Hedvig Hedqvist

En bok om den svenske keramikern? Wilhelm Kåges besök i Japan 1956.? Författare Gustaf Kjellin, med förord? av Hedvig Hedqvist.

Opposition och optimism. 1960-talet har beskrivits som Rebellernas era. Plast, neon, betong – tre visuella och taktilt utmanande material som på olika sätt har blivit symboler för en tidsepok. Med receptet former och färger kunde nya grepp etableras. Naivt? – men inte utan möjligheter." Plast, neon och betong – 1960-talets radikala design" är ett angeläget och högaktuellt bidrag till förståelsen av 1960-talets estetiska och samhälleliga omvälvningar. Genom tre centrala material – den formbara plasten, det ljusstarka neonskenet och den brutala, visionära betongen – tecknas en rik och mångbottnad bild av ett decennium där design, konst och politik samverkade i en intensiv formexplosion. I bokens texter belyser Hedvig Hedqvist hur formgivning inte enbart speglade sin samtid, utan även aktivt deltog i skapandet av framtidsvisioner – från popkonstens ironiska kritik till miljonprogrammets modernistiska ideal. I centrum står en generation som med kreativt mod och materialteknisk experimentlusta sökte förändra världen.

Estrid Ericson är en centralfigur inom svensk design och genom hennes livsverk Svenskt Tenn är arvet i högsta grad levande. Men vem var Estrid själv? I den här boken berättas om hennes hela liv, i text och bild. En oerhört vacker och fascinerande historia om en stil- och målmedveten kvinna som lyckades skapa något beständigt i en tid i ständig framåtrörelse. I den här personliga biografin får vi komma nära Estrid Ericson, på ett nytt vis. Det spännande samarbetet med Josef Frank och andra formgivare, och hur hon byggde upp sitt livsverk. Hedvig Hedqvist beskriver hur Ericson var med och skapade bilden av modern svensk form under 1900-talet, hennes syn på skönhet, funktion och hantverkets betydelse. Men i den här biografin tar också andra mer privata stråk plats, som hennes nära relationer och äktenskap, och berättelsen om det älskade sommarhuset Tolvekarna på Tyresö, vars trädgård kom att prägla butikens utveckling.

Våren 1956 reste keramikern Wilhelm Kåge till Japan för en två månader lång vistelse. Under resans gång fyllde Kåge ett tjock skissblock med egna skisser och bilder på människor, byggnader och landskap. I boken Kåge/Hamada återges skissblocket i sin helhet för första gången för en allmänhet.

Bok om Resan som redskap (2021), en utställning där besökaren får följa med på nordiska formgivares resor världen över. Att resa har spelat en avgörande roll för många formgivare, arkitekter och konsthantverkare i de avlägsna nordiska länderna. Förutom nya idéer och influenser har det möjliggjort möten med obekanta material och tillverkningsmetoder, gett kunskap och utvecklingsmöjligheter, skapat värdefulla kontakter med likasinnade, samt genererat samarbeten och utvecklingsprojekt. För vissa har resandet varit en nödvändighet för att undkomma ohållbara situationer. Genom filmer, fotografier, resedagböcker, brev och vykort, ger utställningen en inblick i resor som gjorts från 1940-talet till idag. Parallellt med denna dokumentation visas de föremål, byggnader och projekt som skapats på resmålet eller efter hemkomst. Utställningen och dess katalog tar sig också an de konsekvenser resorna fått, samt på vilket sätt de förändrats sedan 1940-talet: från att ha varit omsorgsfullt planerade och kostsamma långfärder, till att bli så tillgängliga att de blivit en del av vardagen. Det senaste året har resandet närmast omöjliggjorts pga pandemin. Denna situation, såväl som klimatkrisen, kan i framtiden leda till alternativa sätt att både förflytta sig och samarbeta internationellt. 40 nordiska formgivare, arkitekter och konsthantverkare (enskilda eller grupp) ingår i utställningen: Alvar Aalto, Iman Aldebe, Vivianna Torun Bülow-Hübe, COMPANY, Ingrid Dessau, Sverre Fehn, Rasmus Fenhann, Kaj Franck, Josef Frank, Glimpt, Saara Hopea, Karen Ihle & Jens Eliasen, Fujiwo Ishimoto, Maija Isola, Arne Jacobsen, Ville Kokkonen & Harri Koskinen, Samu-Jussi Koski, Henrik Kubel, Yrjö Kukkapuro, Anne Mette Larsen, Lisa Larson, Bruno Mathsson, Antti & Vuokko Nurmesniemi, Margrethe Odgaard, Masayoshi Oya, Raili & Reima Pietilä, Grete Prytz Kittelsen, Åsa Pärson, Tina Ratzer, Anders Herwald Ruhwald, Ingegerd Råman, Kustaa Saksi, Kyllikki Salmenhaara, Ramona Salo Myrseth, Johanna Seelemann & Björn Steinar, Brynjar Sigurðarson, Ilmari Tapiovaara, Mats Theselius, Jørn Utzon, Hans J. Wegner Utställningen är producerad i samarbete mellan Vandalorum, Designmuseet i Helsingfors och Kunstmuseet i Tønder, Danmark. Texter: Anne Blond, Hedvig Hedqvist, Charlotte Jul, Kaisu Savola, Astrid Skjerven, Elna Svenle, Anna Vihma. Bok om Resan som redskap (2021), en utställning där besökaren får följa med på nordiska formgivares resor världen över. Att resa har spelat en avgörande roll för många formgivare, arkitekter och konsthantverkare i de avlägsna nordiska länderna. Förutom nya idéer och influenser har det möjliggjort möten med obekanta material och tillverkningsmetoder, gett kunskap och utvecklingsmöjligheter, skapat värdefulla kontakter med likasinnade, samt genererat samarbeten och utvecklingsprojekt. För vissa har resandet varit en nödvändighet för att undkomma ohållbara situationer. Genom filmer, fotografier, resedagböcker, brev och vykort, ger utställningen en inblick i resor som gjorts från 1940-talet till idag. Parallellt med denna dokumentation visas de föremål, byggnader och projekt som skapats på resmålet eller efter hemkomst. Utställningen och dess katalog tar sig också an de konsekvenser resorna fått, samt på vilket sätt de förändrats sedan 1940-talet: från att ha varit omsorgsfullt planerade och kostsamma långfärder, till att bli så tillgängliga att de blivit en del av vardagen. Det senaste året har resandet närmast omöjliggjorts pga pandemin. Denna situation, såväl som klimatkrisen, kan i framtiden leda till alternativa sätt att både förflytta sig och samarbeta internationellt. 40 nordiska formgivare, arkitekter och konsthantverkare (enskilda eller grupp) ingår i utställningen: Alvar Aalto, Iman Aldebe, Vivianna Torun Bülow-Hübe, COMPANY, Ingrid Dessau, Sverre Fehn, Rasmus Fenhann, Kaj Franck, Josef Frank, Glimpt, Saara Hopea, Karen Ihle & Jens Eliasen, Fujiwo Ishimoto, Maija Isola, Arne Jacobsen, Ville Kokkonen & Harri Koskinen, Samu-Jussi Koski, Henrik Kubel, Yrjö Kukkapuro, Anne Mette Larsen, Lisa Larson, Bruno Mathsson, Antti & Vuokko Nurmesniemi, Margrethe Odgaard, Masayoshi Oya, Raili & Reima Pietilä, Grete Prytz Kittelsen, Åsa Pärson, Tina Ratzer, Anders Herwald Ruhwald, Ingegerd Råman, Kustaa Saksi, Kyllikki Salmenhaara, Ramona Salo Myrseth, Johanna Seelemann & Björn Steinar, Brynjar Sigurðarson, Ilmari Tapiovaara, Mats Theselius, Jørn Utzon, Hans J. Wegner Utställningen är producerad i samarbete mellan Vandalorum, Designmuseet i Helsingfors och Kunstmuseet i Tønder, Danmark. Texter: Anne Blond, Hedvig Hedqvist, Charlotte Jul, Kaisu Savola, Astrid Skjerven, Elna Svenle, Anna Vihma.

Jobs keramik och textil är en rikt illustrerad bok om keramik- och textilkonstnärerna Lisbet och Gocken Jobs. För första gången placeras de välkända systrarnas konstnärskap i ett stilhistoriskt sammanhang. För många, både yngre och äldre är systrarna Jobs formgivning med spirande växter, smultron på strån, blåbär och hallon, en blandning av barndomsminnen och hemtam vardagsglädje. Längtan efter mjukare tilltal och bilder som ger associationer till ett annat klimat sommar och en värld utan terror är åter kusligt aktuella. Det är ingen tillfällighet att deras blommande mönster har blivit nyupptäckta klassiker kopplade till andra klassiker. Romanen Jerusalem av Selma Lagerlöf är i sin senaste utgåva för Bonniers Klassikerserie klädd med Gocken Jobs mönster Granatäpplen . Även de övriga Lagerlöf-romanerna har som ett tecken i tiden mönster fån Jobs produktion. Systrarna Lisbet och Gocken Jobs utbildade sig till keramiker på Tekniska skolan i Stockholm och kom sedan att följas åt och arbeta sida vid sida i samma ateljé, men som två självständiga konstnärer. Totalt ritade systrarna cirka 100 mönster för textil metervara med blommande namn som Aurora (1956) av Lisbet Jobs eller Trollslända (1945), Ros och lilja (1946), Grantäpple (1961) och Rabarber (1968) av Gocken Jobs. Därtill kommer ett stort antal mönster för tavlor, schaletter, dukar, näsdukar, bonader och tabletter. Den konstnärliga kvarlåtenskapen (skisser, textilier, keramik, arkiv) efter Lisbet Jobs och Gocken Jobs finns sedan 2009 i Nationalmuseums arkiv.

Vinnarna av 2015 års Bruno Mathsson-pris är de Stockholms-baserade arkitekterna och formgivarna Claesson Koivisto Rune. De har i över tjugo års tid varit ett kraftfält i internationell arkitektur och formgivning. Denna bok berättar i bild och text om ett sextiotal av deras projekt från debuten med Villa Wabi 1994 - via möbler, belysning, textilier, golv, villor m.m. - till galleribyggnaden i Marfa i Texas som invigdes tidigare i år. Boken ges ut av Vandalorum i samband med prisutdelningen och invigningen av Claesson Koivisto Runes utställning på museet. Bruno Mathsson-priset är ett av de stora formgivningsprisen i Norden med en prissumma på 250 000 kronor. Styrelsen för Karin och Bruno Mathssons fond, som delar ut priset, skriver så här i sin motivering: "Mårten Claesson, Eero Koivisto och Ola Rune inledde sitt samarbete redan första dagen på Konstfack. Med sitt examensarbete betonade de kopplingen mellan arkitektur, rumsgestaltning och formgivning av föremål. Sedan dess har de finslipat sin designfilosofi genom att skala ner till kärnan och utveckla sambanden mellan funktion och estetik. En finslipning som även har tillfört dimensioner av humor. Claesson Koivisto Rune har med sina omfattande internationella uppdrag haft en betydelsefull roll för att öka intresset i världen för samtida svensk design."

Senaste två decennierna har Henrik Nygren skapat sig ett namn som kompromisslös grafisk designer, med en konsekvens som förmår att väcka både undran och beundran. Här presenteras så gott som samtliga av hans arbeten – tillsammans med en längre intervju samt minnesbilder förmedlade av huvudpersonen själv.

Utställningen "Barnets århundrade: Nordisk design för barn 1900 till idag (10 maj-28 september 2014) är Museum Vandalorums största hittills. Här visas för första gången 1900-talets och nutidens mest progressiva nordiska design, arkitektur och konst för barn. Utställningen lånar sin titel från Ellen Keys bok med samma namn från år 1900. Hennes banbrytande teorier om vikten av att främja barns kreativitet, utbildning och rättigheter löper som en röd tråd genom projektet. Målet med utställningen är att visa hur nordiska formgivare, arkitekter och konstnärer bidragit till att stärka barns intellektuella, känslomässiga och fysiska utveckling. De ur designperspektiv förväntade inslagen som leksaker, kläder och möbler visas tillsammans med skolarkitektur, konstprojekt, lekparker, barnböcker, textilier, kollektivboenden, spel, reklamkampanjer, illustrationer, sagovärldar, förskolor mm. Genom detta inkluderande och breda förhållningssätt till design vill utställningen förnya och erbjuda exempel på alternativa lösningar i dagens debatt om barns utbildning, boende och roll i samhället. Utställningskatalogen innehåller texter av ett 15-tal nordiska och amerikanska författare, curatorer, forskare och professorer, däribland Ronny Ambjörnsson, Hedvig Hedqvist, Ning de Coninck-Smith, Elna Svenle, Aidan O"Connor, Anne-Louise Sommer och Christian Holmsted Olesen. De berättar om ett 60-tal av utställningens ca 200 föremål och projekt, skapade av exempelvis Alvar Aalto, Elsa Beskow, Kay Bojesen, Nanna Ditzel, Olafur Eliasson, Estrid Ericson, Stephan Gip, Arne Jacobsen, Tove Jansson, Wilhelm Kåge, Carl Larsson, Stig Lindberg, Alva Myrdal, Palle Nielsen, Vuokko Nurmesniemi, Peter Opsvik och Hans J Wegner.