Hanna Markusson Winkvist

Vad kan bilder säga om kvinnligt och manligt i det förflutna? I Bildligt talat. Kvinnligt, manligt i 3,2 miljoner år tar vi en tvärvetenskaplig promenad genom ett historiskt bildgalleri, för att ta reda på hur mäns och kvinnors egenskaper åskådliggjorts genom tiderna. Här samlas historiker, antikvetare och arkeologer kring bild som historiskt vittnesbörd om kvinnligt och manligt. Forskarna betraktar återgivningen av "urkvinnan" Lucy, familjeporträtt på antika gravreliefer, kroppsnormer i tidiga vikingaföremål, bildskapande i isländska sagor, skiftande könsfokusering i 1500-talets klädmode, genusaspekter på kröningsceremonier under 1700-talet, kungliga snedsprång under frihetstiden, nakna stenålderskvinnor i dansk 1940-talsfilm och en såväl tillbaka- som framåtblickande utställning om människans evolution. Genom alla dessa olika bilder kan vi få kunskap om historien. Dels klargör bilderna sidor av det förflutnas samhällsliv som inte lika väl låter sig fångas i bevarade texter, dels utgör de tidsdokument i sig själva. Från vissa epoker och samhällen saknas skrifter helt, och då är det just genom bevarade lämningar och bilder som vi alls kan närma oss det förflutna. Den naturliga startpunkten är vår tids uttolkning av de fynd som visar hur länge mänskligt liv varit en realitet. Bokens tidsspann är således hisnande långt: 3,2 miljoner år! Vad som betraktats som kvinnligt respektive manligt varierar i tid och rum. Vad som däremot inte förändrats är en överallt och i alla tider återkommande vilja att göra åtskillnad mellan könen.

Denna bok är ett översiktsverk som behandlar könsöverskridande och samkönad kärlek och sexualitet i Sverige från forntid till nutid. Här beskrivs HBTQ-personers liv och det omgivande samhällets attityder samt de förändringar som skett under den långa tid som behandlas. Kvinnors och mäns olika livsvillkor diskuteras genomgående och den svenska historien sätts också in i ett större globalt sammanhang genom att utblickar till förhållandena i andra länder görs. Undantagsmänniskor ger en överskådlig bild av den svenska HBTQ-historien och syftar till att lyfta fram och besvara vanliga frågor i ämnet, exempelvis om homosexualitet alltid har funnits, om det fanns könsöverskridare på medeltiden, hur synen på bisexualitet har förändrats i historien eller varför öppenheten kring HBTQ är så mycket större i dag än för tjugofem år sedan. Inför utgivningen av den andra upplagan har boken reviderats och uppdaterats genomgående och utblickarna till andra länder omarbetats. Undantagsmänniskor är avsedd som kurslitteratur i historia och genusvetenskap vid universitet och högskolor, men är givande för alla som vill fördjupa sina kunskaper i HBTQ-frågor.

De svenska universitetens historia börjar i Uppsala på 1400-talet och precis som i övriga Europa kom den högre utbildningen att vara en manlig angelägenhet i många hundra år. Kvinnliga studenter accepterades formellt vid svenska universitet 1873 och tio år senare kunde den första kvinnan krönas med lagerkransen. De disputerade kvinnornas meriter gav dom paradoxalt nog inte behörighet att söka den statliga offentlighetens högre ämbeten. Den tjugoåttonde paragrafen i 1809-års grundlag föreskrev att endast infödde Swenske Män kunde utnämnas och befordras. Kampen för en förändring av lagen inleddes redan vid sekelskiftet, men inte förrän efter första världskrigets slut kom frågan om kvinnors behörighet att på allvar diskuteras. I Som isolerade öar analyseras förändringar i synen på den kvinnliga akademikern i relation till lagstiftning, kvinnornas numerär samt deras karriärmöjligheter inom och utom universitets- och högskolevärlden.