Hans-Gunnar Axberger

Centret anordnade under år 2004 och år 2005 en serie seminarier om den finansiella sektorns intressekonflikter. Både forskare och praktiker deltog. Serien rönte stort intresse och frågorna har betydande aktualitet inom ett antal discipliner. Resultatet av seminarieserien har sammanställts i denna antologi med bidrag från ett tjugotal inledare/deltagare i serien. Det är dels en inventering av problemställningar och sanktioner, dels beskrivningar av varför intressekonflikter ses med olika ögon i skilda delar av denna samhällssektor och varför lösningarna av problemet skiljer sig åt mellan yrkesgrupper. I boken behandlas bland annat frågan om intressekonflikter hos banker, advokater, revisorer, journalister, ratinginstitut, försäkringsbolag och myndigheter. Här tas också upp särskilda frågor som intressekonflikter skapade av lagstiftaren eller andra regelmakare, rättsekonomiska aspekter på intressekonflikter och utvecklingstendenser när det gäller lösningsmodellerna. Ur innehållet: Intresse för intressekonflikterHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter och deras hantering - en introduktionGunnar Nord och Per Thorell Är värdepappersinstitutets egna regler och ökad genomlysning rätt väg? Lars Afrell Journalistikens beroendenHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter i samband med vissa riktade emissionerClas Bergström och Per Samuelsson Att leda en bolagsstämma - kan det leda till intressekonflikter? Claes Beyer Finns det en konflikt mellan revisorns tystnads- och upplysningsplikt? Clas Blix När bör staten reglera intressekonflikter? Martin Blåvarg och Gent Jansson Tystnadsplikt eller informationsrätt? - Om intressekonflikter vid revision av internationella koncernerAdam Diamant och Claes Norberg Kontrollen över ersättningsnivåerna i näringslivet ur ett internarionellt perspektivRolf Dotevall Stabilitet och effektivitet i bankmarknaden - Några intressekonflikter i banklagstiftningenHenric Falkman och Christina Strandman Ullrich Värden och penningbegär - ett revisorsdilemmaUlf Gometz Intressekonflikter i bankverksamhetLars Gorton Vem väljer egentligen revisor? Sigvard Heurlin Intressekonflikter och skiljeförfaranden - Vägmärken ocg trakfiksignaler från IBAKaj Hobér En dold intressekonflikt? Per-Ola Jansson och Lars Nyberg Advokater i börsbolagsstyrelserBjörn Kristiansson Oberoendets anatomi - en skissStefan Lindskog Om advokaters affärsjuridiska intressekonflikterClaes Lundblad Fallet VLT - intressekonflikter vid hot om avnoteringHarry Schüssler

”Statsministermordet är ett mästarprov.” Dagens Nyheter "Det här är det bästa som har skrivits om Palmemordet." Leif GW Persson ”Det bästa som skrivits i ämnet. Utmärkt lektyr för den som bara vill läsa en enda bok om mordet på Olof Palme.” Jan Guillou, Aftonbladet När chefsåklagare Krister Petersson vid en presskonferens i juni 2020 meddelade sitt beslut att avsluta utredningen av mordet på Olof Palme, med motiveringen att den misstänkte var avliden, blev det ett kollektivt antiklimax för många svenskar. Alla som minns den där sena februarikvällen 1986, som följt utredningen med dess huvudspår och villospår, skulle de aldrig få något entydigt svar på vad som hände? Något som hjälpte dem att äntligen lämna det här nationella såret och gå vidare? Hans-Gunnar Axberger återvänder till början och ger oss en bred och detaljerad beskrivning av världens största polisutredning, som redan från början missköttes så grovt att det efter några månader stod klart att förövaren med största sannolikhet skulle komma att klara sig undan. Vad var det som gick fel? Hur kunde Sveriges statsminister mördas på öppen gata? Och hur kunde så många poliser och utredningstimmar ändå inte leda till en lösning av mordet? Som huvudsekreterare i statens granskningskommission har Hans-Gunnar Axberger djupare kunskap om Palmeutredningen än de flesta. Statsministermordet är ett oumbärligt stycke nutidshistoria. Det är också en berättelse om Sverige, om vår bild av oss själva, och om vår oförmåga att lära av våra misstag. Innehåller ett nyskrivet efterord av författaren.

Romantrilogin Rättvisans gång skildrar svensk rätts- och samhällshistoria från 1930-talets Sverige fram till vår tid. Det har blivit 1970-tal och bröderna Beck har tagit över faderns advokatbyrå. Men de är olika till kynne och hur de vill utöva yrket, så pass att en brödrafejd håller på att blåsa upp. När byrån biträder den kände filmregissören K med skatterådgivning slutar det med att K misstänks för ekonomiska brott. Det är en av bröderna som stått för råden, och konflikten mellan Sten och Magnus eskalerar. I bakgrunden pågår en rad svenska rättsaffärer som griper in i advokatbrödernas liv. Sten är engagerad i ett nationalkonservativt brödraskap som intresserar polisen i utredningarna av statsministermordet och olagliga vapenaffärer. Magnus drar sig fram som diverseadvokat. De har valt olika vägar, och samtidigt finns det som förenar. Familjens tillflykt har alltsedan brödernas barndom varit Gudingskär, öbandet i Ålands hav. Nu hotas deras ägande av barnbarnen till en gammal Kruegerdirektör som ser sig som öarnas rättmätiga ägare, och processar mot bröderna Beck i ett mål som ska nå hela vägen till Högsta domstolen.

Romantrilogin Rättvisans gång skildrar svensk rätts- och samhällshistoria från 1930-talets Sverige fram till vår tid. I Domstolen, den första delen, skakas landets mäktigaste domstol av en mystisk brand och en spårlöst försvunnen domare. I de följande två delarna, Arvet och Advokaterna, förflyttas fokus till advokatfirman Beck, som går i arv från far till söner och blir en spegel av det svenska samhällets utveckling, liksom dess brännpunkter. Samtidigt är det en berättelse om en Djursholmsfamiljs uppgång och fall, om hur arv, ambition och tragedier formar oss.1932: Tändstickskungen Ivar Kreuger hittas död i sin våning i Paris. Hans självmord väcker frågor, och en av dem som blir satt att reda i vad som skett är en ung jurist vid advokatfirman Wibeke i Stockholm. Så börjar berättelsen om familjen Beck, vars öde knyts hårt till det kaos Ivar Kreuger lämnade åt eftervärlden. Hans Becks änka Gunnel och de två sönerna Sten och Magnus blir så småningom en ovanlig familj i villasamhället Rydsholm utanför Stockholm. På somrarna tar de sin tillflykt till Gudingskär, ett vindpinat band av öar i den yttre skärgården, dit lagens långa arm knappast når. En dag ska pojkarna Beck ta över den lukrativa advokatbyrå som pappa lämnade efter sig. Men först ska de danas och göras redo för den framtid fadersarvet stakat ut.

Som första land i världen antog Sverige redan 1766 en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen. Grundlagen som 2023 blev utsedd till världsminne av Unesco syftar til att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I denna lagkommentar går Hans-Gunnar Axberger utförligt igenom paragraf för paragraf med historisk och aktuell fördjupning.

Det har brunnit i Bondeska palatset och en hög domare, Johannes Bäfver, är försvunnen. Här har Domstolen sitt säte. Det är rikets högsta juri­diska instans och domsluten kan få stora konsekvenser. Makten utövas av rättsråd, en liten samling oavsättliga jurister. Rättvisans tjänare och lagens väktare. Men också människor; karriärlystna, ensamma, sig själva nog, en och annan rentav girig. Mystiken kring Bäfver skapar oro i palatset och utlöser en oväntad kedja av händelser. Ann-Britt Jansson, som spås en lysande framtid inom Domstolen med chans på chefsstolen, besväras av försvinnandet. Mellan henne och Bäfver finns en mörk, ouppklarad historia. Lagarna är tänjbara. Rättsrådens egenheter slår igenom i dömandet. När de sätts att avgöra vem som äger lappmarkerna skärs gammalt mot nytt. Chefsdomare Nyman värnar det bestående men går mot pensionen och vill förhindra att den dynamiske Glenn Ekberg tar hans plats. Domstolen kokar av det outsagda, av allianser, halvlögner och hemligheter. Snart ska allting klaras upp, men det blir inte som någon har tänkt sig. Domstolen skildrar initierat och underhållande hur ett lands högsta domstol kan fungera. Det är den första, fri­stående delen i en ny romanserie om svenskt samhälls- och rättsliv under hundra år. Hans-Gunnar Axberger är före detta ämbetsman och professor i konstitutionell rätt. Hans kritikerhyllade bok Statsministermordet nominerades till Augustpriset, belö­nades med Stora fackbokspriset och tilldelades Natur & Kulturs debattbokspris. Domstolen är hans skönlitterära debutverk.

När chefsåklagare Krister Petersson vid en presskonferens i juni 2020 meddelade sitt beslut att avsluta utredningen av mordet på Olof Palme, med motiveringen att den misstänkte var avliden, blev det ett kollektivt antiklimax för många svenskar. Alla som minns den där sena februarikvällen 1986, som följt utredningen med dess huvudspår och villospår, skulle de aldrig få något entydigt svar på vad som hände? Något som hjälpte dem att äntligen lämna det här nationella såret och gå vidare? Hans-Gunnar Axberger återvänder till början och ger oss en bred och detaljerad beskrivning av världens största polisutredning, som redan från början missköttes så grovt att det efter några månader stod klart att förövaren med största sannolikhet skulle komma att klara sig undan. Vad var det som gick fel? Hur kunde Sveriges statsminister mördas på öppen gata? Och hur kunde så många poliser och utredningstimmar ändå inte leda till en lösning av mordet? Som huvudsekreterare i statens granskningskommission har Hans-Gunnar Axberger djupare kunskap om Palmeutredningen än de flesta. Statsministermordet är ett oumbärligt stycke nutidshistoria. Det är också en berättelse om Sverige, om vår bild av oss själva, och om vår oförmåga att lära av våra misstag.

Sverige har sedan 1700-talet ett unikt grundlagsskydd för yttrandefriheten. I Yttrandefrihetsgrundlagarna beskrivs hur det vuxit fram och tillämpas idag, med rättigheter för medier och enskilda men också med gränser för vad som inte får sägas. Utöver yttrandefrihetsbrott som förtal, hot, hets, uppvigling, spioneri, privatlivsintrång med mera beskrivs skyddet för olika medieformer, ansvarsreglerna, censurförbudet, meddelarfriheten, det unika jurysystemet och offentlighetsprincipen. I ett särskilt kapitel behandlas sådant som faller utanför yttrandefrihetsgrundlagarna såsom sociala medier, teaterföreställningar och demonstrationer. Förutom att vara en lärobok och rättskälla för studenter och yrkesverksamma vänder sig till boken till var och en som vill förstå hur våra lagar om det fria ordet fungerar i teori och praktik.

Ett fritt samhälle bygger på yttrandefrihet, men hur mycket bör man acceptera när det gäller hets mot folkgrupp och angrepp på demokratin? I en demokrati utgår all offentlig makt från folket, men hur ska väljarna kunna kontrollera sina representanter? Ska en domstol kunna upphäva en lag som stiftats av den folkvalda riksdagen? Författningspolitik handlar om reglerna för det politiska maktspelet. Frågan är hur demokratin kan reglera sig själv genom grundlagar som tillkommit efter offentlig debatt och politiska beslut. Bakom dagens system ligger en lång historia av intressekonflikter och idébrytningar. I Svensk författningspolitik skildrar forskare inom juridik och statskunskap den svenska konstitutionens framväxt. De historiska och internationella utblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägval som svensk politik står inför idag. Boken vänder sig särskilt till studenter inom samhällsvetenskap och rättsvetenskap, men är också av intresse för alla som söker en djupare insikt i den politiska processen. Denna nya upplaga har utvidgats med ett kapitel om författningsberedskap, som handlar om hur Sverige styrs i krig och fredstida kriser. Kapitlet om lagstiftningsmakten har omarbetats. Boken har också aktualiserats med hänsyn till den parlamentariska situationen och till forskningsläget.

VINNARE AV STORA FACKBOKSPRISET 2022När chefsåklagare Krister Petersson vid en presskonferens i juni 2020 meddelade sitt beslut att avsluta utredningen av mordet på Olof Palme, med motiveringen att den misstänkte var avliden, blev det ett kollektivt antiklimax för många svenskar. Alla som minns den där sena februarikvällen 1986, som följt utredningen med dess huvudspår och villospår, skulle de aldrig få något entydigt svar på vad som hände? Något som hjälpte dem att äntligen lämna det här nationella såret och gå vidare? Hans-Gunnar Axberger återvänder till början och ger oss en bred och detaljerad beskrivning av världens största polisutredning, som redan från början missköttes så grovt att det efter några månader stod klart att förövaren med största sannolikhet skulle komma att klara sig undan. Vad var det som gick fel? Hur kunde Sveriges statsminister mördas på öppen gata? Och hur kunde så många poliser och utredningstimmar ändå inte leda till en lösning av mordet? Som huvudsekreterare i statens granskningskommission har Hans-Gunnar Axberger djupare kunskap om Palmeutredningen än de flesta. Statsministermordet är ett oumbärligt stycke nutidshistoria. Det är också en berättelse om Sverige, om vår bild av oss själva, och om vår oförmåga att lära av våra misstag.

Språkbruket på internet kan vara hårt och hänsynslöst. Avarter betraktas ibland som en fara för demokratin. Man syftar då på att människor skräms från att delta i den fria samhällsdebatt som är demokratins livsnerv. Institutet för juridik och internet gav Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt och specialiserad på medierätt, i uppdrag att belysa ämnet. I Nätkränkningar som rättsligt och demokratiskt problem redovisar han hur hot, integritetskränkningar m.m. bedöms i juridiska sammanhang och diskuterar vad som behöver utvecklas. Ett samhälle måste skydda sina institutioner och respekten för dess befattningshavare. Men gäller det i samma grad politiskt förtroendevalda? Axberger ser behov av ansvarsutkrävande för det som förekommer på internet och pekar på möjligheter till utvidgat rättsskydd men är skeptisk till att lagreglera demokratisk debatt.

Europakonventionen kom till som en besvärjelse – krigsårens brott mot mänskligheten skulle inte få upprepas. Det första målet gällde Cypern, då brittisk koloni. Där uppdagades vad som användes för att upprätthålla den koloniala ordningen, såsom piskning, kollektiv vedergällning, olagliga arresteringar och dödsstraff. Målet förliktes när Storbritannien erkände Cyperns självständighet. Sedan dess har rättighetsskyddet utvecklats till ett finmaskigt nät. En anmälan mot Storbritannien under senare år gällde störningar som de boende i närheten av en flygplats upplevde. Utan att förringa deras obehag är det av annat slag än det britterna anklagades för som kolonialmakt. Gör Europadomstolen i Strasbourg rätt saker? Har den rätt att göra det den gör? I det mål som Hans-Gunnar Axberger utgår från har domstolen lagt stor möda på att skapa en rättighet som inte ingår i konventionen. Han granskar domen i syfte att diskutera hur Europadomstolen idag arbetar och frågar sig om skyddet för våra grundläggande rättigheter fungerar som det bör. Hans-Gunnar Axberger är professor i konstitutionell rätt och tidigare justitieombudsman.

Medielandskapet har förändrats mycket sedan 1970, då presstödet kom till. Den senaste mediepolitiska kommittén hade till uppgift att undersöka vilka stödbehov som finns idag. Politikerna ville fortsätta som förut medan ordföranden och experterna ville se förnyelse. Resultatet blev en misslyckad utredning, som lämnade framtidens mediefrågor obesvarade. I denna bok beskriver ordföranden, Hans-Gunnar Axberger, utredningsarbetet inifrån och sätter in det i ett mediepolitiskt sammanhang, där både sakfrågorna och det politiska spelet analyseras. I det vidare perspektivet diskuteras pressens och public service-företagens konstitutionella roller i en alltmer gränslös medievärld. Hans-Gunnar Axberger är professor i konstitutionell rätt med yttrandefrihet och medierätt som specialområde. Han har tidigare varit PO och JO.

JO är ett av Sveriges äldsta ämbeten. Det har inspirerat liknande institutioner över hela världen och gjort ordet ombudsman till ett internationellt begrepp. Det började revolutionsåret 1809. En av tidens ledargestalter, Lars August Mannerheim, blev riksdagens förste ombudsman, en ”moderator mellan kung och folk”, lär han ha kallat sig. I formella ordalag stadgade den nya grundlagen att riksens ständer skulle välja en för lagkunskap och redlighet känd man att såsom dess ombud ha tillsyn över lagarnas efterlevnad. Uppdraget är ännu detsamma. JO – i riksdagens tjänst beskriver dess tillkomst och hur ämbetet utvecklats. Idag kan JO betraktas som en medborgarnas förlängda arm, till för att utreda deras klagomål mot myndigheter och domstolar. I boken framgår vilka regler som styr och hur det går till i praktiken när en JO-anmälan tas om hand. Praxis och ombudsmännens bedömningsgrunder diskuteras, med exempel från tillsynens kärnområden: domstolarna, socialtjänsten, polisen och kriminalvården. Författare är Hans-Gunnar Axberger, som av riksdagen valdes till justitieombudsman 2007 och lämnade uppdraget 2013.