Hans Agné

This is an open access title available under the terms of a CC BY-NC-ND 4.0 International licence. It is free to read at Oxford Scholarship Online and offered as a free PDF download from OUP and selected open access locations. Global Legitimacy Crises addresses the consequences of legitimacy in global governance, in particular asking: when and how do legitimacy crises affect international organizations and their capacity to rule. The book starts with a new conceptualization of legitimacy crisis that looks at public challenges from a variety of actors. Based on this conceptualization, it applies a mixed-methods approach to identify and examine legitimacy crises, starting with a quantitative analysis of mass media data on challenges of a sample of 32 IOs. It shows that some, but not all organizations have experienced legitimacy crises, spread over several decades from 1985 to 2020. Following this, the book presents a qualitative study to further examine legitimacy crises of two selected case studies: the WTO and the UNFCCC. Whereas earlier research assumed that legitimacy crises have negative consequences, the book introduces a theoretical framework that privileges the activation inherent in a legitimacy crisis. It holds that this activation may not only harm an IO, but could also strengthen it, in terms of its material, institutional, and decision-making capacity. The following statistical analysis shows that whether a crisis has predominantly negative or positive effects depends on a variety of factors. These include the specific audience whose challenges define a certain crisis, and several institutional properties of the targeted organization. The ensuing in-depth analysis of the WTO and the UNFCCC further reveals how legitimacy crises and both positive and negative consequences are interlinked, and that effects of crises are sometimes even visible beyond the organizational borders.

Drygt ett decennium efter att den gemensamma valutan infördes är euron utsatt för sin hittills värsta kris. De statsfinansiella problem som drabbat flera euroländer illustrerar bräckligheten i den ekonomiska och monetära unionens konstruktion. Skuldkrisen har tvingat länder som Grekland och Irland att begära omfattande nödlån för att undvika statsbankrutt. Och fler euroländer ligger i farozonen. Denna bok handlar om vad som behöver göras för att återupprätta förtroendet för det ekonomiska och monetära samarbetet i Europa. Räcker det med att skärpa medlemsländernas efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten och förbättra det finanspolitiska samarbetet? Eller krävs rent av att den monetära unionen kompletteras med en fiskal union, det vill säga gemensamma skatter och en gemensam finanspolitik på EU-nivå? Behövs det en överstatlig reglering av pensionssystemen för att förebygga budgetunderskott i medlemsländerna? Vilka krav ställs på unionens rättssystem för att hantera skuldkrisen och för att bygga EMU starkare inför framtiden? Och hur påverkas demokratin och medborgarnas förtroende för EU och euron i ljuset av det som nu sker? Detta är den fjortonde årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv diskuterar de betydande utmaningar som eurokrisen innebär och hur de bör mötas. Deltagande författare: Hans Agné, Linda Berg, Martin Berglund, Michael Bergman, Mattias Dahlberg, Sverker Gustavsson, Åsa Hansson, Lars Jonung, Mats Persson, Sideek M Seyad