Hans Bergström

Ett Sverige som försvann - min uppväxt på 50-talet i Värmland är en personligt skriven berättelse om hur det var att växa upp i svensk landsbygd på 1950-talet – efter kriget, före television, kyl och frys och massflytten till städerna. Det är som en glänta mellan två epoker. Berättelsen ger djupa tankeställare för dagens Sverige. En av många rör frihetsgraden för barn att ta eget ansvar. Hans Bergström, född 1948, växte upp i den lilla byn Ambjörby i Klarälvdalen i norra Värmland. Han blev sedan i unga år talskrivare till tre partiledare och chefredaktör, först för Nerikes Allehanda, sedan för Dagens Nyheter. Han bor sedan ett 20-tal år i USA. Men hembygden har förblivit nära och kär. Hans berättelse om den, och om den meandrande älven som dess själ, är stark. Läsare ur samma generation kommer att kunna identifiera sig med mycket. Läsare ur senare generationer ges åtskilligt att reflektera över.

»Bergströms bok är den mest insiktsfulla svenska bok om amerikansk politik som skrivits på decennier.« Fredrik Johansson, Svenska DagbladetTRUMPS AMERIKA är en nyutgåva av Hans Bergströms insiktsfulla och uppmärksammade bok om presidentvalet 2024. Till den värdefulla skildringen av hur amerikansk demokrati fungerar har lagts tre färska kapitel om valutgången, om vad Donald Trump kan väntas göra under sin andra period som president och om vad Trumps epok betyder för USA och för världen. HANS BERGSTRÖM är fil. dr. och docent i statsvetenskap. Han var chefredaktör på Dagens Nyheter i två perioder. Han har under lång tid varit en ledande röst i svensk samhällsdiskussion. Han bor sedan 20 år i USA. »Bergström försöker inte förutse det oförutsebara, utan förklara det fattbara. Ingen annan bok på svenska förklarar dagens amerikanska politik bättre.« Johan Hakelius, tidskriften Fokus »Boken är exceptionellt välskriven och engagerande, och nyanserad på ett sätt som både experter och den vanlige läsaren kan uppskatta.« Urban Ahlin, Sveriges ambassadör i Washington, DC »Rekommenderar alla att läsa Hans Bergströms bok som ger en bredare bild av vad som händer i USA än vad vi vanligtvis får oss serverat i det svenska rapporteringsflödet. Det är inte fullt så enkelt att Trump är en idiot och amerikanska väljare korkade.« Stigbjörn Ljunggren, Sydöstran »Det här är en bok som jag vill rekommendera varmt. Boken är ytterst läsvärd både före och efter valet. Den handlar faktiskt om Amerikas framtid.« Christer Sturmark, VD för Fri Tanke och chefredaktör för Sans magasin.

"Ingen annan bok på svenska förklarar dagens amerikanska politik bättre" - Johan Hakelius, Fokus ETT OVANLIGT dramatiskt valår i USA kan mycket väl resultera i att Donald Trump återkommer som president. Vad blir följden för Nato, för Ukraina, för världsekonomin och för klimatpolitiken? I Presidentvalet 2024 och demokratin i Amerika fördjupar Hans Bergström förståelsen av vad som pågår i USA. Hans analys av partierna, politiken, institutionerna och framtiden för världens ledande demokrati ger nya insikter, av stor betydelse även för Sverige. Boken är omistlig för alla som med intresse och oro följer amerikansk politik. Hans Bergström är fil. dr. och docent i statsvetenskap. Han var chefredaktör på Dagens Nyheter i två perioder. Han har under lång tid varit en ledande röst i svensk samhällsdiskussion. Han bor sedan 20 år i USA. Intresset är stort för det amerikanska presidentvalet 2024. Blir Nato värdelöst med Trump åter som president, just när Sverige gått med? Rapporteringen från kampanjen är omfattande även i svenska medier. Syftet med denna bok är främst att bidra till en djupare förståelse för de institutioner som bygger amerikansk demokrati och ger den dess villkor. Härär kunskapen grundare. Jag har också velat ge en analys av vad som följer efter valet den 5 november. Vad sker med skifte av administration i Washington DC? Hur utvecklas de två stora partierna? Vad kan reformeras i ett beslutssystem som enligt de flesta är broken ? Detta är en ödesfråga för demokratin i Amerika, och därmed för hela den fria världen. Hans Bergström i bokens förord

Under tre årtionden har Internationella Engelska Skolan (IES) erbjudit familjer ett tydligt alternativ för barnens utbildning. Detta är historien om hur Engelska Skolan startades och har växt, från en början där grundaren Barbara Bergström måste tigga ihop möbler och städa skolan själv på helgerna för att få ekonomin att gå ihop till ett företag (2023) med 46 skolor, 32 000 elever och en omsättning som närmar sig fyra miljarder kronor. Sedan 2001 har Barbara och Hans Bergström bildat ett team som drivit organisationen framåt. Det är en historia om den svenska skolan, men också om ledarskap och uthålligt entreprenörskap. Engelska Skolan har växt under envis kamp mot myndigheter som haft motsatt syn på ordning i skolan, lärarnas auktoritet, betygsättning och mycket annat. Förbud från staten att verka har legat nära åtskilliga gånger. Kvaliteten på skolorna och föräldrarnas förtroende har varit avgörande. Boken ger tuffa recept för den svenska skolan, byggda på gedigen erfarenhet. Den har också ett vidare intresse, för alla som funderar över villkoren för starkt ledarskap och utmaningarna när ett företag växer. Detta är andra upplagan med efterord om åren 2018-2023.

Att följa Hans Bergströms tankar under femtio år är en unik upplevelse. Han kan se tillbaka på en karriär på högsta nivå inom akademin, politiken, företagande och publicistik. Bergström. Texter i urval är sålunda en exposé över den moderna, svenska samhällsdebatten, men också en lärdomsdiger resa med en person som alltid för samtalet ett steg längre än väntat. Med förord av Lena Andersson och efterord av Roland Porier Martinsson HANS BERGSTRÖM är en svensk tidningsman, statsvetare och skribent. Han var chefredaktör på Dagens Nyheter under två perioder. Med en bakgrund från politik, forskning och skolföretagande har han under en lång tid varit en ledande röst i svensk samhällsdiskussion.

För Arvikaborna är "kônsthantvärk" en institution som alltid har funnits - åtminstone sedan morfars mor var liten. Arvika Konsthantverks historia innehåller framgångar och motgångar genom 1930-talets depression, andra världskriget, 1970- och 1980-talets slit-och-släng och de senaste årens massproducerade varor från låglöneländer. När tolv konsthantverkare verksamma i Arvikatrakten samlades en dag på vårvintern 1922, kunde de inte ana att den förening som de bildade denna dag skulle finnas kvar i 100 år. Inte heller visste de att deras butik skulle bli den självklara platsen där Arvikabor och människor från hela landet köper vackra föremål till sina hem och presenter till födelsedagar och jul, studentuppvaktningar och andra tillfällen som ska firas. Arvika Konsthantverk - 100 år av lustfyllt skapande berättar historien om föreningen och affären, kunderna och de som mötte dem då och nu. Historien igenom gäller skönhet och kvalitet i färg och form för Arvika Konsthantverk. Hans Bergström, f. 1951, är numera pensionerad journalist med starkt intresse för konst och konsthantverk. Han levde i mer än 40 år tillsammans med Ulla Nilsson, keramiker i femte generationen. Ulla var medlem i Arvika Konsthantverk och föreningens ordförande mellan 1981 och 1996. Hans har god insyn i, och känner Arvika Konsthantverk, konsthantverkets och konsthantverkarnas villkor. Han skrev också boken till Arvika Konsthantverks 75-årsjubileum år 1997. Magnus Lersten, f. 1972, arbetar sedan år 2000 som grafisk och digital designer. Han har en förkärlek till porträtt- och resefotografi vilket han gärna inkluderar i böcker han formger. Han har drivit magasin med inriktning på konst, kultur och näringsliv. Intresset för konsthantverk har växt sig starkare de senaste åren sedan han flyttade till Arvikatrakten och började jobba på Klässbols Linneväveri.

Hans Bergström och Mats Svegfors var tongivande skribenter på andrasidan, det vill säga ledarsidan, i Dagens Nyheter respektive Svenska Dagbladet när historien bokstavligen bytte riktning i tidigt 1990-tal. Många minns det som en era av intressanta meningsutbyten mellan de två stora morgontidningarna. Under den säregna vintern 2020-2021 har de skrivit och utbytt brev med varandra, Mats Svegfors från ett gammalt brukssamhälle i Bergslagen och Hans Bergström från södra Florida på andra sidan Atlanten. Vad hände denna pandemiårets vinter, under presidentvalet i USA och stormningen av Kapitolium, och vad händer på andra sidan pandemin? På brevs vis bryter det lilla livets närhet in i det storas offentlighet. Reflektioner över två långa och varierande yrkesaktiva liv, i relief till det aktiva livet som äldre, övergår i frågor om hur livskänsla och livsuppfattning förändras vid insikten om att obönhörligt närma sig den andra sidan.

Om Sverige vill fortsätta vara ett av världens främsta länder inom det biomedicinska området är det bråttom att vidta kraftfulla åtgärder. Statsministern och hans inre kabinett bör ta ledningen. Det är huvudslutsatsen i den här boken. Den sammanfattar vad en kvalificerad forskargrupp, understödd av en insiktsfull referensgrupp av praktiker, har kommit fram till när det gäller framtiden för läkemedel, bioteknik och medicinteknik i Sverige. Till nyckelfrågorna hör forskningens kvantitet och kvalitet, samspelet mellan sjukvård, forskning och industri (som kraftigt försämrats) och Sveriges attraktionskraft som land för ett högproduktivt och kunskapsbaserat näringsliv. Gruppen föreslår en rad konkreta åtgärder: kraftigt förstärkt forskningsfinansiering, en friare ställning för universitetssjukhusen, en satsning på att bli världsledande på kliniska prövningar och uppföljningsstudier, bättre villkor för både unga och etablerade forskare och ett tydligt uppdrag för sjukvården att medverka i att bygga biomedicinska kluster. Helt avgörande är ett politiskt engagemang och ett stöd från ansvariga myndigheter för att skapa och vidmakthålla innovations- och attraktionskraft. Göran Arvidsson är docent i företagsekonomi och forskningsledare vid SNS. Hans Bergström är docent i statsvetenskap och f.d. chefredaktör för Dagens Nyheter. Charles Edquist är professor i innovation och föreståndare för CIRCLE (Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy), Lunds universitet. Daniel Högberg är pol.mag. och forskningsassistent vid SNS. Bengt Jönsson är professor i hälsoekonomi och chef för Centrum för hälsoekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Världen genomgår en biomedicinsk revolution. Den ger hopp om radikala genombrott även ifråga om sjukdomar som cancer och demens. Samtidigt bidrar den till att medicinsektorn läkemedel, biotech och medicinteknik är en av de mest dynamiska, forskningsintensiva framtidsbranscherna. Detta ger en enorm chans för Sverige, som under ett halvt århundrade har befunnit sig vid den internationella frontlinjen inom medicinsk forskning och industri. Hur tar vi vara på chansen? Sätts frågan om framtidens forskningsmiljöer och näringsliv allra överst på den politiska dagordningen. Om inte, vad beror det på? Hans Bergström analyserar dessa centrala frågor, med särskild inriktning på hur regeringen arbetar och handlingslogiken hos landets ledning. Håkan Gergils beskriver i en bilaga hur några andra länders regeringar och premiärministrar däribland de nordiska valt att möta framtiden. Skriften är den första inom ramen för SNS projekt om biomedicin som framtidsbransch. Hans Bergström, DN:s förre utgivare, är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet samt har varit gästforskare vid Stanford och fellow vid Harvard. Han arbetade i regeringskansliet 197680 och skrev sin avhandling, Rivstart? (1987), om beslutsverkligheten för nya regeringar. Sedan 2003 bor han i USA och följer där särskilt medicinsk forskning och läkemedelsmarknad. Håkan Gergils är analytiker på det egna företaget Ecofin. Han har nyligen på SNS utgett uppmärksammade skrifter om de nordiska innovationssystemen.