitaphs in Norway's four early modern bishoprics. Pictorial motifs, inscriptions and biographical studies are included in the interpretation.

Kristendomen har ei tusenårig historie i Noreg. I dette oversiktsverket gir forfattarane ei samla framstilling av denne historia, frå kristningsperioden og fram til vår eiga samtid. I løpet av dette tidsspennet har kristendomen gjennomgått omfattande endringar når det gjeld tru, praksis og plass i samfunnet; frå kristningsprosessen i mellomalderen, konfesjonsskiftet på 1500-talet til nyare tids modernisering og differensiering som etter kvart har endra vilkåra for kyrkje og kristendom. I framstillinga viser forfattarane korleis kristen tru og praksis har arta seg gjennom historia, og at kyrkje og kristendom aldri har verka i eit vakuum. Kristne førestillingar har påverka og blitt påverka av kultur og samfunn lokalt, nasjonalt og internasjonalt. Den religiøse utviklinga blir dermed sett inn ein breiare samfunnskontekst, og gjennom heile framstillinga blir tilhøva i Noreg sett i lys av det som skjedde elles i Europa.

Skal man forstå reformasjonens sosiale og politiske historie, må man også forstå den religiøse siden av saken. Og skal man forstå reformasjonen som religiøs endring, må man også forstå den sosiale og kulturelle konteksten. Basert på nyere reformasjonsforskning drøfter bokens forfattere de sosiale, politiske og teologiske beveggrunnene for reformasjonen – og de historiske konsekvensene reformasjonen fikk for europeisk kultur- og samfunnsliv. Blant temaene som løftes fram i Reformasjonen i nytt lys er de sentrale aktørene og hendelsene i Tyskland i reformasjonsårene og den katolske motreformasjonen. I tillegg belyser forfatterne de sosiale, kulturelle og politiske ringvirkningene reformasjonen fikk i Norden samt formidlingen av reformasjonen i det norske skoleverket helt opp til vår tid.

Boka omhandler Hadsel kirkes historie, det vil si dagens kirke som ble reist i 1824.