Hanna Jansson

Den här boken ger en introduktion till etnologiskt fältarbete och hur etnografiska metoder spritt sig till nya fält och antagit andra former. Genom texten varvas konkreta etnografiska exempel med teoretiska resonemang och frågeställningar. Här finner läsaren de verktyg som behövs för att samla in material till en uppsats eller annat arbete. Genom nedslag i ett urval av forskningsfält visar författarna att utformningen av etnografiska studier påverkas av både frågeställning, kontext och etiska spörsmål i fält. Här kan man också läsa om specifika metoder som intervjuer, observationer och arkivstudier och hur dessa kan utvecklas, kombineras och förfinas. Därtill ges råd och anvisningar om hur man som uppsatsförfattare kommer igång med skrivandet och analyserandet, samt om hur metod och material egentligen hänger ihop. Etnologiskt fältarbete. Nya fält och former riktar sig i första hand till studenter i etnologi och närliggande humanistiska och samhälls­vetenskapliga ämnen men också till andra som är intresserade av etnografiskt fältarbete.

Med sina stora vidder och okända djup har havet under århundraden gett upphov till otaliga skrönor om vidunder och fantastiska upplevelser. Men lika länge har det varit förutsättningen för viktiga upptäckter, långväga handel och militära konflikter. Samtidigt är det något märkligt med Sveriges relation till havet. Å ena sidan finns det där som en integrerad del av en svensk självbild. Många har personliga minnen kopplade till hav och vatten, och i mängder av böcker och filmer spelar havet en viktig roll. Å andra sidan är havet ofta påfallande osynligt i politiken och det historiska medvetandet. "Angöringar" drar fram havet från denna partiella glömska. Författarna är forskare knutna till Centrum för maritima studier vid Stockholms universitet och Statens maritima museer historiker, etnologer och arkeologer. I ett antal fristående essäer visar de hur dagens humanistiska forskning kan närma sig havet som både personlig upplevelse och historisk realitet.

Vad innebär det att berätta om en resa samtidigt som man är ute och reser? Långfärdsseglare använder ofta sociala medier för att berätta om sin tillvaro för dem därhemma. Samtidigt som de följer etablerade rutter längs kuster och över hav skildrar de sina erfarenheter. Genom återkommande uppdateringar växer berättelsen om deras drömmars resa fram. Läsarna får följa med på färden och ta del av berättelsen i takt med att den skrivs. Den här avhandlingen undersöker hur långfärdsseglare skildrar sina seglatser på bloggar och hemsidor på internet. Med utgångspunkt i narrativ forskning visar Hanna Jansson hur berättelser präglas av att de skrivs under pågående resor. Hur påverkar resor och berättelser varandra? Och hur anpassar sig seglarna efter publikens känslor och intressen? I studien visas hur berättande via internet blir en integrerad del av seglarnas vardag även när de befinner sig mitt på havet eller bland Antarktis isberg. Undersökningen bygger på analys av seglingsskildringar på internet, på intervjuer med långfärdsseglare och på fältarbete på Kanarieöarna och Azorerna. Hanna Jansson är etnolog och verksam vid Stockholms universitet och Centrum för maritima studier. Detta är hennes doktorsavhandling. Detta är en doktorsavhandling i etnologi vid Stockholms universitet 2017.