Harald Gustafsson

Vad hade hänt om Skåne, Halland och Blekinge aldrig blivit svenska på 1600-talet, utan fortsatt vara delar av Danmark? Hur hade dansk historia då berättats? Skånelandskapen utgjorde Östdanmark under lång tid, från sen vikingatid till Roskildefreden 1658. Men deras äldre historia försvinner ofta i Sydsverige. I skolorna, ända upp på universitetsnivå, läser man svensk historia och slår med stor nit ihjäl kungar i Mälardalen under medeltiden utan att ägna den dramatiska danska historien vid samma tid någon nämnvärd uppmärksamhet, trots att den till stor del utspelade sig i Skånelandskapen. Också i Danmark utgår historieskrivningen i hög grad från de moderna statsgränserna. När Lundahistorikern Harald Gustafsson sätter in en del av nationalstaten Sveriges historia i en annan nationalstats historia blir det en nyttig provokation mot både svensk och dansk nationalism. Men det finns också god saklig grund för att lära sig mer dansk historia i södra Sverige, eftersom så mycket som man ser här -- Varbergs fästning, Glimmingehus, småstädernas gatunät och så vidare -- faktiskt har rötter i dansk tid. Genom det danska perspektivet på Skåne får Öresundsområdet en väsentlig roll. Under en stor del av dansk historia utgjorde östra Själland och västra Skåne tyngdpunkten i Danmark, politiskt, kulturellt och ekonomiskt. Att fokusera på Skåne i Danmark betyder i någon mån också att fokusera på hela Öresundsområdets betydelse. (Först utgiven 2008.)

År 2001 grundades Nationella forskarskolan i historiska studier, en unik miljö där doktorander med historiska ämnen kan diskutera sina avhandlingar, åka på internationella utbyten, delta i kurser, skrivreträtter och internat, arrangera workshops och -- inte minst -- umgås, inspireras, utmanas och utvecklas. Spänna brett och sikta högt är en jubileumsskrift till forskarskolan. När den fyllde tjugo år firades den med en jubileumsblogg där doktorander, handledare, lärare och andra delade med sig av sina minnen och erfarenheter från de senaste två decennierna. Dessa blogginlägg utgör ryggraden i boken och kompletteras med en tidslinje och förteckningar över alla doktorander, avhandlingar och medarbetare mellan 2001 och 2021. Men boken är också en festskrift till Hanne Sanders, professor i historia vid Lunds universitet, grundare av Centrum för Öresundsstudier och verksamhetsledare för forskarskolan sedan 2010. I över ett decennium har forskarskolan varit hennes skötebarn men i augusti 2022 lämnar hon över stafettpinnen till en ny generation. I slutet av samma år fyller hon 65. Därför vill forskarskolans ledningsgrupp fira Hanne Sanders med denna jubileumsskrift. Boken avslutas med en text av historieprofessor Harald Gustafsson, där han presenterar Hanne Sanders vetenskapliga gärning.

Stater finns inte, de blir till. Dagens länder på Europas karta är bara ett fruset snitt av en utveckling som startade på medeltiden och fortfarande pågår. Högmedeltidens kanske tusen små politiska enheter, styrda av hertigar, grevar eller självständiga städer, plockades ihop till den tidigmoderna epokens kraftfulla kungariken. För första gången i historien hade ett system av suveräna stater sett dagens ljus. Krigen mellan staterna drev dem att bygga upp militärmakt och byråkrati. Men det var inte bara maktkampen som spelade roll. Om inte vanliga människor hade protesterat, ställt krav och haft egna idéer om det goda samhället hade staterna sett annorlunda ut. Både makt och människor byggde staten. I Makt och människor berättar Harald Gustafsson, professor i historia vid Lunds universitet, om den gamla europeiska statsvärldens uppkomst, utveckling och under­gång i franska revolutionens kölvatten.

Nordens historia från vikingatid till den senaste EU-utvidgningen är en historia om både integration och splittring. I olika omgångar har Norden knutits närmare andra europeiska regioner, från kristnandet över 1600-talets storpolitik till dagens marknadsintegration. Samtidigt har Norden hela tiden haft gemensamma särdrag, t.ex. den fredliga, kompromissökande politiska kultur som varit framträdande de senaste århundradena. Men skillnaderna inom Norden har också satt sin prägel på utvecklingen. Politiskt har Norden gradvis sönderfallit, från Kalmarunionen till dagens fem nationalstater, som i sin tur utmanas av självstyrelsekrav från grupper som grönlänningar eller samer. I denna tredje upplaga har texten aktualiserats på en mängd punkter utifrån senare forskning. Större utrymme har t.ex. ägnats åt den nordiska kolonialismen. I ett nyskrivet avslutningskapitel diskuteras tendenser i det tidiga 2000-talets värld. Den europeiska integrationen, globaliseringen och migrationsrörelserna ställer de nordiska samhällena inför nya utmaningar. Denna bok vänder sig i första hand till universitetsstuderande i historia men också till andra som vill ha en kortfattad, lättillgänglig och vetenskapligt grundad översikt över de nordiska samhällenas historia.

Stater finns inte, de blir till. Dagens länder på Europas karta är bara ett fruset snitt av en utveckling som startade på medeltiden och fortfarande pågår. Högmedeltidens kanske tusen små politiska enheter, styrda av hertigar, grevar eller självständiga städer, plockades ihop till den tidigmoderna epokens kraftfulla kungariken. För första gången i historien hade ett system av suveräna stater sett dagens ljus. Krigen mellan staterna drev dem att bygga upp militärmakt och byråkrati. Men det var inte bara maktkampen som spelade roll. Om inte vanliga människor hade protesterat, ställt krav och haft egna idéer om det goda samhället hade staterna sett annorlunda ut. Både makt och människor byggde staten. I Makt och människor berättar Harald Gustafsson, professor i historia vid Lunds universitet, om den gamla europeiska statsvärldens uppkomst, utveckling och under­gång i franska revolutionens kölvatten.

Vad hade hänt om Skåne, Halland och Blekinge aldrig blivit svenska på 1600-talet, utan fortsatt vara delar av Danmark? Hur hade dansk historia då berättats? Skånelandskapen utgjorde Östdanmark under lång tid, från sen vikingatid till Roskildefreden 1658. Men deras äldre historia försvinner ofta i Sydsverige. I skolorna, ända upp på universitetsnivå, läser man svensk historia och slår med stor nit ihjäl kungar i Mälardalen under medeltiden utan att ägna den dramatiska danska historien vid samma tid någon nämnvärd uppmärksamhet, trots att den till stor del utspelade sig i Skånelandskapen. Också i Danmark utgår historieskrivningen i hög grad från de moderna statsgränserna. När Lundahistorikern Harald Gustafsson sätter in en del av nationalstaten Sveriges historia i en annan nationalstats historia blir det en nyttig provokation mot både svensk och dansk nationalism. Men det finns också god saklig grund för att lära sig mer dansk historia i södra Sverige, eftersom så mycket som man ser här -- Varbergs fästning, Glimmingehus, småstädernas gatunät och så vidare -- faktiskt har rötter i dansk tid. Genom det danska perspektivet på Skåne får Öresundsområdet en väsentlig roll. Under en stor del av dansk historia utgjorde östra Själland och västra Skåne tyngdpunkten i Danmark, politiskt, kulturellt och ekonomiskt. Att fokusera på Skåne i Danmark betyder i någon mån också att fokusera på hela Öresundsområdets betydelse.