Hans Albin Larsson

GRUNDSKOLAN klubbades 1962 i Sveriges Riksdag efter år av diskussioner och ett helt decennium av försöksverksamhet. 50 år senare är grundskolan självklar. Allas rätt till nio års grundutbildning har medfört en allmän kunskapshöjning och att grundläggande utbildningsklyftor jämnats ut under ett halvt sekel. Trots skavanker, utredande och ständiga förändringar har grundskolan naturligtvis lyft Sverige. Men parallellt med grundskolan har världen förändrats. Kunde borde lyftet för Sverige och svenskarna ha varit så mycket större? Håller dagens grundskola måttet? Vilka orosmoln finns inför framtiden? Hur kommer det sig att Sverige halkar efter jämfört med andra länder? Kan vi fortfarande hävda oss med kunskaper? Ska vi konkurrera internationellt med kunskap? Är vår grundskola likvärdig? Kan skolan ge alla lika bra utbildning och har den plats för alla? Vilka behov måste framtidens grundskola klara? Hur ser framtidens grundskola ut? Det är några frågor som diskuteras i denna framåtsyftande antologi. De flesta av bokens skribenter fokuserar på ena eller andra sättet på det ökande behovet av kunskap och elevernas nya förutsättningar och möjligheter. Denna tydliga fokusering kan uppfattas som ett trendbrott i debatten, men naturligtvis också som ett definierat behov. Lärarnas Riksförbund (LR) har tagit initiativ till antologin i syfte att uppmärksamma att vår gemensamma grundskola faktiskt fyller 50 år, men framför allt för att förbundet anser att grundskolan behöver diskuteras och utvecklas. Bokens redaktör är författaren Christer Isaksson, som på nära håll länge följt utvecklingen inom svensk skola. Författare är: Birgitta Andersson, Mikael Damberg, Trevor Dolan, Lotta Edholm, Metta Fjelkner, Gustav Fridolin, Lennart Grossin, Lena Hjelm-Wallén, Christer Isaksson, Larz Johansson, Dag Jonsson, Tobias Krantz, Hans Albin Larsson, Johan Ohlsson, Margareta Pålsson, Bo Sundblad, Karl-Petter Thorwaldsson, Per Thullberg och Gunnar Wetterberg.

Till kunskapens försvarär en analys av den svenska skolans utveckling från mitten av 1900-talet fram till i dag. Under denna tid har både synen på kunskap ändrats och skolans kvalitetsstödjande regelverk avvecklats. Med 1990-talets kommunalisering av lärarna och införandet av ett system med elevpeng försattes skolan i ett successivt förfall och politiska blockeringar har därefter omöjliggjort mer verkningsfulla reformer. Förslag på hur vi kan resa oss från detta förfall och hur skolan kan få återupprättelse ges i bokens avslutande del. Kunskapssynens betydelse är ett tema som löper som en röd tråd genom hela Larssons skildring, eftersom det är av högsta vikt för hur en skola kan och bör vara. Hans Albin Larssonär professor emeritus i historia och utbildningsvetenskap. Sagt om boken:"Larsson synliggör orsaker till att lärarnas kärnuppdrag alltmer har urholkats. Han visar på hur kommunaliseringen av den svenska skolan och den efter millennieskiftet allt tydligare tilltagande ekonomismen haft påtaglig inverkan på den svenska skolans kunskapssyn och kärnuppdrag. I bokens avslutande del ger Larsson konkreta förslag på hur skolan kan få återupprättelse. En rik referens- och notförteckning ger läsaren goda möjligheter till ytterligare fördjupning." Helhetsbetyg: 4. Elisabeth Jönsson, BTJ-häftet nr 22, 2022

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk. Kursboken Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder riktar sig i första hand till lärarstuderande men kan med fördel läsas också av den som är allmänt intresserad av den svenska skolan, dess historia, organisation och uppdrag. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan: • Hur har skolan organiserats genom historien? • Hur har utbildningens innehåll etablerats? • Hur styrs svensk utbildning idag? • Vilka är demokratins grundvärden och hur realiseras dessa i skolan? Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Utbildningens organisation och villkor. Sagt om boken:"Texterna är mycket välstrukturerade och informativa, och författarnas bakgrund ger en mångsidig och vederhäftig orientering om det svenska skolsystemet idag och historiskt. Sakregister och rikliga referenser, liksom många informativa illustrationer, tabeller och diagram, kompletterar texterna på ett bra sätt." Ola Svärd, BTJ-häftet nr 22, 2020

Det finns åtskilliga hyllmeter av användbara böcker om pedagogik och metodik. Likaså många snillrika verk om historisk teori. Däremot finns det få böcker som ger handfasta råd och tips som kan vara till konkret hjälp i historielärarens vardag. Att undervisa i historia vill råda bot på denna brist. Den rymmer en rad exempel på hur man som lärare kan levandegöra historien och ge sina elever en professionell och inspirerande undervisning. Boken vänder sig till blivande och verksamma historie­lärare på högstadiet och i gymnasieskolan. Men den kan natur­ligt­vis också vara värdefull för alla andra som är intresserade av historiemetodik. Att undervisa i historia omfattar också en webb. Här finns exempel­övningarna ur boken även som utdelningsmaterial – färdiga att använda direkt i undervisningen. Dessutom innehåller webben filmade under­visnings­sekvenser som kan fungera som inspirationskälla. Instruktioner för hur man kommer åt materialet på webben finns på omslagets insida.

Alla tiders historia är en klassisk läromedelsserie i historia som har ett lättillgängligt språk och ett pedagogiskt upplägg som levandegör och problematiserar historien. Med ett stort och tydligt fokus på källkritik, historiebruk och historiesyn uppfyller serien alla de krav som ställs i ämnesplanen. Serien består av tryckta elevböcker till alla gymnasieskolans kurser i historia samt en lärarwebb med ytterligare material för dig som lärare att använda i undervisningen. Alla tiders historia Bas, elevbok vänder sig i första hand till de elever som läser Historia 1a1 och är i huvudsak kronologiskt uppbyggd. Den inleds med kortfattade epoköversikter över tiden fram till runt 1870 och följs sedan av en grundligare redogörelse av 1900-talets historia fram till idag. Den kronologiska texten kompletteras med tematiska fördjupningar som till exempel Migration, Folkmord, Brott och straff. Historievetenskap, i form av bland annat källkritiska diskussioner, frågeställningar om historiebruk och historiesyn, behandlas dels i den löpande texten, och finns dels med som övningar. Till varje avsnitt finns det frågor och diskussionsuppgifter. Boken är rikt illustrerad med bilder och kartor Alla tiders historia Bas, elevbok i korthet: • ett läromedel för de som läser Historia 1a1• kompletterar kronologin med tematiska fördjupningar• ger eleverna möjlighet att arbeta med källkritik, historiesyn och historiebruk