Hans Hägglund

Visste du att en stund i bastun efter träningen kan förbättra både din snabbhet och din muskelstyrka? Eller att du kan stärka immunförsvaret, uppleva smärtlindring och få bättre kontroll över blodsockret. För att inte tala om avslappningen, det sociala umgänget och möjligheten till intressanta samtal i vår annars så stressade värld. Människan har bastat i tusentals år en gång i tiden kallades bastun för den fattiges apotek. I dag kan den vetenskapliga forskningen också visa på hälsofördelarna med bastande. I boken redogör läkaren och den inbitne bastubadaren Hans Hägglund på ett lättfattligt sätt för bastubadandets positiva effekter på människan. Han visar bland annat hur risken för några av våra vanligaste folksjukdomar: hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, lungsjukdom, stroke och demens, går att förebygga med en god bastuvana. Hans Hägglund är läkare och professor vid Uppsala universitet, mångårig bastufantast och bastudoktor vid Svenska Bastuakademien. Han är en flitigt anlitad föreläsare både i Sverige och utlandet, vad gäller bastubadandets medicinska hälsoeffekter.

Små skimrande guldkorn som sakta vrider sig i blodets flöde, glimmande depescher från ett liv till ett annat. Så poetiskt beskriver författaren Niklas Rådström sin upplevelse av en stamcellstransplantation i boken Som har inget redan hänt. Han är en av de tusentals svenskar med någon form av blodcancer som under de senaste 50 åren har räddats till livet tack vare denna behandlingsmetod. Han är också en av de många patienter, donatorer, anhöriga och vårdpersonal som intervjuas i denna populärvetenskapliga jubileumsbok som uppmärksammar att den första transplantationen i Sverige genomfördes 1975. Det var atombombssprängningarna över Hiroshima och Nagasaki, med de omfattande strålningsskador som drabbade befolkningen, som ledde till utvecklingen av den revolutionerande behandlingsmetoden att ersätta skadad benmärg med hjälp av frisk benmärg från en donator. En 17-årig pojke med svår aplastisk anemi blev den första patienten i Sverige som genomgick en benmärgs- och blodcellstransplantation. Den utfördes av professor Gösta Gahrton, tillsammans med professor Carl Gustav Groth och docent Göran Lundgren på Huddinge sjukhus i Stockholm. Patienten avled efter sex månader men 1977 genomförde samma personer den första lyckade svenska transplantationen på en 52-årig man som levde i 15 år efteråt. En av de tidiga barntransplantationerna utfördes vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1984 av professor Anders Fasth. Hans patient, en pojke med den ovanliga sjukdomen Wiskott Aldrichs syndrom, är idag en fullt frisk 54-årig man och intervjuad i boken. Professorerna Hans Hägglund och Gösta Gahrton är redaktörer och initiativtagare till boken där namnkunniga vetenskapliga pionjärer skriver om sina erfarenheter från de första försöken till dagens banbrytande immun- och cellterapier behandlingar som har botat tusentals människor från tidigare dödliga sjukdomar. Intervjuerna i boken har gjorts av vetenskapsjournalisten Evelyn Pesikan.

Den första utgåvan av Blodets sjukdomar utkom 2012. Sedan dess har kunskapen inom hematologi utvecklats starkt, avseende exempelvis patofysiologi inklusive genetik, diagnostik med två nya klassifikationssystem samt målinriktad och cellbaserad terapi. Bred molekylär diagnostik är nu rutin vid många tillstånd och styr klinisk handläggning. Alla kapitel i denna upplaga är uppdaterade och många nya har tillkommit avseende bland annat molekylär diagnostik, klonal hematopoes, ärftlig predisposition, mastocytos och cellterapi. Boken är skriven för läkare i grundutbildning samt under specialistutbildning inom hematologi, internmedicin, onkologi, allmänmedicin, klinisk kemi, patologi och cytologi. Biomedicinska analytiker och sjuksköterskor som vill fördjupa sig inom ovanstående områden kan med fördel läsa boken. Även redan yrkesverksamma specialister kan ha nytta av boken för att uppdatera sina kunskaper.

Att bli kroniskt sjuk och ändå bli frisk Välskrivet och angeläget om en kronisk sjukdom, MS (multipel skleros) som mot alla odds gick att bota genom en omfattande och påfrestande behandling, en resa som för Kajsa Sigvardsson tog mer än fyra år av tvivel och hopp. Författaren berättar sakligt, initierat och klargörande om händelseförloppet med stamcellstransplantationen, vad den innebär rent fysiskt men också psykiskt för en ung mamma och hennes nära och kära. Få tillbaka sin framtid berör läsaren genom saklighet och närhet, utan privata känsloutspel. "Hela mitt rum på avdelning fyra är fullt av människor i vita kläder. Det är en läkare, en undersköterska, två sjuksköterskor från avdelningen och en från blodcentralen. Och så är det de små ljusröda plastpåsarna med fem miljoner av mina stamceller."