Helen Asklund

Kollegiala samtal är ett viktigt verktyg för att stärka kvaliteten och utveckla undervisningen. Ändå är sådana diskussioner fortfarande sällsynta inom högre utbildning. Den här boken presenterar en modell för kollegiala samtal - så kallade didaktiska utvecklingsdialoger - med utgångspunkt i autentiska undervisningssituationer, hämtade från universitetslärares vardagsarbete inom olika utbildningar. Exempel på teman som belyses och diskuteras i boken är: utmaningen i att behandla ett omfattande ämnesinnehåll på få undervisningstimmar; lärstrukturer för distansstudenter; studenters negativa attityder till ett visst ämnesinnehåll; och relationen mellan vardagsföreställningar och teoretiskt grundad begreppsförståelse. Varje tema illustreras genom reflektion i flera steg, i en dialog mellan universitetslärare, forskare och pedagogiska utvecklare från olika lärosäten runt om i Sverige. Didaktisk dialog i högre utbildning är lämplig som litteratur på högskolepedagogiska kurser, och riktar sig också till enskilda universitetslärare och lärarlag som vill utveckla sin undervisning. Förhoppningen är att dialogerna ska ge inspiration och utmana, och också fungera som modell för samtal om undervisning och om det akademiska lärarskapets komplexitet.

Ny forskning visar att motivationen för att lära ökar när studenter får bli medskapare av kunskap istället för att matas med den. Skiftet mot ett aktivt och medskapande lärande innebär att universitets- och högskolelärare uppmuntras att frångå gamla undervisnings- och examinationsformer och tänka på nya sätt kring hur en kurs planeras. Pedagogiska förändringar kan ofta möta motstånd, såväl från lärare som från studenter, men i boken ges verktyg för hur både nya och erfarna lärare kan utmana sina pedagogiska mönster och samtidigt effektivisera sin tid och finna ny arbetsglädje. Författarna är erfarna universitetslärare och belyser i boken pedagogiska utmaningar och ger konkreta exempel från flera olika ämnesområden och tips på hur lärare kan gå till väga för att ändra sin undervisning. Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor som kan användas för att utmana och utveckla den egna praktiken, och i kombination med bokens sista kapitel visar författarna hur lärare kan hitta och beskriva sin pedagogiska grundsyn. Boken, som primärt riktar sig till universitets- och högskolelärare, passar väl för olika kurser i högskolepedagogik, samt som stöd i arbetet med att skriva en pedagogisk portfölj. Sagt om boken"Mata inte studenten syftar till att utveckla den pedagogiska kompetensen och de didaktiska metoderna och modellerna som finns till förfogande inom högskolan. [...] Det finns flera konkreta förslag kring upplägg och metoder som går att applicera inom och utanför klassrummet, trygghetsskapande arbete, liksom olika metoder för examination.""Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor vilket gör boken användbar som material för en bokcirkel för kvalitetsutveckling i arbetslag exempelvis. Texten är lättläst och väl sammanfattad med tydliga referenser." Elin Forsgren, lektör, BTJ-häftet nr 22, 2024. Om författarnaAnn Ottestig (red.), Helen Asklund (red.) Heléne Dahlqvist, Anna-Sara Fagerholm, Karina Göransson, Anna Longueville, Monica Ulin och Erik Öberg är alla meriterade eller excellenta lärare vid Mittuniversitetet och en del av universitetets nätverk för meriterade lärare. Flera av författarna är pedagogiskt sakkunniga och arbetar som pedagogiska utvecklare.