Helen Avery

Förskolan befinner sig i dynamisk förändring i en tid av mångfald och rörelse, men vad innebär detta för vad förskolan är och kan vara just nu? I denna antologi diskuteras frågor om hur utmaningar i förskolan kan omsättas till möjligheter i pedagogisk praktik. Kapitlen är skrivna av verksamma pedagoger i förskolan, eller med koppling till den, tillsammans med forskare, och utgår från genomförda utvecklingsprojekt. I de olika kapitlen behandlas hur tänkta eller potentiella möjligheter kan ta sig uttryck genom förändrad praktik och med hjälp av riktade och medvetna insatser. En av de frågor som diskuteras i boken är hur möjligheter för barns lärande och delaktighet i miljöer med språklig mångfald kan skapas, och vilka villkoren för detta är. Andra ämnen som tas upp är lärande i utemiljön samt möjligheter och utmaningar för ledningen att stötta utvecklingsarbete som syftar till förändring av pedagogiska praktiker. I boken förs också en diskussion om hur förskolan kan öppnas upp mot vårdnadshavare och samhällets övriga aktörer, som ett sätt att skapa nya möjligheter. Boken vänder sig till studenter på förskollärarutbildningen och verksamma i förskola samt till alla som är intresserade av frågor kopplade till utveckling av förskolans praktik.

Svensk pedagogisk forskning har under ett flertal år utvecklat interkulturella perspektiv, såväl metodiskt som teoretiskt. Den har visat hur viktigt det är att skolorna i dagens mångkulturella samhälle fokuserar på att främja interkulturellt lärande. I denna antologi presenteras aktuell forskning. Bidragen visar att skillnaderna i barns och ungas uppväxtvillkor har ökat i Sverige. De visar också att diskriminering och rasism är återkommande problem och att modersmålsundervisningen är starkt marginaliserad. Samtidigt pekar de på möjligheter som finns för att stärka skolors och föreningars interkulturella arbete, hur lärare kan arbeta med svåra och kontroversiella texter i undervisningen och hur ungdomsföreningar med estetisk bildningspraktik kan bidra till interkulturellt engagemang. I boken diskuteras hur nya teoretiska inriktningar, som normkritiskt perspektiv och posthumanism, kan bidra till att skapa ett eftersträvansvärt pedagogiskt klimat. Att både lärarutbildning och skola ska kunna ges teoretiska redskap för att kunna hantera läroplaners målsättning och förverkliga dessa i pedagogisk praktik tas också upp i boken. Interkulturella dimensioner är avsedd som kurslitteratur vid lärar­utbildningar och vid andra pedagogiska utbildningar på universitet och högskola. Boken vänder sig till lärare, pedagoger, skolledare samt till kuratorer, psykologer och socionomer samt till alla som är intresserade av barn, ungdomar och mångkultur.

Kanon och kulturarv har diskuterats intensivt i Danmark och Sverige under de senaste åren. I Danmark har regeringens beslut att definiera en dansk kanon väckt stor debatt. I Sverige har diskussionen varit hovsammare samtidigt som ordet kulturarv har ett starkt grepp om museer, kulturmiljövård och arkiv. I Danmark har diskussionen kretsat kring vad som är danskt, vem som ska definiera danskheten och vilka konsekvenser det ska tillåtas få. I Sverige har debattinläggen handlat om kulturarvens användbarhet. Förutom i lokal, regional och nationell identitetspolitik har kulturarv kommit till användning inom en rad andra områden som hälso- och sjukvård, regional- och lokalutveckling, turism och mångkultur. Gemensamt för de danska och svenska erfarenheterna är att varken kulturarv eller kanon kan frigöras från politiska aspekter, ett faktum som i olika grad är uppenbart i bokens artiklar. Att utse företeelser till kulturarv eller att föra upp dem på en kanonlista är att vilja något med dem. Men vad? Och vilka platser, föremål och berättelser utses? På vilka grunder? Och av vem? I Kanon och kulturarv skriver 17 forskare om olika sätt att aktivt förhålla sig till och använda det förflutna och vilka konsekvenser det får i olika sammanhang. Landskap, industrianläggningar, europeiska konventioner, musik, minnesparker, propositioner, läroplaner, fotbollsplaner och arkeologiska fyndplatser är några av de arenor som undersöks.