Hanna Carlsson

Biblioteksgeografin är ett översiktsverk som på ett kartläggande vis introducerar de vanligaste bibliotekstyperna i Sverige samt sätter in dem i relevanta begreppsliga, juridiska och historiska sammanhang. I antologin presenteras och analyseras ett stort antal bibliotekskategorier såsom folk-, national-, skol-, företags- och sjukhusbibliotek. Boken visar på bredden och komplexiteten som ryms inom det samlade biblioteksväsendet och på den mångfald av perspektiv som kännetecknar forskningen inom fältet. Författarnas skiftande bakgrund och kompetenser skapar en ändamålsenlig blandning av teoretiska och praktiska infallsvinklar på biblioteksverksamheten, med ingångar av såväl humanvetenskapligt som samhällsveten­skapligt slag. Biblioteksgeografin vänder sig i första hand till studenter på grund­­­­l­äggande och avancerad nivå i biblioteks- och informationsvetenskap samt till företrädare för bibliotekarieprofessionen.

Folkbiblioteket beskrivs ofta som en av våra mest omtyckta och uppskattade samhällsinstitutioner. Trots detta har både besöken och utlåningen av böcker minskat under senare år, filialer läggs ner och på många håll minskar personalstyrkan. I en tid när böcker kan köpas på bensinmacken och mycket av den information vi söker kan hittas på nätet tycks det traditionella biblioteket inte längre ha en lika självklar roll att spela. Detta har gett upphov till diskussioner om kris, behov av förändring och sökandet efter nya roller för institutionen i dagens samhälle. Allt oftare talar politiker och aktörer inom folkbibliotekssektorn om bibliotek som mötesplatser och upplevelsecentra. Min undersökning handlar om vad som händer med folkbiblioteket när dessa önskemål om förändring och förnyelse omsätts i praktiken. Med utgångspunkt i Stadsbiblioteket i Malmös implementering av den omtalade strategin The darling library in the world har jag stude-rat ett konkret försök att skapa ett "nytt"folkbibliotek. I avhandlingen analyseras Stadsbibliotekets förändringsprocess i relation till Malmös omvandling till kunskaps- och upplevelsestad. I det nya Malmö används kultur och kulturupplevelser för att marknadsföra staden gentemot turister, företag och nya invånare. Här blir folkbiblioteket en av många verksamheter som förväntas bidra till att skapa bilden av den attraktiva, upplevelserika staden, vilket medför att folkbiblioteksverksamheten delvis förlorar sin särart. Det "nya" biblioteket ska understödja lokalsamhällets utveckling på flera plan än tidigare, där dess bidrag till ekonomisk tillväxt får större betydelse för hur verksamheten värderas. För att verka som en värdefull resurs för kunskaps- och upplevelsestaden kan Stadsbiblioteket inte längre framstå som enbart en tyst plats för böcker och läsning. För att bättre kunna konkurrera om såväl malmöbornas som politikernas intresse försöker man bredda verksamheten. Bokhyllorna får i allt högre grad samsas med olika scenframträdanden och musikuppföranden. Det traditionella bokhuset blir ett upplevelseinriktat kulturhus. Detta betyder inte att boken förlorar sin plats i det nya biblioteket, däremot får den andra roller. Den positiva bilden av folkbiblioteket kan sägas vara starkt förknippad med de värden och känslor som associeras med boken, vilket utnyttjas i scenframträdanden och marknadsföring. I det nya biblioteket blir boken en värdeskapande symbol.