Hanna Sofia Rehnberg

Förvaltningar har krävande uppgifter. Att även leva upp till värden om demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är inte enkelt. Samtidigt vet vi att en pålitlig och icke-korrupt förvaltning som verkar i medborgarnas tjänst är ovärderlig. En väl fungerande förvaltning utgör ett slags samhällelig guldreserv. I den här boken redovisar ett tjugotal forskare studier av förvaltningens roll i samhället. I korta och kärnfulla kapitel visar forskarna vilka strömningar som finns i förvaltningen i dag, och hur dessa påverkar tjänstemännen och styrningen. Boken är tänkt att användas dels i utbildningar för studenter i offentlig förvaltning och andra samhällsvetenskapliga ämnen, dels i utbildningar för praktiker i statliga, regionala och kommunala förvaltningar. Boken kan också med fördel läsas av alla andra som vill veta mer om förvaltningen i samhället.

Häfte som ingår i RJ:s årsbok 2026.

Världen är full av berättelser – mer så i dag än någonsin tidigare, kan det tyckas, när orden berättelse och narrativ letat sig in i såväl marknadsföring som ett bredare offentligt samtal. Men vad menas egentligen med de båda begreppen? Och hur ska forskare och uppsatsförfattare förhålla sig till att berättelser inom olika discipliner undersöks med verktyg som ibland tycks likna varandra trots att de tillämpas på olika sätt? Den här skriften introducerar en ny modell för berättelseanalys av sakprosa. Den är främst avsedd för journalistikstudenter men kan också användas som en tvärvetenskaplig bas för den som vill gå vidare med ämnesspecifka analysfrågor. Tre exempelanalyser guidar läsaren genom modellens olika steg. Ett inledande avsnitt reder ut vad som skiljer skilda sätt att tala om berättelser och narrativ från varandra. Som en bakgrund lyfts också viktiga skillnader fram mellan klassisk narratologi och andra typer av berättelseforskning. Teoretiskt bygger modellen och analyserna främst på narratologi och medieretorik samt en bredare tradition av text- och diskursanalys.

PISA-chock, PISA-kris, PISA-effekt. En typ av ord som blivit så etablerade i medierna att vi knappt höjer på ögonbrynen längre. Möjligen är detta anledning nog att skärskåda dem? Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, som står bakom den internationella elevstudien PISA, är beroende av medierna för att nå ut med sitt budskap. Samtidigt är medierna beroende av PISA som nyhetskälla. Och på en mer grundläggande nivå är både OECD och medierna beroende av språket. I denna rapport undersöks mediekonstruktioner av PISA i artiklar publicerade under ett års tid i två svenska och två finländska tidningar. De vägledande frågorna är: På vilka sätt framställs och används PISA – och hur görs det rent språkligt?

Många har saker att säga om Trafikverket, men vad säger trafikverkarna själva? I denna rapport kommer myndighetens chefer och medarbetare till tals. De berättar om stolthet, kompetens och engagemang, men också om en brist på helhetssyn och om upplevelsen av att det inte är tillräckligt högt i tak i organisationen. De resonerar om den balansgång som följer av att vara en myndighet och att samtidigt likna ett företag, och om dragkampen mellan det ”det hårda” och ”det mjuka”. Genom en väv av röster, sammanställda och tolkade med hjälp av narratologi och teori om organisationskultur, skapas en övergripande berättelse om Trafikverket i ett tidigt skede i den unga myndighetens historia. Fil. dr Hanna Sofia Rehnberg är språkvetare, lektor i journalistik vid Södertörns högskola samt verksam vid Förvaltningsakademin.