Helén Persson

"Samfundet Nordiska museets och Skansens Vänner är en stöttande vänkrets som är gemensam för de två museerna. Det hela började för 100 år sedan med ett fokus på gåvor av föremål. I dag kan bidragen gå även till exempelvis pedagogisk utveckling, fördjupad samlingsvård, artbevarande eller omvärldsbevakning. Med vännernas hjälp har vi kunnat göra nödvändiga insatser men också satt guldkant på tillvaron. De som vinner mest på detta är givetvis våra besökare." I denna årgång av Fataburen presenterar en rad medarbetare vid Nordiska museet och Skansen ett urval vängåvor och bidrag från både fjärran tid och det nyss förflutna.

Historiedidaktik handlar om människors möten med historia. De flesta kommer i kontakt med historia under sin skolgång, men också på en mängd olika arenor i samhället: i politik, medier, digitala forum, musik, datorspel, filmer och tv-serier såväl som på museer och i arkiv. Denna bok speglar spännvidden mellan de olika sätt historien kommer till uttryck på. I ett grundläggande kapitel redogörs för de teoretiska och analytiska utgångspunkterna i form av historia som medvetande, lärdom och kultur. Fyra kapitel fokuserar därefter på historieämnet i skolan: från kontinuitet och förändring i skolans styrdokument via hur lärare kan arbeta med historiebruk och identitetsbaserad historia till utformningen av de nationella proven i historia. I bokens avslutande kapitel möts historia och framtid slutligen i en diskussion om digitaliseringens konsekvenser för historieundervisning och historieförmedling. Historiedidaktik i skola och samhälle vänder sig främst till studenter och lärarstuderande i historia på universitet och högskolor samt till yrkesverksamma historielärare och historiker.

Äntligen får Lilla Humlan följa med för att samla pollen och nektar! Men när hon landar på blomman händer något oväntat Lilla Humlan kan inte sluta nysa! Vad ska hon ta sig till? Den allergiska Lilla Humlan är en bok på rim. Här får du möta naturens hjälpredor i en berättelse om vänskap, tillit och att överbrygga hinder.

Historia i futurum handlar på ett övergripande plan om synen på historieämnet i svensk skola från 1919 till 2012 såsom det kommer till uttryck i styrdokument och lärobokstexter. Den är också en av de första studierna av hur kunskapsutveckling i historia kan uttryckas teoretiskt och hur sådana tankegångar har tillämpats – eller inte tillämpats – på grundskolans och gymnasiets historieämne. I princip alla som sysslar med historia professionellt, inte minst i skolan, bedömer och värderar ständigt vad som är att anse som bra och dålig historia. Avhandlingen syftar till att, med hjälp av historievetenskap, historiekultur och pedagogiska teorier, begripliggöra vari progression i ett enskilt ämne som historia egentligen består: Hur kan kunskapsutveckling i historia definieras? Vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2012? Vari består skillnaderna mellan å ena sidan kunskapsutveckling över tid och å andra sidan kunskap för olika tider? En av avhandlingens centrala utgångspunkter är att historia både handlar om vetenskap och om livs- och erfarenhetsvärlden, där den senare är en av premisserna för historiemedvetandet, nämligen att vi i en och samma tankegång tänker kring dåtid, nutid och framtid. Frågan är då hur ett historiemedvetande kan kvalificeras utifrån en syn på historia som ett ämne som omfattar såväl kunskap om det förflutna som tolkning och medvetande. Historia i futurum är Helén Perssons doktorsavhandling i historia.

Ska historia förstås och läras som en framåtriktad rörelse, med början, mitt och slut, eller ska historia förstås bakifrån, med utgångspunkt i våra egna, sentida frågeställningar? Vad skiljer och vad förenar historieundervisning på olika nivåer? Vad är viktigast: mängden av historiska fakta, analytiska och kritiska perspektiv eller redskap för att välja ut och hantera den historia som är viktig för vår tid? Vad betyder genus, klass och etnisk identitet för historieundervisningen? Och på vilket sätt kan digitaliseringen påverka historieämnet? Att undervisa i historia på universitetet tar upp dessa och flera andra historiepedagogiska och historiedidaktiska frågor som ges allt för litet utrymme i den högskolepedagogiska utbildningen. Denna bok fyller därför ett tomrum. Tolv historiker, några med stor undervisningserfarenhet, andra i början av sina karriärer, reflekterar här över både de svårigheter och de möjligheter som möter universitetets historielärare. Att undervisa i historia på universitetet vänder sig till historiker verksamma på universitet och högskolor, men även till skolans historielärare och till andra med intresse för historieförmedling.